Allt började när den arbetslöse Sven-Göran Eriksson kontaktades av Russel King och Nathan Willett som hävdade att de representerade ett välbärgat konsortium från Mellanöstern och hade ett jobberbjudande i Notts County.
- Jag träffade de två männen och blev väldigt entusiastisk av vad de sa. De hade redan köpt klubben och ville ta den till Premier League. De hade väldigt många löften om spelarna, träningsanläggningen, ungdomsakademin – de sa att de skulle fixa stadion och köpa farmarklubbar, säger han till the Guardian.
- Jag gillade idén, utmaningen att genomföra projektet. Det var som en dröm för mig och hade de levt upp till sina löften hade vi kunnat göra det.
Det började bra och klubben investerade i några dyra spelare. Bland annat Sol Campbell. Men mittbacken gjorde bara en match i klubben och lämnade Notts County på ett dramatiskt sätt när han helt enkelt bröt en träning och försvann från klubben. ”Svennis” gick då ut i media och pratade om att han var besviken på Campbell. Han berättar nu att han inte har pratat med spelaren sedan dess men att han misstänker att Campbell kanske var besviken på klubbens ägare – något han i alla fall själv är.
Efter ett tag började också skulderna bli större och de obetalda räkningarna fler.
- Klubben fick ekonomiska problem och räkningarna betalades aldrig. Så jag började självklart tveka eftersom de (ägarna) aldrig betalde mig vad de hade lovat, säger Eriksson.
Han har nu, väldigt besviken, skrivit på en överenskommelse om att lämna klubben med omedelbar verkan.
- Jag skrev på överenskommelsen eftersom jag inte skulle kunna tänka mig att stanna här.
I slutändan kan han konstatera att han kanske litade för mycket på allt som sades, men att han också känner ett väldigt svek eftersom männen som kom med löftena helt plötsligt var borta.
- Ibland går saker fel i fotboll. Du kan förlora en match, åka på självmål, köpa fel spelare. Men du ska göra det med rätt inställning och göra det ärligt. Det var inte så det gick till med Notts County. Om du försöker lura människor är det väldigt enkelt att säga att det gick fel. Folk kommer inte att tycka om det, men de kommer att förstå. Men när man bara försvinner är det moraliskt väldigt, väldigt dåligt. Det är därför jag berättar om det.
- Det som den största besvikelsen med dessa människor är att de försvann utan att säga något. Utan något meddelande till spelarna, fansen eller ledningen. De bara försvann.
Svennis är nu återigen arbetslös och ännu vet han inte hur mycket hans rykte har påverkats av historien.
- Jag vet inte om det kommer att påverka mig på det viset. Allt jag kan säga är att jag gick in i detta med öppna ögon och gillade det, men det gick fel. Kanske hade jag kunnat var med misstänksam, men jag hade inga sådana tankar.