Emile Heskey, då 19, såg med sin fullträff i den andra förlängningskvarten till att ligacupfinalen mellan Leicester och Middlesbrough slutade 1-1. Men istället för att låta straffar avgöra så anordnades en returmatch för att skilja lagen åt. Tio dagar senare i Sheffield kröntes Pontus Kåmarks Leicester till 1997 års mästare - en finalserie som främst skulle bli ihågkommen för att ha varit så långrandig att straffsparkar infördes redan året efter.
För Leicester var det en första titel på 33 år - och för fansen öppnades dörrar till intressanta bortaresor runt om i Europa. Det man då inte visste var att den största följden av finalvinsten först skulle visa sig nästan på dagen 13 år senare. På plats för att se sin första match i England var nämligen en då 39-årig thailändsk företagare vid namn Khun Vichai.
***
Samtidigt som Arsenal gick till semifinal i CL för tio år sedan harvade Leicester runt i den engelska tredjedivisionen. När lagen ställs mot varandra i helgen är det Leicester som är favoriter.
Hur är det möjligt?
Vi tar oss tillbaka till 2010. Det var under försommaren som ett thailändskt konsortium, med taxfree-företaget King Power i spetsen, köpte Leicester för omkring 400 miljoner kronor. Steg för steg integrerades företaget i klubben - först tog man plats på tröjorna och sedan namnrättigheterna till hemmaarenan. En bit in på våren, efter en inledning som hade fått se ordföranden och tränaren lämna, utsågs King Powers ägare och grundare Khun Vichai till klubbordförande. Hans son Aiyawatt, då 25 år, blev vice ordförande. Den miljardskuld som hade hämmat klubben utveckling betalades av.
Det fanns viss skepsis mot övertagandet. Skulle Leicester följa i Chelsea och Manchester Citys fotspår - eller var klubben på väg att bli det tidstypiska bluffkonsortiets senaste offer? I grannstaden Nottingham hade nämligen det första ödesdigra kapitlet om Notts County redan skrivits.
Vichai var delaktig på detaljnivå i det mesta som involverade klubben redan från start. Säsongen 2011 tog man in Danny Drinkwater, Wes Morgan och Kasper Schmeichel för 30 miljoner kronor - och året efter gjordes trion sällskap av Chris Wood, Matty James, Anthony Knockaert och Jamie Vardy. Samtidigt lånades unga talanger som Harry Kane, Michael Keane och Jesse Lingard in för att bredda truppen.
Vardy köptes för runt 12 miljoner kronor och sågs som en harmlös chansning. Förväntningarna på en spelare som vid 25 års ålder aldrig hade spelat i någon av de fyra högsta divisionerna och som kostade klubben mindre än vad Djurgården betalade för Quirino var lågt satta. Men Vichai, bestämd att se honom lyckas, var av annan åsikt. Han såg något i personen Vardy.
Klubbens unika fingertoppskänsla för värvningar och näsa för talang var en första inblick i framtidens Leicester.
En efter en lades pusselbitarna på plats. Riyad Mahrez kom in för fem miljoner kronor, och av bara farten anslöt Andrej Kramaric, Leonardo Ulloa, Danny Simpson, Marc Albrighton och Robert Huth. I samband med att Leicester tog steget upp till Premier League 2014 sade Vichai att klubben skulle utmana om en Europaplats inom tre år. Ambitiöst, sade vissa. Orimligt och genomskinligt publikfrieri, sade andra.
Parallellt med Leicesters sportsliga lyft genomfördes stora förbättringar i och runt klubben: Ungdomsakademin fick en skjuts liksom scoutingverksamheten. Ledarstaben breddades.
Första säsongen tillbaka i högstadivisionen fick Leicester motta hyllningar för sättet man tog sig an matcher. Men sällan översattes spelet i några poäng. Kanske fanns det en övertro på den egna förmågan, kanske var steget från andra- till förstadivisionen större än vad tränaren Nigel Pearson hade anat. Framåt våren såg det som allra mörkast ut i Leicester. Men från en chanslös jumboplats tog man sig - via sju segrar på det avslutande nio matcherna - till sist upp på stabil mark.
Trots avslutningen var ägarna tydligt besvikna. Pearson ersattes av Claudio Ranieri, som sågs ha ett högre högstanivå och mer erfarenhet från stora klubbar och krävande spelare. Ranieris spelartrupp spetsades med N’Golo Kanté, Shinji Okazaki och Christian Fuchs.
Säsongen 2015/16 stod Leicester för ett av fotbollens stora mirakel då man tog hem Premier League, under sitt blott andra år tillbaka i högstaligan. Under en femårsperiod hade Leicester ambitiöst lagt en pusselbit efter annan. Visst hade en något drömmande Khun Vichai sagt att klubben skulle nå Europa inom tre år, men inte hade någon vågat hoppas att Leicester skulle vinna ligan redan säsong två. Leicesters ligaguld var delvis en produkt av tillfälligheter och underpresterande toppkonkurrenter - men framför allt kunde titeln spåras tillbaka till en tydlig, långsiktig filosofi och idé som hade genomsyrat klubben i flera års tid.
Vad som följde var något av en identitetskris. Ligatiteln uppmärksammade några av världens största klubbar om Leicesters spelare. Plötsligt tog motståndarna Leicester på större allvar, vilket gjorde det tidigare framgångsrika omställningsspelet mindre effektivt. Det slutade med att man gick ifrån sin tydliga värvningsprofil och spelstil för att försöka bli något man inte var. Med undantag för Vardy försvann samtliga nyckelspelare inom två år.
Denna period blev som ett uppvaknande för Leicester. Istället för att värva och spela som storklubbarna gick Leicester tillbaka till att värva ungt och smart och anpassa spelet efter materialet.
Och i dagsläget ligger Leicester på tredje plats i Premier League.
- Och då är nog dagens lag bättre än det som vann ligan, säger Jamie Thorpe, som tidigare har arbetat på BBC och idag driver Leicester-podcasten First4LCFC, till Fotbollskanalen.
***
På samma sätt som den titelvinnande säsongen för evigt kommer att bli ihågkommen som den definitiva brytpunkten i Leicesters historia, så togs en minsta lika betydande, om än tragisk, vändning hösten 2018, då ägaren Khun Vichai omkom i en helikopterolycka.
Idag verkar fotbollslaget bättre och staden Leicester mer sammansvetsad än någonsin tidigare. Så, hur kommer det sig?
- De senaste åren som supporter har varit speciella. Overkliga, magiska, tragiska. Vi har nått höjder som många andra bara kan drömma om, säger Thorpe.
Han talar om säsongen när laget vann ligan. Om hur klubben, lugnt och metodiskt, hade jobbat i flera år för att sammanställa en balanserad och talangfull trupp. Att man aldrig gick ifrån den filosofi och inriktning som kännetecknade klubben - från ägare ner till ungdomsakademi.
- Vichai var tydlig med att det här var ett långsiktigt projekt som fick ta tid. Han förstod att man inte kunde köpa sig till framgångar. Under hans ledning investerade klubben därför mycket och smart i träningsanläggningen, ungdomsakademin och i en kompetent ledarstab.
- Idag är inte längre bara spelarna av hög klass utan allt runt och i klubben.
Värvningarna av Mahrez, Vardy, Kanté personifierade dåtidens Leicester. Idag har många av 2016 års hjältar bytts ut mot framtidens fanbärare.
- Scoutingsystemet är otroligt, säger Thorpe och räknar upp flera spelare som var av intresse för storklubbarna men som Leicester påpassligt nog lyckades köpa loss.
Thorpe beskriver Leicesters tydliga strategi att alltid ligga en säsong före i planerandet. När andra klubbar tvingas till förhastade beslut för att ersätta spelare som lämnar, finns Leicesters påtänkta ersättare redan på plats sedan tidigare.
Vi kan ta högerbacken Danny Simpson som exempel. Leicester visste sedan tidigare att han skulle lämna vid kontraktsslutet 2019, men istället för att vänta med att hitta en ersättare så plockades Ricardo Pereira in redan 2018. Nu blev den sex år yngre Pereira en fullträff från dag ett, men således gavs han möjligheten att acklimatisera sig utan press.
I samband med VM 2018 så blev Harry Maguire av intresse för de stora klubbarna. Leicester, såväl spelarna som ledarna, visste att man skulle tvingas släppa honom sommaren 2019. Så vad gjorde klubben? Redan 2018, innan man kunde pressas på de stora Maguire-pengarna, såg Leicester till att ha Maguires ersättare på plats. Således fick stortalangerna Caglar Söyünkü och Filip Benkovic ett år på sig att komma in i det brittiska samhället och fotbollen innan duon skulle tvingas prestera på topp. Leicester fick alltså två talangfulla mittbackar för 300 miljoner samtidigt som Maguire såldes för det tredubbla. Om klubben hade väntat till efter Maguire-försäljningen hade priserna för ersättare trissats upp och Leicester varit mindre samspelt.
Men Pereira och Söyüncü är inga undantag, utan regel för hur Leicester arbetar.
Man räds inte att betala när en möjlighet uppstår. Men aldrig i onödan.
I Mahrez tomrum har spelare som 21-årige Harvey Barnes tagit sig fram. För att minska pressen på ynglingarna har man kryddat truppen med Ayoze Pérez och Jonny Evans, två spelare som man visste vad man skulle få ut av redan från dag ett. Drinkwater har lämnat, men i hans ställe har spelare som James Maddison, 22, Wilfred Ndidi, 22, och Youri Tielemans, 22, tagit plats. Där bakom finns den egna talangen Hamza Choudhury, 22, och intressanta Dennis Praet.
- Det enda kännbara tappet var Kanté, säger Thorpe.
Thorpe ser fransmannen, som hade en utköpsklausul inbakad i kontraktet, som Leicesters stora misslyckande på transfermarknaden. Det är talande för Leicesters briljans när en försäljning på 350 miljoner framstår som ett “misslyckande”.
Alla kontraktssituationer är visserligen unika, men ett tydligt mönster utkristalliserar sig när man jämför Leicester med klubbar som man i dagsläget konkurrerar med. Tottenham riskerar att tappa Christian Eriksen, Toby Alderweireld och Jan Vertonghen som bosman. Under de senaste åren har Arsenal tappat såväl Aaron Ramsey och Jack Wilshere gratis, samtidigt som kontraktssituationen runt Mesut Özil och Alexis Sanchez rubbade på hela balansen i klubben. Liverpool har tappat Emre Can gratis - och Chelsea tvingades, mer eller mindre, sälja kontraktsrebellerna Thibaut Courtois och Eden Hazard för att få någon ersättning.
Annat är det i Leicester.
Maguires prislapp landade på runt 900 miljoner, Mahrez gick för 700 och Drinkwater för 400.
Så blir det när lagets nyckelspelare sitter på kontrakt som i många fall sträcker sig till 2023 och 2024. Med undantag för Vardy, som kommer vara 35 vid kontraktsslut, anses nog Demarai Gray vara det enda orosmolnet. Och då pratar vi om en bänkspelare vars kontrakt sträcker sig till 2022.
- Många av talangerna på väg upp har utvecklats snabbare än vad vi någonsin hade kunnat tro. Men det är långt ifrån en tillfällighet, det är en effekt av att ha en tydlig filosofi och linje, säger Thorpe.
- Spelarna, ledarna och fansen alla verkar vara ombord och tänka på samma sätt. I Brendan Rodgers vi även en tränare som kan hjälpa oss nå vårt mål att etablera oss i Europa.
Den gemensamma nämnaren i framgångsingredienserna är Khun Vichai, Leicesters ägare 2010-18, säger Thorpe. Ungdomsakademin, scoutingverksamheten, förmågan att förlänga med sina nyckelspelare. Den familjära känslan i klubben.
- Beskedet om hans bortgång tog hårt på alla. Hela samhället lamslogs. Det var egentligen en märklig känsla att sörja en person som jag inte kände personligen, men han lämnade verkligen ett stort hål efter sig. Tack vare den tid han lade ner på min fotbollsklubb så fick jag uppleva några av livets bästa upplevelser. Det kommer jag för evigt att vara honom och hans familj tacksam för.
- Sättet som alla hyllade honom visade hur stor påverkan han hade på hela samhället. Hur involverad och hur mycket passion han hade för att förstå sig på staden och klubbens värderingar.
Våren 2016 skänkte Vichai 30-talet miljoner till stadens barnsjukhus och till universitets medicinforskning. Han var även känd för att bjuda fansen på paj och öl på lagets hemmamatcher. I samband med hans 60-årsdag lottades 60-talet säsongskort ut och supportrarna bjöds på tårta.
Thorpe menar att Vichais intåg har varit bra för invånarnas förhållande till andra kulturer, även om “Leicester är en relativt öppen och multikulturell stad redan”.
- Det kändes väl lite konstigt när det flögs in munkar till Leicester från det heliga Golden Buddha-templet i Bangkok för att ge spelarna tur inför våra matcher. Men självklart är det något som vi respekter då man förstår hur viktigt det är för ägarna och kulturen, säger Thorpe.
- Olyckan gjorde att hela staden blev som en. Vi sörjde tillsammans och svetsades samman.
Leicesters målvakt Viktor Johansson, 21, med förflutet i Hammarby och som gör sin sjätte säsong i England, berättar om hur dödsbudet påverkade laget inifrån:
- Det var hemskt, otroligt hemskt. Jag var på väg för att hämta upp min pappa från arenan när jag såg massa ambulanser och poliser - och sen läste jag vad som hade hänt. Alla var i chock, hela staden nedstängd. Vi tränade inte heller. Det påverkade alla inom klubben. Även om jag inte riktigt kände honom så hade man hört mycket positivt från andra, säger Johansson till Fotbollskanalen.
Olyckan inträffade under en period då fotbollslaget och tränaren Claude Puel kritiserades. Men istället för att bli en dödsstöt så ledde olyckan till ett uppvaknande, menar han.
- Vardy och Schmeichel tog alla åt sidan och berättade att vi skulle kämpa för honom (Vichai). Att vi skulle göra ägaren stolt. Fortsätta det han hade påbörjat, följa hans filosofier. Sammanhållningen och att alla hjälpte varandra gjorde att vi reste oss. Det var häftigt att se.
Vardy har tidigare beskrivit relationen till ägarna och den familjära stämningen som anledningen till att han bestämde sig för att stanna kvar efter den titelvinnande säsongen.
Det var något som Johansson kände av när han kom från Aston Villa sommaren 2018.
- Jag kände sig välkommen direkt. Det var en trevlig stämning, här umgicks ledare och spelare. Ägarna har gjort ett fantastiskt jobb, de åker med på matcher, umgås och pratar med alla.
- Sonen (Aiyawatt) verkar vara exakt likadan. Han är ganska ung, men är en riktigt bra person. Honom känner jag bättre och han kommer alltid och hälsar på oss. Det är kul.
Hösten 2018, precis innan olyckan, fick Khun Vichai sin dröm om att upprätta en träningsanläggning i världsklass i utkanten av Leicester uppfylld. Den kommer att kosta runt en miljard kronor och stå klar framåt sommaren 2020. När den är färdigbyggd kommer Leicester, som för tio år sedan låg i tredjedivisionen, förfoga över en av Europas mest välutvecklade anläggningar.
- Nu har man flugit in några munkar från Thailand som ska skänka tur till den nya anläggningen, säger Viktor Johansson.
- Det har man gjort inför vissa matcher, då munkarna går runt och skvätter vatten på spelarna. Det kändes lite konstigt förut, men inte längre. Det har blivit som en del av klubben.