Reporter i Götet

För de flesta människor innebär det ledighet. För mig innebar påskafton att gå upp klockan åtta, jobba med tre matcher och sedan Fotbollskanalen Europa + middag på Sturehof med hela jobbgänget. Framåt tre på morgonen, 19 timmar efter att det hela började, kom jag innanför dörren hemma i Sjöstan. Jag bor där i en knapp månad till innan jag drar vidare mot nästa adress inne i stan. I sommar ska jag vara överallt utom i ett eget hem hade jag tänkt.

Nu sitter jag på Gamla Ullevi som reporter i Fotbollsmåndag. Det känns som att komma tillbaka till en tid då jag var ung (yngre) och åkte runt som reporter för lokal-TV och lokalradio på 90-talet. Det kan vara kul att komma ut och hänga på arenorna men jag trodde nog inte att jag skulle bli reporter igen. Två knäck har jag skickat hem från Göteborg och Malmö under den allsvenska inledningen. Jag tycker att det har funkat bra.

Jag är en så där som strävar högt i allt jag gör. Efter perfektionism. Det perfekta referatet, den perfekta insatsen som programledare, men även i min roll som vän och som president eller sportchef i vår nuförtiden lilla fotbollsklubb. Jag vill optimera mitt jobb och dela med mig av min positiva energi. Jag vill att folk runt mig ska utvecklas, stimuleras, må bra och att vi gemensamt ska ta steg framåt. Om folk missköter sig och förödmjukar mig eller missbrukar mitt förtroende påpekar jag gärna det.

När jag ville utveckla mitt språk fick jag hjälp av Bengt Grive, när jag ville komma närmre live-fotbollen flyttade jag till Italien, när jag ville lära mig mer om ishockey åkte jag ner till Malmö och gick vid sidan av Niklas Wikegård i Mif Redhawks, när jag ville lära känna min röst bättre gick jag hos sångpedagog. Så där är det med allt. Jag vill skapa mig bästa förutsättnignar att bli så bra som möjligt.

När det gäller fotbollsbevakning så vet jag inte om jag kan göra mycket mer än så här. Kanske behöver jag utveckla andra områden för att stimulera mig själv? Att bli bäst inom programlederi är ett mål. Att kliva in i en annan värld och utvecklas är en annan. Att producera TV är en tredje.

Det är starkt av killar som Pelle Nyström på SVT eller Robert Perlskog hos oss att stå vid sitt kall. Att fördjupa sig, jobba hårt år efter år i samma bransch, att inte se sig om efter andra uppgfter utan att fördjupa sig i det man är bra på. Vi får se vad som händer.

Idag är jag på Blåvitt – Kalmar som reporter. Jag hoppas kunna lämna ifrån mig ett gott dagsverke. Det tillhör min profession. Och solen skiner glatt över Nya Gamla Ullevi…