Besiktas (Turkiet), Genk (Belgien), och Sarpsborg (Norge) blev det i Malmö FF:s Europa League-grupp. En bra grupp, enligt tränaren Uwe Rösler som mötte media en dag efter vinsten mot Midtjylland (2-0, totalt 4-2).
- Det viktigaste är att vi har jobbat så hårt att komma till gruppspelet, så då vill man också ha en grupp där man kan utmana och vinna och lära sig, och alla de tre lagen ger oss den möjligheten.
- Till och med Besiktas ger oss en bra chans att gå vidare.
- Jag personligen, och det sa jag i går också, ville ha ett brittiskt motstånd, Celtic eller Rangers, och de hade också gett oss en chans att vinna, men generellt är jag nöjd med lottningen. Vi har alla möjligheter.
Rösler nämnde bland annat att hans fru familj kommer från Sarpsborg, och han har därför bra koll på regionen. Klubben har gått snabbt upp till den norska toppen, enligt Rösler beroende på bra på värvningar och ett tränararbete som Brian Deane och Ian Burchnall (nu Östersund) satte igång, och som Geir Bakke fortsatt med.
I Besiktas finns bland annat spelare som Ricardo Quaresma, Pepe, Loris Karius, Atiba Hutchinson, och Alvaro Negredo. Genk har varit den mest framgångsrika talangklubben i Belgien de senaste åren, och utvecklat spelare som Thibaut Courtois, Kevin De Bruyne, Christian Benteke, Sergej Milinkovic-Savic, och Leon Bailey.
Innan det blir Europa League-hets så är det dock en allsvensk match kvar, Brommapojkarna på söndag, innan MFF går på sin första vila sedan början på juli, efter totalt 16 matcher på 57 dagar. De tar sedan ledigt i några dagar, går på träning i nio dagar där de ska träna på lagets generella spelprinciper, innan det sätter igång igen.
Det positiva med höstens spelschema är att det blir uppdelat i två perioder: tre hektiska veckor följs av vila, och sedan kommer tre hektiska veckor igen.
- Den mentala aspekten är den viktigaste under de här perioderna. Man måste rotera, men rotera förnuftigt.
Det var inga direkta nya skador efter matchen i går, även om Behrang Safari fortfarande har ont och Andreas Vindheim hade någon mindre känning. Rösler lyfte också fram en sekvens som utspelade sig efter slutsignalen: när Vindheim sprang in på planen för att krama om Eric Larsson.
- Den bilden var en symbol för var vi är just nu.
- Jag är så glad när man ser på bänken efter att vi gjort 2-0. Jag tycker nästan att vi firade för mycket. Jag försökte få tillbaka dem, för jag hade scenariot i huvudet att vi hade 2-0-ledning på hemmaplan och tappade det. Jag ville inte att bänken skulle vara för glad för tidigt, men det som gör mig så glad är att de spelarna verkligen vill att alla ska göra det bra. Bänken är en indikator för hur atmosfären är i laget. När bänken är energisk och glad för de som startade, och glad för deras framgångar, så är det en bra måttstock för en fungerande trupp.
Han nämner även att Guillermo Molins (vars tidsram för comeback fortfarande är oklar) och Carlos Strandberg skickade meddelanden direkt till sina lagkamrater, och att det här laget nu ska försöka fortsätta att använda sitt momentum på femton raka matcher utan förlust.
- Det är en anledning till vi har ett momentum. Det är inte baserat på slump, utan en välfungerande förening. Vi måste ta hand om det momentumet.
När det gäller den specifika matchen i går så tyckte han även att det var ett bevis på att MFF nu är en nivå högre än det var tidigare.
- Jag såg ett lag som spelade med sin förenings DNA, men också anpassade sig till en Europacupmatch. Att klara av fasta situationer och långbollar, det tycker jag har satt ribban så högt för oss nu även i allsvenskan. Vi kan inte längre säga ”vi har inte storleken för fasta situationer”. Klarar man av Midtjylland så klarar man av alla.
- Det är en ny nivå. Jag visste att vår högstanivå är hög och vi nådde den under de två matcherna. Vi gjorde det inte mot Vidi av olika anledningar, men mot Midtjylland.
Rösler gjorde även några mindre taktiska förändringar, framför allt i presspelet. Backlinjen stod väldigt högt och längst fram var det också annorlunda.
- Vi överraskade Midtjylland lite i går. De förväntade sig att vi skulle spela med splittrat anfallspar i presspelet, vi gjorde inte det. Vi pressade med tre där Oscar (Lewicki) var fantastisk. Jag sa till honom innan matchen att han skulle springa så mycket han orkade i 50-60 minuter, för sedan skulle han verkligen inte orka mer och då slänger jag in Arnor (Traustason), men han orkade hela matchen.