I november 2019 blev Finlands herrlandslag klart för EM för första gången någonsin. En 3-0-seger över Liechtenstein säkrade avancemanget till mästerskapet och glädjefyllda supportrar stormade planen i Helsingfors. Det var en historisk dag för finsk fotboll.
Knappt två veckor efter att nationen kvalificerat sig skulle grupperna till slutspelet lottas fram i rumänska Bukarest. Resultatet för Finlands del blev en grupp med Belgien, Danmark och Ryssland. När det stod klart att landet skulle ställas mot sin ryska granne höjde nog många i Finland på ögonbrynen; relationen med jätten i öst är inte helt okomplicerad.
Charly Salonius-Pasternak är finlandssvensk och ledande forskare samt expert på finsk säkerhets- och utrikespolitik vid FIIA (Finlands utrikespolitiska institut).
- Det känsliga läget mellan länderna är en komplex fråga, men grundorsaken är andra världskriget. Men det går egentligen att titta längre tillbaka än så. Det finns en lång historia att berätta. Du kan exempelvis referera till det trettioåriga kriget för 300 år sedan, där soldater som bodde i dagens Finland, som då tillhörde Sverige, stred som en del av den svenska stridsmakten mot just Ryssland. Fiendeskapet, som då inte var så väldigt omfattande, förstärktes sedan otroligt mycket av vinterkriget mellan 1939 och 1940 och det efterföljande fortsättningskriget mot Sovjetunionen, säger Salonius-Pasternak inledningsvis.
Han fortsätter:
- Den äldsta generationen i Finland i dag har alltså krigat två gånger mot Sovjetunionen och en större skara yngre har växt upp under kalla kriget. Deras erfarenhet är att föräldrarna behövde kriga och återuppbygga ett delvis demolerat Finland och att Sovjetunionen sedan frekvent försökte påverka den finska inrikespolitiken. Därav finns det en betydande del människor som har en upplärd misstro mot Ryssland. Generellt sett litar inte finnar på den ryska staten.
Att det finns en misstänksamhet mot Ryssland behöver inte för den sakens skull betyda att alla i Finland är skeptiskt inställda till hela den ryska befolkningen. Det finns en distinktion där som Finlandsexperten är noga med att påpeka.
- Jag brukar beskriva det som att finnar inte har problem med att hålla två skilda tankar i huvudet samtidigt: Ryssland är dels en granne och med grannländer sker handel, det finns ett utbyte där, samtidigt som Ryssland också är det enda existentiella hotet mot Finland och dess självständighet. Samma person som ena dagen arbetar med att guida ryska turister kan följande vecka vara en del av en militär repetitionsövning. Det finns alltså en djup misstro mot den ryska staten, men det betyder inte att det finns någon misstro mot de som kommer hit i ryska turistbussar.
Sedan andra världskriget har nationerna inte drabbat samman i någon väpnad konflikt. Däremot har det varit spänt mellan länderna. Under 2000-talets första decennium var det förvisso tämligen lugnt, men därefter har det hettat till vid flera tillfällen. Rysslands annektering av Krimhalvön under 2014 underströk betydelsen av att Finland har ett självständigt och fungerande försvar. Och inte långt senare blev det ordentligt känsligt.
- Under 2015 och 2016 inträffade den kanske största krisen mellan Finland och Ryssland på senare tid. Krisen startade med att Ryssland, utan någon förklaring, började släppa igenom flyktingar till Finland. Sedan andra världskriget hade i princip ingen kommit över gränsen, men plötsligt vällde det in människor i bussar och bilar. Den finska gränsbevakningen försökte ta kontakt med ryska tjänstemän, men de fick inga svar på sina samtal.
- Det fanns en oro, även om Finland skulle klara av att ta emot de runt tre tusen människor som tog sig över från ryska gränsen. Det var i sig inget praktiskt problem, men det Ryssland gjorde med sin aktion var att hota Finland: “Nu har vi 1,4 miljoner människor som vi anser är flyktingar och när som helst kan vi släppa igenom dessa människor, för att i nästa stund stänga gränserna.” Aktionen var ett “proof of concept” (ett sätt att testa om tillvägagångssättet fungerar reds. anm). Det var finurligt arrangerat.
Påverkade det bilden av Ryssland hos den finska befolkningen?
- Det förändrade kanske inte gemene mans syn på den ryska staten i och med den sedan tidigare grundmurade misstänksamheten gentemot Ryssland. Det bekräftade i stället att för finnarna att “vi är ett litet land och Ryssland kan i mångt och mycket göra som de vill”. Det var Ryssland som ville markera att “om vi verkligen vill, så kan vi åstadkomma ert samhälle mycket bekymmer”. “Vi har makt”, ville Ryssland visa. De bombade inte Helsingfors, utan visade styrka politiskt.
Hur är relation i dag?
- Den är avvaktande, men fungerande. Länderna har nog insett att det ger bättre resultat att ta itu med vissa frågor bakom ridån, i stället för att varje gång tweeta om det som sker. Numera berättar regeringen något offentligt när det mest är av nationellt intresse. Det betyder att Ryssland inte alltid behöver ge en reaktion - det hör ju till stormakters agerande att visa handlingskraft om en mindre nation förolämpar eller kritiserar.
När länderna nu möts på onsdag i ryska St. Petersburg för att göra upp på fotbollsplanen kommer det nog inte vara tal om någon politisk försiktighet. I stället blir det sannolikt blodigt allvar från första stund. Samtidigt som han menar att fotbollen inte engagerar fullt lika mycket som ishockeyn, menar Charly Salonius-Pasternak att matchen är av speciell betydelse.
- I sport är det så klart mer än trevligt för många finnar att vinna över Ryssland. Och med tanke på att det är första gången Finland spelar ett mästerskap på herrsidan samt att ett "kärt grannland" står för motståndet kommer nog matchen betyda något extra. Jag måste ju tro på att Finland vinner och om det skulle bli så är det kanske inte lika mycket folk på gatorna som om vi vunnit hockey-VM (Finland föll i finalen mot Kanada tidigare i år reds. anm). Men det är klart att finns en extra krydda.
Visst kommer du titta på matchen?
- Jag hade tänkt se alla Finlands matcher. Sedan är det ju lite begränsat hur många du kan titta med, men tidigare har jag gillat att vara tillsammans med andra och vara en del av en större grupp. Under sommaren 2018 såg jag till exempel en VM-match på Gotland. Att se Sverige spela i ett packat Visby under Almedalsveckan var väldigt speciellt. Att det inte kommer bli något liknande nu på grund av pandemin är lite synd.
Matchen mellan Finland och Ryssland ser du på TV4 med matchstart 15.00 på onsdag. Sändningen drar igång en timme tidigare.