POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS
EUROPA LEAGUE
2v

Utvecklingen för Molins att bli en helt annan spelartyp: ”Man måste återuppfinna sig själv”

Foto: Bildbyrån

MALMÖ. Från finlirande ytter till rejäl target.
Skadorna, färre muskler på baksidorna, och åldern har gjort att Guillermo Molins har fått ändra om sig själv som fotbollsspelare.
- Jag har tre styrkor känner jag. Det som har blivit min största styrka är i det felvända spelet.

När Guillermo Molins för åtta-nio år sedan slog igenom på allvar med landslagsuttagning, nyckelroll i Malmö FF, och flytt till Anderlecht så var det som en snabb, teknisk yttermittfältare som kunde lösa svåra saker med små marginaler. 

När han spelar i Malmö FF år 2019, som nybliven 31-åring, är det som en targetanfallare som lägger mer tid med ryggen än med näsan mot mål. Mycket har hänt. 

- Tittar man på skadorna så måste man återuppfinna sig själv, säger han till Fotbollskanalen. 

- Det blev rätt naturligt. Jag var borta, förutom fyra-fem matcher där jag försökte, i princip i 20 månader. När man är borta så länge i den åldern så händer något med kroppen. Dessutom har man tagit muskler från mina baksidor, det är de musklerna man springer med. 

De sattes någon annanstans?
- Ja, det blev mitt korsband. Man tar en av de fyra baksidorna och gör ett korsband av det. Istället för att ha fyra på varje så har jag tre stycken.

Det var i Grekland som han mer kontinuerligt blev en central anfallare som skulle ta emot uppspel och fördela vidare. Där spelade han som ensam anfallare, med två yttermittfältare och en nummer tio-spelare nära sig. 

- Jag har tre styrkor känner jag. Det som har blivit min största styrka är i det felvända spelet. Jag känner mig väldigt trygg och säker på att jag kommer komma ur situationen med bollen, även om jag skulle ha två försvarare i ryggen. Jag har fått styrkan i kroppen för det.

- Det andra som förklarar mitt spel är att jag gillar att komma ner i mellanrummet och hitta kombinationer. Det är beroende av andra spelares rörelser, kan man säga. Jag blir den statiska och spelare omkring rör sig. 

- Den tredje punkten är att jag är vass i straffområdet. Det som har försvunnit mer och mer är väl djupledsspelet, men det är något jag fortfarande jobbar på även om jag är 31 år gammal. Jag jobbar med Jamie (Mackay i fysteamet). Acceleration, power. Det är inget man får på en vecka. 

Det var samma sak med Anders Christiansen. De har jobbat med acceleration i tre-fyra års tid, och det syns fortfarande förbättringar.
- Det går inte på en vecka eller månad. Jag börjar känna mig lite lättare i kroppen. 

Samtidigt letar han fortfarande efter att hitta helt rätt i sin roll i MFF. 

- Det är annorlunda här. Två anfallare. När jag spelar med (Marcus) Antonsson blir det naturligare, när jag spelar med ”Mackan” (Rosenberg) så är han lite samma spelartyp. Sedan har vi inte de högt stående yttrarna och våra centrala mittfältare är mer ”åttor” än ”tior”. Det blir inte det sammankopplade spelet med massa löpningar runt omkring. När jag kände att det tydligast var en styrka så var det i det korta 30-minutersinhoppet när vi spelade 3-4-3 (mot Falkenberg).

- När man hade Romain (Gall) och Arnor (Traustason) på varsin sida och jag skarvade vidare tre-fyra gånger. Då blev det målchanser. 

Är du nöjd med din säsong?
- Nej, och där måste jag vara ärlig. 

- Men tar tid att komma tillbaka från sådana här skador. Sedan är det något med ens självbild som... Man ser sig själv som en startspelare. Så är det bara. Jag kommer aldrig nöja mig med att sitta på bänken. Vi får se hur det blir nästa år. Jag känner mig trygg med mina egenskaper och vad jag kan tillföra.

Han har dock haft ett bra poängsnitt. "Bara" nio spelare i allsvenskan, som har spelat tio matcher eller fler, har gjort fler mål per spelad minut än Molins i år. Detta trots att Molins har haft hackigt med speltid. 

Det som har försvårat är att Uwe Rösler föredrar att spela med en mer targetlik anfallare och en som ska springa mer i djupled. Det innebär att Molins främsta konkurrent är Markus Rosenberg. De har därför bara startat fem matcher ihop i år.

- Jag skrev på här förra sommaren och då var tanken att (Rosenberg) skulle lägga av. Sedan körde han på ett år till – med all rätt, med den formen. 

- Nu har man fått kämpa. Jag visste det skulle bli tufft när han skrev på igen. Han är kapten, han är en av lagets viktigaste spelare och har varit det de senaste fem åren. Då blir det att man mer får konkurrera med Antonsson, och då när han vill ha fördelningen med djupledslöpningar blir jag lite lidande. Det är bara att se nyktert på det.  

Publicerad 2019-10-02 kl 06:30
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå