Andrea Doria och Jesse Kindbom

Som morgontrött var det tungt att kliva upp lite småbakis och otränad på måndagsmorgnar runt klockan halv sex. Vi lirade mot ‘Målerimetoder’, ‘FC Sir’ och en massa andra konstiga lag med konstiga namn. Jag blev i första matchen bortkollrad av en tjej som heter Ida. Ida har jag lovat att berätta mera om i en tidigare text. När vi nu skriver 2010 har Andrea Doria även ett damlag, och där är Ida lite av lagets stjärna. På korpplanen blev vi i Doria ett målfarligt lag som helt slapp undan varningar under en hel säsong. Efter säsongen frågade P-J om jag ville hjälpa honom att värva ihop ett lag som kunde spela i det riktiga seriesystemet. Jag sa ja, såg till att fixa kläder till ett helt lag och började ringa runt.

Som gammal räv i de lägre regionerna i Stockholms seriesystem spelade jag lite med Mosebacke när jag flyttade upp hit. Det var Chris Härenstam som introducerade mig dit. Chris umgicks jag också med under en period. Nu bor han på Ingarö tror jag, med familj. Det senaste jag hörde från Chris var när min vän Janne Blomqvist på Radio Uppland ringde oss i våras och snackade upp oss inför VM. Chris framhöll då tydligt hur viktigt det är med erfarenhet när man åker till ett VM. Han menade att hans erfarenheter i tidigare mästerskap skiljde honom och mig åt. Jag tror att det är extra kul för SVT-medarbetarna när det blir stora mästerskap då deras medarbetare aldrig är ute och jobbar på de stora arenorna mer än vart annat eller vart fjärde år. Vi på fyran andas ju och jobbar ju liksom med internationell toppfotboll dag ut och dag in. Efter Mosebacke-sejouren bjöds jag in av gamle Mosebacke-tränaren Morgan Hoffman till klubben Lo Scudetto. I den klubben fick jag träna med Jesse Kindbom. Det är den mest spirituella och mest karismatiska spelare jag har lirat med.

Jesse Kindbom skjuter frisparkar från 35 meter hårdare och ofta med lika bra precision som Cristiano Ronaldo. Varje gång han gör mål, på träning eller match, är han minst lika glad som Pippo Inzaghi. Han firar tillsammans med sina lagkompisar och brukar ta en lång löpning längs sidlinjen. Kåa, som numera lirar med Doria, berättade att Jesse gjort mål trots att han stått felvänd ute vid sidlinjen, 40 meter ut då de mött varandra för några år sen. Han tryckte till bollen i vändningen och bollen drog iväg i en båge i bortre hörnet i målburen.

Jesse var en av de första jag ringde upp när vi skulle bilda ‘Nya Doria’. Jesse hade egentligen lagt av något år tidigare sedan hans kropp sagt ifrån. Efter nåt års vila verkade kroppen ha återhämtat sig någorlunda. ‘Oxens’ muskler är för explosiva för hans eget bästa och varje ryck är en påfrestning. Med Jesse i laget insåg jag att vi åtminstone skulle ha en viss chans att kunna konkurrera i division 7, bara laget inte släppte in 4-5 mål per match. Den första inomhusträningen gjorde Jesse 16 mål och höll på att skjuta sönder ett elskåp bredvid en av målburarna. Mina ‘Korpenpolare’ var skärrade. I en av lagets första träningsmatcher gjorde Jesse ett av alla sina hat-tricks i klubben. Vi föll dock mot ‘En bro för myckers’ med 7-6. Jag insåg att vi kunde gå mot en tung vår tillsammans, vår första vår i seriesystemet våren 2008. Ingen kunde då ana att vi hösten 2010 skulle spela en toppmatch i division 5, som vi gjorde i fredags kväll. Det kan ha varit Oxens sista föreställning på hemmaplan. Resan hit har varit närmast overklig, precis som Andrea Pirlos skott igår kväll.

Fortsättning följer.

Hallå! Club Calcio ikväll 20:00. Inter – Juve!!!

[youtubeplay id=”uIelnaWM3hg” size=”large”]