Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Fabio är en människa

Ekwall & Lundh skriver bloggar som om dom aldrig har gjort nåt annat. Mina äldre kollegor kommer från tidningsvärlden och behärskar språket i textform. Jag vet inte om dom nånsin lider av skrivkramp, men det gör jag. Framförallt under tidspress eller när jag ska skriva på beting, producera texter nu eller då.

Nyss sjöng Bruce Springsteen om sin hemliga lund (En helt annan Lundh) och nu dominerar Maria Menas stämma i mitt högtalarsystem här på Norrmalm. Det är kallt inomhus. Morronrocken håller inte värmen och strumporna är för tunna. Tur att jag just laddat med en enkel espresso för att värma min strupe. ‘Homeless’ heter Maria Menas låt. Min kiropraktor säger att vi människor inte behöver så mycket för att känna lycka. Att vara friska, varma, ha en säng att sova i och att ha mat på bordet täcker 95 procent av våra lyckobehov. Sen finns det ju en del till med närhet, med att känna sig älskad och uppskattad såklart.

Jag gör en helrenovering nu. Min rygg är stel, mina höftböjare är på tok för korta och det smärtar i ländryggen. Jag har haft ‘ankstjärt’, stel nacke och stela skuldror. Jag är på rätt väg, men jag måste gå till kiropraktorn en dag i veckan. Jag gymmar två-tre dagar i veckan, stretchar helst varje dag och så lirar jag tennis eller squash så ofta jag kan. Den enda som har besegrat mig i squash de senaste månaderna råkar vara Rickard Olsson. Ni vet Rickard som har kört Melodifestivalen och är med i många av SVT:s största produktioner. Rickard och jag träffades vid en mikrofon inför 3,7 miljoner tittre när The Moniker skulle sjunga i finalen av ‘Mello’ ifjol. Precis innan detta inträffade:

[youtubeplay id=”gMGW7OrvCrE” size=”large”]

Jag hinner bli 40 innan ryggen börjar bli riktigt bra. Höftböjarna drog ihog sig under alla mina år på fotbollsplanen och tennisbanan som ung. I två decennier har kroppen därefter fått arbeta hårt för att någorunda balansera upp och räta ut, utan att träna nämnvärt. Det har tärt såklart. Jag renoverar min rygg, resten av min kropp, och det gäller att ta med sig själen, hjärtat och huvudet i detta projekt. När allt ligger i samklang blir det skönare att gå vidare.

*****

Ok, så Fabio Capello lämnar jobbet i England. Capello är nog den tränare som efter Mourinho är bäst i världen på att garantera ett lag framgång, men hans oaggressiva, låga försvarstänk, hans mentalitet och hans fotbollstänk har sagts vara i stark kontrast till det engelska sättet att spela. Kanske behöver engelsmännen mer aggressivitet eller framåtanda för att lyckas?

Det jag vet är att det krävdes en Capello för att England skulle besegra Sverige efter dryga 40 år.

Jag har många minnen med Capello. Jag minns intervjun jag gjorde med honom i direktsändning på Ullevi för dryga tio år sedan då Roma var på besök. Jag fick hjälp av en göteborgska med ett förflutet i Italien som fungerade som tolk. Jag satt i en rock som mina producenter trodde jag hade fått av nån uteliggare som dom sa. Den skulle iallafall hålla vem som helst varm. Hursomhelst var det en stor stund att få några minuter med Capello, och under den där lilla stunden kunde jag uppfatta en glimt i hans ögon, som att det fanns något bakom stenansiktet. Nån typ av värme och humor.

Sen var det ju den där gången ute på Trigoria när jag och Ola Wiklander var där med Nils Liedholm. När jag, Ola och Nils klev in genom dörren på träningsanläggningen Trigoria så stod han där, Don Fabio. Och vad tror ni hände?

Jo, Don Fabio blev som en tolvårig pojke på nytt. Nils och Fabio kramade om varandra, nöp i varandras kinder, på samma lekfulla, kärleksfulla sätt som när små kattungar biter varandra ungefär. Jag kunde skönja hur de båda äldre männens ögon vattnades och samtidigt som Nils fick något faderligt i blicken så var Fabios blick fylld av vördnad och minnen. Nils har ju lärt Fabio nästan allt som en tränare behövde veta. Det är Nils som är läromästaren.

En annan gång på Trigoria avbröt Capello träningen när jag ville filma. Han kom fram till mig och skrek på två språk att jag skulle fanimig stänga av den där jävla kameran. Roma skulle träna in spelmoment som han inte ville avslöja för någon.

Jag har så många historier om Fabio, jag har en längre version om Nils och jag har en del på Redknapp också. Mer framöver. Ciao!

Publicerad 2012-02-10 kl 13:42
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER