Vår bästa spelare: Steven Gerrard kommer aldrig att nå samma höjder i Englandströjan som han gjort i Liverpooltröjan, men han var disciplinerad i varje match och lade sina primadonnafasoner åt sidan för lagets bästa. Och han var en bra lagkapten. Han startade till exempel inga myterier mot sin förbundskapten, till att börja med.
Största spelarbesvikelsen: Wayne Rooney behöver alltid lite tid på sig att komma igång när han återvänder till sina lag – och ingenting var förändrat i EM. Att låta honom sticka en sväng till Las Vegas innan turneringen var kanske inte Roy Hodgsons smartaste beslut.
Bästa EM-ögonblicket: Danny Welbecks klackskarvning mot Sverige övertrumfar, om än bara precis, Andy Carrolls kraftfulla nick. Och en liten nickning i Theo Walcotts insats i samma match också – om inte annat så för att om det följer mönstret så kommer han inte att göra lika bra ifrån sig igen på ytterligare tre år.
Värsta EM-ögonblicket: Andrea Pirlos straff. Den mest förnedrande örfilen i straffläggningarnas historia.
Betyg och framtid: 5 av 10. Utöver ett par skakiga perioder mot Sverige så såg England ganska stabila ut där bak. På det hela taget finns det dock inte så mycket att bära med sig in i framtiden. England var utspelat och förnedrat mot Italien, och Hodgson måste få in lite kreativitet i laget. Annars lär kritiken och förväntningarna som blev hans fall i Liverpool även att bli det här också.
Turneringens bäste: Mario Balotelli
Scott Murray, The Guardian.
Översättning: Sven Bertil Liljegren