Den tidigare ÖFK-tränaren Graham Potter basar numera över Brighton & Hove Albion och där har det varit motigt sportsligt under året. Med nio omgångar kvar att spela ligger laget på 15:e plats, men man har bara två poäng ned till Bournemouth på nedflyttningsplats.
Men även utanför planen har Potter haft ett jobbigt år. I juli förra året gick hans mamma Val, som led av demens, bort och ett halvår senare miste hans sin pappa Stevie, som avled i sviterna att av cancer.
Under det längre coronauppehållet har han tagit sig tid för att sörja sina föräldrar.
- Vi är en bubbla i fotbollsvärlden. Jag klagar inte. Vi har skrivit under på det. Så du lurar hjärnan att det är rätt sak att göra och du gör bara saker på autopilot. Men sorgen finns där ändå, säger han till Daily Mail.
Han fortsätter:
- Du måste hantera det någon gång, så ”nedstängningen” var en tidpunkt till att göra det, åtminstone att sörja och bearbeta det. Jag behövde det. Ibland förs vi bort i en omänsklig värld, som att vi är någon form av robotar.
Han har också många fina minnen av sina föräldrar, som gjorde allt för sin son.
- De var väldigt stödjande. De hade sina liv, men sedan började jag med fotboll och det tog överhand. Min pappa älskade att fiska, men det upphörde direkt när jag började spela. När jag vände utomlands var min mamma väldigt oroad, välsigna henne. Hon diagnosticerades med demens kort efter det. Ett av mina starkaste minnen är när jag sa att jag skulle åka. Hon förstod att det var en väldigt viktig sak för mig att göra och hon besökte mig ett par gånger innan hon blev för dålig.