Efter tre och ett halvt år i Dynamo Moskva löpte Sebastian Holméns kontrakt med den ryska storklubben ut. Det blev ingen fortsättning för honom där och efter en sommar med flera rykten om möjliga klubbadresser hamnade han till slut i Eredivisie och närmare bestämt i Willem II. Det var många olika aspekter som vägde in i 27-åringens beslut att flytta till Nederländerna. En anledning var att han ville komma närmare Sverige.
- Vi kände, efter att vi bestämt oss för att flytta från Ryssland, att vi ville komma närmare Sverige på något sätt. Det har varit lite meckigt att få besök i Ryssland när det är visum och grejer. När man har en liten dotter och mor- och farföräldrar som vill komma och hälsa på så är det enklare om man bor i Europa, säger Holmén till Fotbollskanalen.
Han fortsätter:
- Hade man varit själv så hade jag med största sannolikhet inte varit här. Då hade jag kanske varit i något mer exotiskt land och tjänat mer pengar. Men man har blivit äldre och skaffat familj och det väger tungt i ett sådant beslut. Det ska passa dem lika bra som det passar mig.
Familjen var en stor del av beslutet. Ett annat var hur Tilburgklubben spelar.
- Klubben spelar en fotboll som tilltalar mig. Vi spelar fotboll helt enkelt. Det kändes som att det skulle passa mig väldigt bra och den känslan har blivit ännu starkare. Vi stortrivs och jag har också fått stort förtroende. Det känns som att jag har gjort ett bra val.
Hur spelar ni?
- Vi spelar en possession-orienterad fotboll, som jag egentligen blev fostrad i Elfsborg att spela. Det är mycket kortpassningsspel och det har visat sig på träningarna också. Det är mycket smålagsspel och väldigt passningsorienterat. Det är jag van vid från min tid i Sverige, men just det kanske jag inte fick så mycket av i Ryssland. Som alla lag i Nederländerna är det en attackerande fotboll. Det visar sig också ofta i matcherna. Det blir ofta mycket mål i den nederländska ligan och jag tycker att det är väldigt roligt. På ett sätt är det utmanande för mig som mittback. Man hamnar i många situationer här där man kan vara väldigt ensam och det är man inte riktigt van vid. Jag tror att det kan vara utvecklande för mig.
Willem II gjorde sig känt för den breda svenska publiken under våren. Anledningen var Alexander Isak. Landslagsanfallaren öste in mål under sin låneperiod där. Holmén liksom många andra följde Isaks resa, men det var ingenting som direkt påverkade hans beslut att ansluta sig till Tilburglaget.
- Det spelade inte så stor roll att han hade varit här rent fotbollsmässigt, men däremot fick jag en bild av klubben och hur klubben vill spela fotboll. Det skrevs ju en del i svensk media om Willem II när Alexander var här och det hjälpte till. Det var liksom inte helt nytt och jag hade en aning om vad det var för klubb. Att han gjorde det bra och tog steget in i landslaget var det också en positiv grej när jag skulle välja klubb.
Däremot medger Holmén att hans avslutning i sin förra klubb inte blev riktigt som önskat. Han var under sina säsonger i klubben given i startelvan. Men i slutet av sin tid i Dynamo var läget ett annat. I de sista matcherna under fjolårssäsongen var han bänkad.
- Där och då var jag besviken. Jag kände att jag borde spelat. Men samtidigt var mitt kontrakt utgående och vi hade inte kommit överens om något nytt avtal. Ju längre tiden gick lutade det mer och mer mot att jag skulle röra på mig. Jag gissar att det spelade in. Det är fotboll liksom. Tränaren tyckte kanske att de andra gjorde det bättre och man får acceptera det även om man inte håller med. Men självklart var det en besvikelse. Jag hade velat spela resten av matcherna också och fått en finare och bättre avslutning på den tiden jag hade där.
Trots avslutningen i Dynamo Moskva hyser han inget ont blod. När Oscar Hiljemark, som gick till klubben nyligen, skulle rådfråga sin tidigare lagkamrat var det idel positiva ord som Holmén hade att säga.
- Jag sa att det är en riktigt bra klubb och en storklubb i Ryssland samt att min familj har trivts väldigt bra där under de här åren. Jag sa att han skulle få bo i en fantastisk stad, Moskva, så det var mycket positivt. Jag har inget agg mot Dynamo för att jag inte är där längre eller inte fick spela i slutet. Jag tycker det är en fantastisk klubb och jag hade en bra tid där. Jag tycker det är ett superbra alternativ för Oscar att spela där. Jag har pratat lite med honom under den korta tiden han har varit där och känslan är att han är positiv.
Nu har Holmén fullt fokus på Willem II. Där hoppas han kunna visa upp sig på sin yttersta toppnivå, vilket han hoppas ska ge eko.
- Mitt stora mål är göra det riktigt bra här och förhoppningsvis ta klubben till playoffplats om Europaspel. Jag hoppas få spela varje match och vara en bärande spelare. I slutändan hoppas jag på att ta mig till en större klubb och även ta mig in i landslaget. Det fanns också i tankarna när jag valde klubb. Oavsett om folk säger att man syns i Ryssland så är det på något sätt enklare för förbundskaptener och annat folk att följa en.
Den tidigare Elfsborg-spelaren står noterad för fyra landskamper. Alla på januariturnén. Han har varit med på några "riktiga" landslagssamlingar, men de senaste åren har andra mittbackar gått före i Janne Anderssons uttagningar, däribland Sotirios Papagiannopoulos, Alexander Milosevic och Per Karlsson.
- Just nu är det några mittbackar som är med varje samling och sedan är det jag och några till som är bakom dem. Man känner att det finns en chans och då kan det vara ett ganska viktigt att välja klubb inte enbart på grund av det personliga och det sociala. Det spelade väldigt stor roll i somras och jag känner att jag är nära. Kan jag göra det bra här hoppas jag att chansen dyker upp igen.
Det blev Willem II som Holmén hamnade i, men det cirkulerade uppgifter om att bland andra AEK Aten, Bröndby och Amiens visade intresse för honom. I dagarna uppgav franska L'Equipe att svensken hade en överenskommelse med Holmén, men sedan slutade att höra av sig. Mittbacken har själv inte läst uppgifterna från den franska tidningen, men berättar att det fanns intresse från Ligue 1-klubben.
- Det fanns något intresse därifrån och det fanns lite intresse från min sida om det skulle dyka upp en möjlighet att gå dit. Men det fanns mängder med klubbar över sommaren som visade intresse och som sedan försvann. Det är så det funkar i den här branschen.
I helgen drar ligaspelet i Nederländerna igång igen och Willem II spelar mot Heracles. Mittbacken har framträtt i samtliga fem matcher såhär långt och dessutom svarat för två assist. Något ovant för honom själv i och med att han är hemmahörande längre bak i banan.
- Då har jag också nästan gjort ett mål också, men det blev självmål till slut. Jag har varit het nu i början (skratt). När vi spelar den fotbollen som vi gör och vi mittbackar är mycket involverade i spelet så dyker det upp situationer där en passning från oss kan leda till mål. Jag har väl alltid varit en ganska aggressiv och brytande mittback och jag tror att någon av de målgivande passningarna var när jag bröt och sedan slog en passning som sedan det sedan blev mål på. Jag vet inte om jag kan säga att jag är någon poängspelare än, men jag kanske får ändra mig vid säsongens slut.