I november 2014 vann Liverpools damlag sin andra raka ligatitel i Womens Super League. Vid samma tidpunkt hade Liverpools herrar fått en svag inledning på den Premier League-säsong som slutade med en sjätteplats. Idag, drygt fem år senare, placerar sig Liverpools damer allra sist i ligan med sex inspelade poäng på 14 omgångar och riskerar att åka ur samtidigt som herrlagets framgång saknar motstycke. Och skrapar man på ytan är allt inte frid och fröjd inom klubben.
Liverpool har fått stor kritik då de anses satsa för lite pengar på klubbens damlag, som i dagsläget delar hemmaarena med Tranmere Rovers från tredjedivisionen League One. Prenton Park är i så dåligt skick att flera matcher har fått ställas in samtidigt som damlaget inte tillåts träna på samma träningsanläggning som herrlaget. Ifjol redovisade Liverpools herrlag rekordvinst på svindlade en halv miljard kronor där lönekostnaderna landade på 3,7 miljarder. Samma år landande damlagets lönekostnader på nästan tio miljoner kronor.
Flo Lloyd-Hughes är en brittisk frilansjournalist med uppdrag för bland andra BBC och The Guardian som har bevakat Womens Super League under många år och hon är chockad över att klyftan har blivit så stor på så kort tid.
- Liverpool var ett storlag på damsidan tidigare men det är de inte idag och det är enormt synd. Och det blir extra sorgligt när det ställs mot herrlaget som har gjort en otrolig resa de senaste åren, samtidigt som damlaget fallerar på grund av bristande stöd från ledningen där tränare och spelare har lämnat de senaste åren, säger Flo Lloyd-Hughes.
Men det finns klubbar i England som satsar mer på sina damlag. För Flo Lloyd-Hughes kommer det inte som någon överraskning att Chelsea, Arsenal och Manchester City är de tre mest framgångsrika klubbarna i England på damsidan. Hon berättar att klubbarna tränar på samma träningsanläggning och det satsas stora summor pengar.
- Jag tror att det finns både en kulturell och en ekonomisk aspekt på det hela. Kulturellt som i att visa att man är en klubb och att vi står enade tillsammans. Oavsett om det är lansering av matchställ eller mediaträffar. Sedan finns det en ekonomisk aspekt också. Där sticker till exempel Chelsea ut när klubbledningen gjorde det möjligt för damlaget att värva 26-åriga anfallaren Sam Kerr, som blev den dyraste övergången någonsin på damsidan. Eller när Manchester City bestämde sig för att satsa på damlaget, som idag är ett av ligans starkaste lag.
Från att ha dominerat damfotbollen för några år sedan har Liverpool nu rasat i tabellen och riskerar att åka ur. Flo Lloyd-Hughes berättar att under sommaren 2018 skedde det en massflykt från Liverpool där tolv startspelare, tillsammans med tränaren Scott Rogers, lämnade laget. Neil Redfearn ersatte på tränarpositionen men 54-åringen hann bara leda laget i två omgångar innan även han hoppade av som tränare.
- Neil Redfearn anslöt från Doncaster Rovers, där han var van vid ett bra stöd från ledningen, till en stor klubb som Liverpool med massvis med resurser men som inte var villiga att satsa ekonomiskt på damlaget. Han avgick praktiskt taget med motiveringen att han inte ville leda ett lag som ledningen inte bryr sig om, säger Flo Lloyd-Hughes och fortsätter:
- Och mest överraskande i allt är att det går att bygga ett framgångsrikt damlag även med en mindre budget, så då förstår jag inte varför Liverpool inte skulle vilja ha även ett framgångsrikt damlag vid sidan av herrarna. Det pratas om framgångar idag, men tänk ett herr- och ett damlag som tillsammans dominerar sporten.
Andraligan i England är semiprofessionell och om Liverpool åker ur denna säsong kommer flera kontrakt att sägas upp samtidigt som budgeten kommer bli ännu mindre.
- De negativa påföljderna kommer bli enorma om de åker ur. Framtiden kommer då bli ännu tuffare då det tyvärr inte är attraktivt för klubbens varumärke med ett damlag i andradivisionen, säger Flo Lloyd-Hughes.
Tror du klubbens ledning kommer kritiseras i efterhand, om Liverpool åker ur?
- Utan tvekan. I början på säsongen skrevs det inte mycket om det men i och med att situationen ser ut som den gör plus att laget befinner sig på nedflyttningsplats har folk börjat prata mer om det.
Vad är mest uppseendeväckande i detta?
- Alla har rätt till samma förutsättningar i sporten, speciellt i samma klubb när det finns en träningsanläggning som är i absoluta toppklass. Att damlaget då utesluts är minst sagt chockerande. Varför öppnar klubben inte upp för en gemenskap? Jag förstår faktiskt inte vad klubben vinner på att göra så. En satsning inom damfotbollen är nödvändigtvis inte allt för dyrt, men behöver en klubb skära ner är damfotbollen den första förloraren.