Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Det franska akademiundret: Så fostrades Ribery, Hazard, Pogba och Varane

Frankrike

Eden Hazard, Franck Ribéry, Paul Pogba, Raphaël Varane – stjärnor i Europeiska toppligor. Alla är dessutom fostrade i det franska akademisystemet.

Alla vet om fenomenet, men få vet något om hur det fungerar. Den franska ungdomsfotbollen får fram spelare av både kvalitet och bredd som saknar motsvarighet i Europa. Den frågan som borde ställas är: "Varför?". Veckans artikel handlar om strukturerna i den franska ungdomsfotbollen.

Lär del 1 här och del 2 här.

https://www.fotbollskanalen.se/franska-ligan/det-franska-akademiundret-fran-fattiga-forortsbarn-till-bortskamda-egostjarnor/

https://www.fotbollskanalen.se/franska-ligan/det-franska-akademiundret-hur-frankrike-vann-vm-guldet-1998/

Efter den stora starten av franska klubbakademier i början på 1970-talet så ville även staten hjälpa till med utvecklingen av framgångsrika idrottare. Staten ville bland annat förbättra studiesituationen, och visa att de var villiga att spendera pengar och tid på idrottare. År 1990 började därför det som utmärker fransk ungdomsfotboll: pré-formation.

Annons

Pré-formation är till för tiden innan akademierna, när spelarna är 13 till 15 år och går i Frankrikes motsvarighet till högstadiet. Fransk fotboll har kommit fram till att de tycker att den perioden är den överlägset viktigaste för en talangs utveckling. Utvecklingskurvan under de första åren i puberteten ses oftast som viktigare och starkare än under akademiåren (16-18 år). Gérard Houllier, som var med i starten av konceptet pré-formation, har vid flera tillfällen sagt att huvudanledningen till VM-guldet 1998 och EM-guldet 2000 var idén med pré-formation.

Spelarna börjar scoutas vid 11 års ålder, och får sedan testspela när de är 13 år gamla. Det finns cirka 15 nationella pré-formations utspridda i Frankrike, den mest kända är Clairefontaine, och sammanlagt tas det in runt 300 stycken 13-åringar per år. De här 15 pré-formations tillhör inte några klubbar, utan ska istället satsa på att utveckla varje individ, både på och utanför fotbollsplanen. Spelarna tränar och studerar där från måndag till fredag, och sedan åker de hem till sina klubbar under helgerna för att spela matcher.

Annons

Hur framgångsrikt är då pré-formations? Är det för tidigt att säga någon om talangen vid den åldern? En undersökning kollade på en kull med 260 spelare som kom in som 13-åringar. Där var det 90 av dem som till slut spelade i Ligue 1 eller bättre, 50-70 som helt eller delvis kunde leva på fotboll (Ligue 2/National/sämre utländsk liga), och drygt 100 stycken som inte fick någon märkbar seniorkarriär. Av de drygt 100 spelarna får man räkna in att en del av dem har tvingats sluta spela fotboll på grund av skador och/eller sjunket fotbollsintresse.

Numera har även klubbarna fått tillåtelse att ha pré-formations, men spelarna som tas in där måste godkännas av Clairefontaine. En fotbollsklubb får alltså inte ta in en spelare i sin egen pré-formation innan de har fått ett nationellt godkännande på att spelaren är tillräckligt stark för att orka med en elitsatsning vid 13 års ålder, eftersom det oftast krävs att talangerna flyttar hemifrån. Dessutom måste en klubbs pré-formation följa exakt samma struktur och regler som Clairefontaine har satt. Inget ska lämnas åt slumpen, utan alla spelare i landet ska få samma tekniska utbildning.

Annons

Under pré-formationstiden tar de ingen som helst hänsyn till fysträning, utan det enda som nöts in är teknik. Under första hela året är det nästan bara enskilda tekniska övningar som gäller. Under de tre första månaderna får talangerna lära sig exakt hur de ska passa en fotboll, och inget annat. Att även använda bägge fötterna är också en viktig del i det hela. Det skiljer sig markant från ungdomsfotbollen i exempelvis England, och påminner istället om hur det ser ut i Spanien.

Det är samma tänk i Spanien och Frankrike när det gäller teknikens betydelse. Det handlar ofta om så enkla detaljer som att de bara får slå korta hörnor och målvakten måste passa eller rulla ut bollen. De enkla övningarna ses oftast som de bästa. Allt som sker är för att utveckla individens teknik, och de struntar i det engelskt klassiska "win at all costs". Det är först när talangerna kommer upp i akademiåldrarna (16-18 år) som Spanien och Frankrike skiljer sig åt i utförandefasen. I Spanien spelar talangerna endast ett tempo som de klarar av, och nöter ut motståndaren. I Frankrike ligger fokuset på att vara mer direkt med sitt passningsspel.

Annons

Efter pré-formationstiden följer akademitiden, som numera finns överallt i Europa. Det är först då som det börjar bli lite fysträning, men framför allt får de var närmare sitt eget lag och kontinuerligt träna ihop med dem som de spelar matcher med. Dessutom byts en del talanger ut. Klubbarna väljer nu själva vilka spelare de vill satsa på, och de kan både släppa talanger och plocka in nya.

Det är oftast mellan pré-formationstiden och akademitiden som unga spelare flyttar utomlands (Paul Pogba, Lassana Diarra, Antoine Griezmann med flera). På grund av den franska lagstiftningen är det under den perioden enklare för en rik utländsk klubb att ta en spelare med ungdomskontrakt, och som mest behöva betala 10-15 miljoner för en ung talang. Samtidigt är det också under den här tiden som det kommer in flera talanger direkt från afrikanska akademier, så det sker övergångar både in och ut ur landet.

Annons

Under akademitiden har spelarna möjlighet att spela i ungdomsserien, i reservlaget (som är med i seniorseriesystemet, men inte får vara för högt upp), och A-laget. Det vanligaste är att talangerna spenderar två-tre år i akademin och reservlaget för att sedan flyttas upp till A-laget, eller går vidare till en annan klubb. Precis som England har FA Youth Cup så finns det också en anrik turnering för akademilagen: Coupe Gambardella.

Vid sidan av detta finns det också en ungdomsfotboll som är rätt lik den vi har i Sverige. Det är trots allt bara några få procent av alla fotbollstalanger som kommer in i pré-formationstiden eller akademitiden, men det ändå ovanligt att en stor talang misslyckas med att bli upptäckt under åren 13-18 år. Spelare som Christophe Kerbrat (Guingamp) och Benjamin Corgnet (Saint-Étienne) är ändå några exempel på att alla spelare inte kommer fram via akademierna, utan som har spelat vanlig juniorfotboll.

Annons

Det som har gjort fransk fotbolls ungdomsverksamhet så framgångsrik är just att samma system används överallt. Staten och fotbollsklubbarna är nästan bara åskådare när Clairefontaine sätter reglerna och filosofierna för hur man ska utveckla 13-15-åringar som allra bäst, detta med tekniska övningar. Under de här åren handlar ingenting om toppning, matchresultat, eller fysik. Det är först under akademitiden (16-18 år) som klubbarna får sätta sådan prägel.

Varje klubb spenderar någonstans mellan ett tre-fyra procent upp till 15 procent av hela sin omsättning på ungdomsfotbollen. Tidigare var det en nödvändighet att ha en akademi för att få spela i Ligue 1, men den regeln har tagits bort.

Däremot har alla klubbar i Ligue 1 och Ligue 2 ändå en akademi. Om en klubb inte har en akademi så får de inte lika mycket av TV-pengarna, som är de franska klubbarnas huvudintäkt. Klubbarna blir därför semitvingade att ha en vettig ungdomsorganisation, vilket förklarar varför det är så många franskfostrade fotbollsspelare. I Frankrike finns så kraftiga incitament till att ha en akademi att det vore direkt korkat att inte ha det. Det betyder också att det blir en stor talangbredd.

Annons

När CIES undersökte vilka klubbar som har tagit fram flest talanger som har blivit elitspelare så kom 13 franska klubbar med på listan. Näst högst upp på listan låg Spanien med åtta klubbar, följt av Tyskland (sju), Italien (sex), och England (fem). Eftersom det finns ett väletablerat ungdomssystem som ser likadant ut i Frankrike, och där alla klubbar är med, så kommer det också fram flera hundra nya duktiga fotbollsspelare varje år. Clairefontaine sätter upp reglerna, alla klubbar följer dem. Det är samma typ av kontinuerlig struktur som har gjort belgisk och tysk ungdomsfotboll så stark under de senaste tio åren, men där länder som England och Sverige har legat efter.

Publicerad 2014-03-13 kl 16:34

Kommentarer

Visa kommentarer
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto