På fredagskvällen sparkar Wolves och Liverpool igång den första av totalt 40 matcher i Premier League de kommande två veckorna.
DEL I: 21–27/12 (20)
DEL II: 29/12–3/1 (20)
Julfotbollen ofta säsongsdefinierande - press på Fulham
Få personer trodde att Claudio Ranieri skulle kunna lösa alla Fulhams problem. Men visst förväntade man sig en tydligare reaktion?
Sedan vinsten mot Southampton har Fulham tagit blott en poäng på fyra matcher. Spelschemat har visserligen inte varit okomplicerat, men man har stundtals sett oroväckande svagt ut. Det snackas om att klubbens ägare Shahid Khan återigen är beredd att investera stora pengar på nya spelare i vinterfönstret, men sommarens galna övergångsfönster borde vara en påminnelse att man kanske ska försöka på sig en annan sorts problemlösning den här gången.
Fulham, för närvarande sist i Premier League, ställs härnäst mot Newcastle, Wolves, Huddersfield och Arsenal.
I den bästa av världar lyckas man ta ett par trepoängare och således gå in i vårsäsongen med stark tro på det man gör. Om inte blir det historiskt sett svårt att klara sig kvar. Julhelgen är en säsongsdefinierande period, och ofta är det just lagen som ligger sist efter julmatcherna som åker ur när säsongen ska summeras.
Osäkerheten kring Özil - ett störningsmoment för Arsenal
Mesut Özil har blandat och gett sedan ankomsten från Real Madrid sommaren 2013. I sina bästa stunder, mot såväl bra som sämre motstånd, har den sevärde tysken varit en av klubbens och hela ligans bästa. Men för en spelare av Özils kaliber har prestationerna varit alltför ojämna och kroppsspråket för lojt för att motsvara supportrarnas förväntningar.
Unai Emerys intåg i Arsenal betydde mer fokus på kollektivt försvars- och presspel. Det rådde inga tvivel om att Özil, som så sent som i januari kritade på en kontraktsförlängning, skulle behöva anpassa sig för att vara Emery till lags. Emery, å sin sida, utsåg Özil till en av sina fem kaptener för att få honom att förstå vikten av att göra jobbet och med en positiv attityd föregå med gott exempel.
Özils har fått den senaste månaden spolierad av ryggkänningar och återkommande förkylningar. Visst kan spelare missa perioder med skadeproblem, men Emerys ovilja att bekräfta dessa skador har fått en att undra hur det egentligen ligger till.
I Arsenals förlustmatch mot Southampton fick Özil inleda på bänken och i onsdagens möte med Tottenham fanns han inte ens med i matchtruppen. Emery motiverade det hela med att det var ett ”taktiskt beslut”. Visst kan det vara så att spanjoren, med sina petningar, vill framkalla en reaktion hos Özil eller att han inte ser någon framtid för 30-åringen. Men att motivera det hela med att han inte passar in i Emerys taktiska upplägg känns oroväckande, då spelare som Joe Willock, Eddie Nketiah och Mohamed Elneny fick plats på bänken.
Det är ingen lätt sits som Emery är i. Men frågan är om det inte hade varit smartare att faktiskt ha med Özil i matchtruppen för att undvika att göra potentiella intressenter uppmärksammade på att något inte står rätt till. Om det nu är så att han faktiskt vill bli av med Özil, det vill säga.
Hur länge nöjer sig Shaqiri med korta inhopp?
Xherdan Shaqiri lämnade i somras nedflyttade Stoke för storsatsande Liverpool. Jürgen Klopps lagbygge, ledda av en fenomenal anfallstrio, hade tagit sig hela vägen till final i Champions League och siktade nu på att gå hela vägen i Premier League.
Shaqiri visste att det skulle bli svårt att peta någon från den ordinarie trion och i stället få sikta in sig på speltid i matcher mot svagare motstånd och kortare inhopp.
I säsongsinledningen blev det ett par gästspel, men i samband med att Liverpool började spela på fler fronter fick Shaqiri större förtroende. Shaqiri gjorde det som förväntades av honom och lite till. En assist här. Ett mål där.
I förra helgen ställdes Liverpool mot Manchester United. Ett par dagar tidigare hade Liverpool slagit Napoli i en direkt avgörande match. Men Klopp valde trots det, med fem dagars vila till nästa match i åtanke, att fortsätta med Shaqiri på bänken och starta med samma anfallsspelare som hade spelat mot Napoli.
Liverpool var spelmässigt överlägset men hade svårt att vid 1–1 trycka in det avgörande målet. Då kom inbytte Shaqiri till undsättning med sina två mål i matchens slutskede. Hur länge nöjer sig den 27-årige schweizaren att spela andrafiol bakom Mohamed Salah, Roberto Firmino och Sadio Mané?
Hur reagerar United på Solskjærs intåg?
Ed Woodward entledigade till slut José Mourinho från sitt lidande i Manchester - och vice versa - och in kom den forne storspelaren Ole Gunnar Solskjær.
Nu blir det intressant att se hur klubben och dess underpresterande spelare reagerar på tränarskiftet. Lyfter Paul Pogba sig och på så sätt bevisar att hans problem var en följd av Mourinhos ledarstil? Kan klubben återgå till de ideal som präglat Manchester United sedan urminnes tider, långt innan Sir Alex Ferguson kom till klubben?
Nej, United kommer inte vara med och slåss om ligatiteln, men visst finns möjligheten att man ska kunna utmana om den sista platsen till Champions League. Kanske kan man till och med bjuda upp till kamp mot PSG? Spelarmaterialet är tillräckligt bra och så sent som i våras slutade man på andra plats i ligan.
Det var länge sedan det kändes så ovisst och förväntansfullt kring Manchester United. Bara en sån sak.
Blir det här Ings efterlängtade lyft?
Danny Ings fick sin sejour i Liverpool förstörd av två allvarliga knäskador. Jürgen Klopp hyste stor respekt för engelsmannen och menade att han egentligen hade allt man kan förvänta sig av en stor målskytt, men Ings lämnade trots det för Southampton.
Ings är en av få spelare i Southampton som kan vara någorlunda nöjd med sin höstsäsong. I förra helgen spelade Ings sin första ligamatch på över en månad, och då blev dubbla mål i 3–2-vinsten mot Arsenal. Han tog sig påpassligt fram och nickade in ledningsmålet och stod för ett imponerande avslut fram till 2–1.
Danny Ings såg ut att trivas i Ralph Hasenhüttls sätt att vilja spela fotboll. Frågan är om insatsen mot Arsenal var en isolerad formtopp i ett adrenalinpumpat Southampton, eller om det var en fingervisning på vad som komma skall?
Son - en av ligans mest underskattade spelare?
Tottenham fortsätter att imponera. Man lyckades till slut avancera från en mardrömsliknande grupp i Champions League samtidigt som man har fortsatt häng på den absoluta toppen i ligan och är klart för semifinal i ligacupen.
Ofta känner jag att Harry Kane, Christian Eriksen och Dele Alli belönas med de stora rubrikerna. Sällan får mångsidige Heung min-Son den mediala beröm han kanske förtjänar.
För en månad sedan var det Son som låg bakom 3–1-vinsten mot Chelsea på Wembley; i förra omgångens tuffa möte med Leicester stod han för ett mål och en assist; och i onsdagens vinst på Emirates Stadium stod han för matchens första mål. Sedan ankomsten från Bayer Leverkusen har Son stått för imponerande 83 poäng på 161 framträdanden, enligt Transfermarkt.
Men Son gör inte bara poäng, utan bidrar även med en enorm arbetskapacitet och löpvilja.
Är han en av ligans mest underskattade spelare?
Två mål senast för Jesus - hur resonerar Guardiola i anfallsfrågan?
Vissa vill få det till Sergio Agüero inte längre håller samma höga nivå som han gjorde för ett par år sedan. Men 30-åringen har trots det stått för åtta mål och tre assist på 13 ligamatcher den här hösten. I Citys förlustmatch mot Chelsea var avsaknaden av Agüero stor.
Hans ersättare, talangfulle Gabriel Jesus, har inte rosat marknaden. Inför förra helgen hade det blivit endast ett ligamål i ett City som fullkomligt öser in mål.
Men i hemmamötet med Everton lossnade för Jesus, som blev tvåmålsskytt och utsedd till matchens bästa spelare. På bänken fanns Agüero, som precis har kommit tillbaka från skada.
På lördag ställs City mot Crystal Palace. Återgår Pep Guardiola att spela Agüero från start i ligan, eller väljer han att starta med Jesus för att statuera exempel att man att alla spelare kan spela till sig en plats i startelvan? Troligtvis blir det ingen större fråga utan snarare en tillgång för City som går flera svåra matcher till mötes de kommande två veckorna.