"Glöm inte varorna".
På eftermiddagen den 30 juli 2015 tickade smset in på den unga apoteksteknikerns telefon. Det var precis innan hon lämnade apoteket som hon jobbade på i en norsk stad. Och hon gjorde som hon blev tillsagd. Placerade de sällsynta medicinerna i sin väska och tog sig hem.
En kort stund senare stannade en bil utanför hennes bostad. Det var apotekschefen, en svensk man, som körde den. Hon bjöd in honom på kaffe, men han tackade nej. Han nöjde sig med att ta emot varorna med referensnummer 456362. Därefter körde han i väg.
Medicinerna som han hade med sig i bilen var tillväxthormon. På etiketten stod det Genotropin. Ett dopningsklassat medel.
Historien rörande den svenske apotekschefen tog sin början genom några ovanliga uttag av Genotropin för runt tio år sedan. I slutändan skulle det visa sig att allt handlade om ett i Norge sällan skådat apoteksbedrägeri.
Totalt försvann dopning för miljontals kronor och ett spår kring var det hamnade pekar mot Sverige och den svenska fotbollsmiljön. Apotekschefen är nämligen fotbollsspelare.
Paketet på bilden har ingen koppling till fallet med "Simon". Foto: Øyvind Elvsborg.
I samarbete med norska Dagens Næringsliv har Fotbollskanalen nu granskat den hemliga dopningsmarknaden och fallet med apotekschefen.
Mannen dömdes, mot sitt nekande, till fängelse i ett år och fyra månader för bland annat grovt bedrägeri och grovt dopningsbrott. Men var dopningen tog vägen är det ingen som vet och spelaren lyckades komma över de förbjudna preparaten utan att varken Sveriges eller Norges antidopningsorganisationer fick nys om någonting. Han har kunnat fortsätta vara aktiv inom fotbollen. Så sent som under 2024 har han spelat matcher.
Men nu, efter Fotbollskanalens frågor, ska Antidoping Sverige titta närmare på ärendet.
***
Det talas sällan om dopning inom svensk fotboll. Antalet spelare som testat positivt de senaste 15 åren är nästintill obefintligt. Under 2024 har inte ett enda fall uppdagats. Så innebär det att alla är rena? Inte nödvändigtvis.
Med dagens situation vad gäller tester är det fullt möjligt att dopa sig utan att åka fast, menar personer med erfarenhet på området. Faktum är att man "ska vara ganska dum för att bli tagen", beskriver en man som är en del av en hemlig marknad som finns i Skandinavien. Han jobbar som "dopningscoach" och ställer upp på en intervju mot löfte om anonymitet.
Mannen uppger att han gett råd till norska idrottare och svarat på vanliga frågor som: "Vad borde jag ta?", "Hur mycket borde jag ta?" och "Hur undviker jag att bli upptäckt?". Han vill inte avslöja några namn men hävdar att det finns flera fotbollsspelare på hans klientlista. Några på toppnivå.
- Främst backar och yttrar som frågat hur de kan springa snabbare, säger mannen.
"Dopningscoachen" pekar främst ut ett medel som lämpligt för fotbollsspelare. Det sprutas direkt in i kroppen och är svårt att spåra.
- Tillväxthormon, säger han.
Foto: Bildbyrån.
Mycket handlar också om tajming när det kommer till att undvika att åka fast, menar mannen. Tidigt in i processen lär sig fuskarna hur fort de förbjudna preparaten försvinner ur kroppen, enligt "coachen". Och nära inpå match håller man sig borta från dopningen.
- Allt handlar om att vara strategisk. Att lägga en smart plan.
Mannen hävdar att det är naivt att tänka att fotbollen är ren. Idrotten är en gigantisk miljardindustri och matchkalendern är fullproppad. Spelarna utsätts således för ett stort slitage och en skada på en av lagets stjärnor kan vara kostsam.
- Om en nyckelspelare är skadad gäller det att få tillbaka honom så fort som möjligt. Ändå tror folk att det inte lönar sig med dopning i fotboll, säger han och skakar på huvudet.
Med hjälp av exempelvis internetforum, krypterade mejl och kryptovalutatransaktioner kan hjärnorna bakom försäljningen skapa dopningsbutiker online. Uppgifter från flera av de som är aktiva på marknaden pekar mot att fotbollsspelare finns bland deras kunder.
- Det är mycket cykel, mycket fotboll och en del kampsport, säger en person.
En annan säger:
- Flera fotbollsspelare har frågat mig om vad som är smart att ta för att inte bli avslöjad.
Att det finns uppsidor för fuskare med just tillväxthormon när det kommer till kampen att inte bli upptäckt återkommer vi till. Men vad är det som gör det till ett tänkbart preparat sett till effekt på planen? Den rutinerade läkaren Per Wiik Johansen slår fast:
- Det finns flera fördelar som en fotbollsspelare kan uppnå genom att använda tillväxthormoner.
Wiik Johansen är en veteran vad gäller antidopningsarbete i Norge. Han var med när Antidoping Norge startades och har under många år varit medlem i den internationella antidopningsorganisationen Wadas hälsa-, medicin- och forskningskommitté. Johansen berättar att internationell forskning visar att tillväxthormon kan göra en spelare snabbare och att det kan minska skadetiden på muskler och skelett.
Spelare kan helt enkelt komma tillbaka snabbare från en skada.
- Det här kan bidra till att spelarna kan tåla hårdare och mer frekvent träning bättre, säger Wiik Johansen.
Men han påpekar också att användning av tillväxthormon som dopningsmedel för med sig många biverkningar.
- Utan medicinsk uppföljning kommer det innebära en betydande hälsorisk. Speciellt eftersom doser som tas när det kommer till dopning normalt sett är betydligt större än normala doser i samband med behandling av brist på tillväxthormon.
Ja, egentligen används medicinen till exempelvis behandling av barn med växtproblem. Det utnyttjade den svenske apotekschefen.
***
I den norska staden där den svenske apotekschefen, låt oss kalla honom för "Simon", var verksam finns det flera apotek. På ett av dem, där "Simon" tidigare jobbat, var en ung flickas familj kunder. Där fick flickan Genotropin utskrivet. Hennes mamma tog med sig receptet som dotterns läkare utfärdat och hämtade ut tillväxthormonet.
Men plötsligt började det hända märkliga saker. Tillväxthormon hämtades ut i flickans namn - även på helt andra apotek än det som familjen använde. Dessutom fortsatte uttag att genomföras efter det att flickan hade slutat ta medicinen.
Det var "Simon" som hämtade ut de doserna av Genotropin, enligt domen mot honom. Gång på gång fick apotekschefen tag i dopningsmedlet, utan att familjen visste någonting. I domen står det att han förklarat för en av de anställda på ett av de berörda apoteken att han spelade fotboll med den lilla flickans bror. Han hävdade alltså att han skulle lämna tillväxthormonet till flickan via hennes bror.
Det fanns bara ett problem med "Simons" förklaring: flickan hade bara småbröder.
Svenska IVO anmälde "Simon" efter rättsprocessen i Norge. Foto: TT.
Hösten 2015 började allt rullas upp. Då fick en regionchef för apotekskedjan ett tips om en av sina anställda. Det var "Simon". I hemlighet satte regionchefen igång en undersökning av vad som hade hänt. Hon tittade närmare på försäljningssiffrorna på apoteket där "Simon" var chef och upptäckte att omsättningen av Genotropin var låg före svenskens tid men att den skjutit i höjden sedan han kommit in.
- Han var trevlig, social och duktig på att skapa en tillit. Det utnyttjade han sedan genom att lura mig, säger regionchefen.
Till slut togs ärendet vidare till myndighetshåll. Apotekskedjan skrev då följande:
"Vi har starka misstankar om att en av våra apotekare missbrukat sin ställning genom att skapa falska recept som använts för att expediera tillväxthormoner på blårecept (att staten täcker kostnaderna, reds. anm) till fiktiva kunder. Det är rimligt att anta att tillväxthormonen sedan har sålts vidare för ekonomisk vinning".
Rapporten ledde till att ärendet polisanmäldes och därefter pågick en rättsprocess fram till det att "Simon" i december 2018 dömdes av Norges motsvarighet till hovrätten. Han överklagade även den domen till "högsta domstolen", men fick inget prövningstillstånd.
Hovrätten slog fast att svensken tillskansat sig totalt 6180 mg Genotropin, som motsvarar åtta års kontinuerlig förbrukning för en person, på ett olagligt sätt. Hur? Genom att bland annat manipulera äkta patienters recept, ta fram falska receptunderlag till fiktiva kunder och instruera anställda att beställa tillväxthormon utan att visa upp något recept.
"Simons" legitimation som apotekare i Norge återkallades under rättsprocessens gång och hösten 2020 fattade Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd samma beslut i Sverige, efter att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) anmält honom. Han får helt enkelt inte jobba som apotekare längre.
OBS! Texten fortsätter efter faktarutan nedan.
***
- Nästan alla dopningsmedel kan avslöjas genom urinprov, säger Yvette Dehnes.
Men inte alla?
- Vissa dopningsmedel måste du ta blodprov för att upptäcka. Ett av dem är tillväxthormon.
Dehnes är chef över Norges laboratorium för dopningsanalys på Aker sjukhus i huvudstaden Oslo. Dit skickas alla dopningsprov från norsk idrott. Det är laboratoriet som har ansvar för landets dopningsanalys.
Statistik rörande 2023 från Antidoping Sverige.
Så genomför Antidoping Sverige blodprov i svensk fotboll? I ytterst begränsad omfattning, är svaret på den frågan. I en rapport som de själva släppt framgår det exempelvis att man genomförde 287 tester på fotbollsspelare under 2023 och att noll av dem var blodprov. Samtliga var urinprov.
Fotbollskanalen har varit i kontakt med flera spelare som har en lång karriär inom svensk elitfotboll bakom sig och de uppger att de aldrig blodtestats i Sverige. Antidoping Sverige skriver i ett mejl att den "absoluta majoriteten" av fotbollstesterna som genomförs rör sig om urinprov.
"Men vi har tidigare år tagit blodprov både för tillväxthormonanalys och det biologiska passet och i år har vi även börjat med kapillära blodprover (Dried Blood spots)", uppger Jenny Schulze, avdelningschef för dopningkontroll.
I flera år fram till 2024 uteblev dock blodproverna helt, medger organisationen. Man uppfyller de krav som finns kring antal blod- och urinprov som ska utföras på nationell nivå, men tillägger:
"Under perioden 2017–2018 var blodproverna inom fotboll 15 procent av totalen. Därefter har vi av kontrollstrategiska skäl inte genomfört blodprover inom fotboll förrän i år när vi har börjat med kapillära blodprover".
Har ni haft några fall av dopning via tillväxthormon och/eller specifikt Genotropin inom fotbollen vid något tillfälle genom åren?
"Nej", svarar Antidoping Sverige.
Men faktum är att inte ens blodprov ger några garantier för att avslöja eventuell användning av tillväxthormon. Antidoping Norge tror exempelvis inte att fler tester skulle ge resultat.
- Vi har liten tro på att ett ökat antal blodprov skulle leda till fler ärenden. De senaste globala siffrorna visar att väldigt lite användning av tillväxthormon avslöjas genom dopningstest, säger chefen Anders Solheim.
Anders Solheim. Foto: Antidoping Norge.
Solheim lyfter fram statistik från 2022 som visar att endast fem av över 21 000 tillväxthormonstester var positiva. Och att inget av nästan 3000 blodprov inom internationell fotboll från det året var positivt.
- För att kunna rikta testerna för att avslöja användning av tillväxthormon är det viktigt med väldigt bra underrättelseinformation, säger Antidoping Norge-chefen.
Internationellt läggs heller inte fokus på fotbollen när det kommer till att blottlägga eventuell dopning. Lars Engebregtsen, tidigare läkare för det norska fotbollslandslaget och ordförande i Wadas hälsa-, medicin- och forskningskommitté, förklarar att det är den internationella antidopningsbyrån som styr riktlinjerna kring vilka idrotter som ska prioriteras. Listan på de idrotterna är sekretessbelagd, enligt Engebregtsen.
Men har fotbollen prioriterats någon gång?
- Där är svaret nej, säger norrmannen.
***
Var tog egentligen dopningen från bedrägeriet i Norge vägen? "Simon" själv duckar den frågan helt.
- Jag har ingen aning. Jag vet inte och har ingen kommentar till det, för det där var tio år sedan, säger han i dag.
Åklagaren i ärendet, Christian Finnanger, berättar att polisen aldrig undersökte vad som hände med preparaten.
- Vi skulle gärna ha tittat på mottagarna, men gick inte vidare med det, säger Finnanger.
Hans bild är dock att dopningen mycket väl kan ha hamnat i Sverige.
- All logik talar för att den tilltalades kontakter i Sverige och fotbollsmiljön gjorde att han lätt kunde sälja det, kommenterar åklagaren.
Finnanger ser det helt enkelt som rimligt att tro att preparaten såldes inom den svenska fotbollsmiljön och han menar att det spåret borde ha följts upp. I sin dom slog hur som helst "hovrätten" fast följande:
"Det är tal om så stora mängder att den tilltalade uppenbart har distribuerat substansen till andra".
Åklagaren säger också:
- Eftersom vi inte gick in grundligare i fallet handlade åtalet bara om uttaget av Genotropin och inte över huvud taget om mottagarkedjan. Ärenden av organiserad karaktär borde utredas på en annan nivå. Det var egentligen relativt tydligt att han samarbetade med någon, eller att han hade en mellanman som han levererade till. Det här ärendet kunde mycket väl ha utretts som organiserad kriminalitet.
Åklagaren Christian Finnanger. Foto: TT.
Klart står hur som helst att den mängd Genotropin som försvann är värd stora summor pengar. I den slutgiltiga domen värderades dopningen till mellan 1,2 och 1,4 miljoner norska kronor. Men på den illegala marknaden lär man kunna sälja det för bra mycket mer än så.
Det råder något delade meningar om exakt hur lukrativt Genotropin är. Exempelvis beskrev Antidoping Norge, i polisutredningen rörande "Simon", att priset åtminstone tidigare varit "väldigt högt" men att det möjligtvis gått ner. Samtidigt omtalas gatuvärdet som det dubbla jämfört med originalet i en av handlingarna i samma polisutredning.
Dagens Næringsliv och Fotbollskanalen har varit i kontakt med flera personer som i hemlighet säljer dopningsmedel och de berättar att tillväxthormon är något av det mest eftertraktade som finns på marknaden. Och att ingenting är mer hett än Genotropin i originalförpackning från auktoriserade apotek. Dopningssäljarna menar att gatuvärdet då är fem gånger så högt.
Även svenska IVO (inspektionen för vård och omsorg) har, i en handling, beskrivit Genotropin som ett "förhållandevis dyrt läkemedel som är attraktivt i illegala kretsar". I dokument från norska myndigheter pekas det ut som eftertraktat i "bland annat kroppsbyggarmiljöer".
Fotbollskanalens genomgång av brottsutredningar i Sverige som rör Genotropin visar att det finns ett antal ärenden som påminner om fallet med "Simon". Stora mängder tillväxthormon har i flera fall försvunnit och kopplingar till kriminella nätverk har exempelvis beskrivits i en polisutredning på västkusten som ledde till att en apotekare dömdes i tingsrätten för att ha skrivit ut Genotropin värt 3,2 miljoner kronor.
- Jag var under press. Jag blev hotad, säger apotekaren som hävdar att hen inte vet var dopningen tog vägen.
I ett annat ärende, där en läkare åtalades men till slut friades, dyker så "David" upp. Han är ett tidigare utlandsproffs som även har ungdomslandskamper för Sverige på meritlistan. "David" har spelat tillsammans med "Simon" i Norge, men även i Sverige.
Läkarens förskrivningskod användes till att hämta ut stora mängder tillväxthormon på olika apotek i Sverige och en av kunderna som 2021 förhördes som vittne i polisutredningen är "David". Han fick Genotropin utskrivet på recept från läkaren.
Men en sak är anmärkningsvärd med ex-spelarens historia. I polisförhöret kunde han inte svara på vem som skrivit ut tillväxthormon till honom.
- Vet inte. Aldrig träffat eller pratat med läkaren, svarade ”David”.
Har du haft hormonbrist diagnostiserad?
- Nej, jag har aldrig undersökt det.
Har du haft medicinska skäl att få Genotropin utskrivet?
- Det hjälpte min sömn och min hy blev mycket bättre. Det hjälpte mig med min återhämtning efter träningen och mina leder blev bättre.
Så hur fick "David" tag i det dopningsklassade preparatet? I förhöret förklarade han:
- Jag höll på mycket inom sport och fick problem med mina leder. Jag träffade en kille (i en svensk stadsdel) och han fråga om jag ville ha det på recept.
Vem är den här killen?
- Jag vet inte. Jag vet inte hur han ser ut eller vad han heter.
Fotbollskanalen och Dagens Næringsliv har gjort upprepade försök att komma i kontakt med ex-spelaren.
***
"Simon" har under sin karriär som spelare bland annat representerat klubbar snäppet under eliten. Han har varit aktiv både i Sverige och Norge.
Efter att domen vunnit laga kraft började mannen använda ett annat efternamn i kommunikation med svenska myndigheter. Officiellt gick skiftet sedan igenom hos Skatteverket den 1 mars 2022, uppger myndigheten.
Mannen avtjänade sitt fängelsestraff i Sverige under 2020. Men fallet har flugit helt under radarn för både Sverige och Norges antidopningsorganisationer. Trots att "Simon" spelade för svenska klubbar under själva rättsprocessens gång samt att han varit aktiv så sent som i år.
Utrustning för blodprov. Foto: Bildbyrån.
Antidoping Sverige meddelar att man inte känt till fallet med "Simon" men att en dom likt hans skulle kunna vara grund för avstängning. Jessica Wissman, avdelningschef på Juridik och utredning, svarar:
"En sådan dom skulle kunna innebära att personen även stängs av enligt antidopingreglerna, tex för bruk av förbjuden substans om det kan fastställas att personen begick förseelsen samtidigt som hen var bunden av reglerna (genom medlemskap i en av Riksidrottsförbundet ansluten förening) och givet att bevisningen är tillräcklig för att styrka en dopingförseelse".
Vidare meddelar Antidoping Sverige att man kommer följa upp saken när Fotbollskanalen nu ställt frågor om den.
"Vi kommer att sätta oss in i underlagen för att bilda oss en uppfattning om detta är något vi kan/kommer gå vidare med och utreda i enlighet med antidopingreglerna", uppger Wissman.
Antidoping Norge medger att det är en brist i systemet att de är beroende av information om dopningsfall från egna källor.
"Vi menar att det helt klart är en svaghet och en utmaning i arbetet för en ren idrott", uttalar organisationen.
Fotnot: "Simon" och "David" heter egentligen något annat.