Tack för att Du gav oss TV-fotbollen
Hussfelt
Jag kom aldrig riktigt nära Lars-Gunnar Björklund. Jag minns honom mest från Supersvararna som sändes i SVT under ett drygt decennium, långt in på 90-talet. Jag vet dock att min gamla kollega Arne Hegerfors, som är mycket speciell för mig, ofta påpekade att det var Björklund som tog in honom och som han hade allt att tacka för. Det var så Arne brukade uttrycka det.
Det är till stor del Björklunds förtjänst att fotbollen är så stor som TV-sport, efter att ha plockat den engelska ligan till Sverige för sissådär 40 år sedan, trots att den ansågs vara en omöjlig produkt att jobba med. Jag respekterar honom högt som en av de största vi har haft. Tänk bara, bland alla dessa giganter, att det var han som även rekryterade Ingvar Oldsberg och flera andra stora sportjournalister.
Många av de stora TV-personligheterna vi har haft under åren har tagit steget från sport-TV till underhållning. Hyland, Oldsberg, Björklund, Hegerfors och Jihde är bara några av dem.
Min gamla mentor Bengt Grive blev till stor del skomakaren som blev kvar vid sin läst. Jag kommer aldrig att glömma Bengt, och jag är än idag så oerhört tacksam över allt han lärde mig. Jag har aldrig utvecklats så mycket som under mitt år på Eurosport 97-98, med Bengt som mentor. Jag minns allt han lärde mig, han har lärt mig nästan allt det jag kan idag, jag minns när han sjöng Calle Schewens vals på en räkkryssning med Stockholms Sportjournalister och hur jag fick följa med till en mörk krog i Gamla Stan där Bengt berättade gamla historier, med enbart en flaska whiskey på bordet framför oss.
[youtubeplay id=”7qANEjnOu8Y” size=”medium”]
Jag minns hur ledsen hur jag var på hans begravning och hur tungt och sorgligt det var att se Plex sörja sin bortgångne kamrat.
Det är en stor generation sportjournalister som nu börjar bli gamla, och det är en generation som behärskat vårt språk. Många av oss yngre ser med all rätt upp till det stora gäng, som hade kul tillsammans, som respekterade varandra, som stod bakom varandra i ur och skur och som umgicks även efter att arbetet var utfört.
I vår tid håller sportjournalister mer till i klungor. Vi sitter på olika redaktioner och umgås säkert till större delen med kollegor under samma tak, eller med kollegor inom samma inre skrå.
Jag är stolt över att tillhöra samma yrkeskår som L-G har gjort och jag är stolt över att får göra små avtryck i hans stora fotspår. Tack för att Du gav oss TV-fotbollen L-G. Tack för Din alltid så muntra uppsyn och grattis till allt du uppnådde i ditt rika liv.
Mina tankar går idag till Lars-Gunnar Björklunds närmaste.
Och Lars-Gunnar. Vila i frid.
Publicerad 2012-12-01 17:41