Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
EM2013

Nu väntar vardagen

Foto: Scanpix

Efter varje fest kommer en vardag. Efter EM väntar nu damallsvenskan.
Med publikeffekt eller inte - det är högst oklart.

- Att hoppas på lapp på luckan, det är inte ens ett tänkbart scenario, säger Linda Wijkström, generalsekreterare for Elitfotboll Dam.

Det som skulle krönas med en final på Friends Arena blev i stället en tårfylld återblick på torsdagsförmiddagen på spelarhotellet.

- Det känns tyngre i dag. När man vaknade upp i morse var det som att man blivit överkörd, säger Caroline Seger efter 0-1-förlusten mot Tyskland.

Sedan tog tårarna över.

- Förhoppningsvis kommer man känna glädje över EM men nu är det ju "back to business".

Nästa vecka är det match. För fotbollen fortsätter. Nästa söndag återupptas damallsvenskan och Segers Tyresö möter Kristianstad med Josefine Öqvist.

Tappat publik

Under EM har det pratats om damfotbollens genombrott och vilka effekter det ska få.
Det är förhoppningen. Verkligheten kan se annorlunda ut för en liga där man i år tappat elva procent i publiksnitt (för närvarande 738 personer) från föregående år.

- Tittar man på lyckade mästerskap så är det inte säkert att man ser en direkt succé för den nationella idrotten, säger Linda Wijkström.

Hon gör en internationell jämförelse, bland annat med just Tyskland.

- De gjorde ett fantastiskt arrangemang av VM 2011 men har ändå bara 856 personer i snitt och då talar vi om en nation med 80 miljoner invånare.

Historiskt kan man också se på Sveriges framgångar. Först 2003 med VM-silvret, sedan 2011 med VM-brons.

- Då, 2003 blev det kort efter ett uppsving. Sedan planade det ut, säger Therese Sjögran.

- Jag kommer ihåg 2011 att de första matcherna med Linköping lockade lite mer folk men det fick ju aldrig det gehör man trott, säger Charlotte Rohlin.

Bara ett problem

Wijkström menar att det finns en skillnad på tidigare år i den resa som damfotbollen gjort.

- 2003 hade vi väldigt få anställda inom fotbollen och kunde inte ta hand om framgången. Samtidigt är det ingen martyrkamp. Det behövs hårt arbete och en plan hur vi ska paketera damallsvenskan.

Hon själv har varit på studieresor i USA och Tyskland.

- Jag var och såg klubben Gold Pride. De flyttade arenan, knöt kontrakt så man serverade mat och öl. Vi kanske måste bli lite mer amerikaniserade, att man ska få uppleva upplevelsen. Sedan ska fotbollen inte bli sekundär.

- Från klubbarnas håll måste man också marknadsföra spelarna.

Det är bara ett problem.

Caroline Seger berättar om hur hon skulle träffa familjen i samband med lägret i Falkenberg. I landslagsdräkt gick det inte, då kom alla fram och ville ha autografer.

- Då bytte jag om till vanliga kläder och ingen kände igen mig.

Publicerad 2013-07-25 kl 13:48
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons