Ännu en undersökning har nyligen publicerats som visar att det är överlägset dyrast att titta på fotboll i Premier League. Säsongsbiljetterna är väsentligt dyrare i England än vad de är i exempelvis Tyskland och Spanien, inte minst lyfts Arsenal fram som ett dåligt exempel i och med att de tar nästan tio gånger så mycket för sin billigaste säsongsbiljett än vad Barcelona och Bayern München gör.
Arsenal är kanske ett dåligt exempel även om vi använder oss av en helt engelsk skala, i och med att deras billigaste säsongsbiljett kostar mer än den dyraste i alla andra Premier League-klubbar utom Chelsea och Tottenham. Av vilket vi lätt drar slutsatsen att London i sig är en faktor, allt är dyrare i storstäder.
Den sjukaste jämförelsen är emellertid att det går att få billigare biljetter till just Barcelona och Bayern München, två av världens största klubbar som erbjuder spel både i väldigt bra ligor och i Champions League, än vad det går att få till någon av de 92 professionella fotbollsklubbarna i England. Det är alltså dyrare att kolla på Charlton och Watford.
Nu finns så klart de som ser detta som något positivt. Marknadsevangelister naturligtvis. De skulle hävda att ett högt pris är ett bevis på hög kvalitet och en överlägsen produkt, och att ett högt pris inte är något problem eftersom det är något som styrs av utbud och efterfrågan. Det senare är självklart bedrägligt i och med att det är på samma gång sakligt korrekt som intellektuellt andefattigt.
En högre prisbild styrs självklart inte bara av produktens kvalitet, utan också av sådana yttre omständigheter som kundgruppens köpkraft. Det är naturligtvis ingen tillfällighet att priserna är som allra högst i London, där även den genomsnittliga intäktsnivån är betydligt högre än i andra städer i England, och inte minst i andra länder i Europa.
Men mer störande är i så fall den slentrianmässiga hänvisningen till utbud och efterfrågan, i och med att den fullständigt bortser från klubbarnas egen fria vilja och strategiska val. För att uttrycka det i enkla termer, bara för att man kan ta ut ett visst pris så betyder inte det att man måste ta ut just detta pris eller att detta pris med nödvändighet är det bästa priset.
Detta kräver dock ett visst mått av eftertanke. Samtidigt så har knappast de som rabblar marknadsekonomins budord eftertanke som sin nationalsport, de litar hellre blint på sina textboksdogmer.
Lagen om utbud och efterfrågan får oss att tro att man ska ta ut det pris som leder till de högsta möjliga totala intäkterna. Men det fordrar att man i det här fallet tittar enbart på biljettintäkter och inga andra intäkter. Genom att ta ut ett högre pris än vad man måste på biljetterna, så kan andra intäktsposter på samma gång minska.
Dumsnålhet. Att försöka spara pengar på ett sådant sätt att man på totalen är worse off än vad man varit om man sparat en mindre mängd pengar. Ett liknande argument finns vad gäller intäktssidan. Ett av de vanligaste misstagen inom företagsekonomin är benägenheten att försöka intäktsmaximera, snarare än att vinstmaximera – eller nyttomaximera.
Det man förlorar i inträdet kan man ta igen i karusellerna. Ett känt sätt att uttrycka affärslogiken för tivolis, nöjesparker och cirkusar. En fotbollsklubb har en liknande affärslogik. En sänkning av biljettpriset ökar den tillgängliga kundbasen, som självklart inte skulle bli mindre benägna att spendera pengar på plats på arenan, på klubbmerchandise, och så vidare.
Biljettintäkterna är heller inte den största intäktsposten för en fotbollsklubb på den högre nivån. Där är TV-intäkter och kommersiella intäkter i form av tröjavtal och andra sponsringsavtal betydligt större poster med en väsentligt högre potential för tillväxt. Och även detta är intäkter som växer i takt med en klubbs totala kund- eller supporterbas.
Vi ska heller inte underskatta den badwill som de höga biljettpriserna för med sig. Det ökar känslan av att fotbollen styrs av girighet och att klubbarna inte bryr sig om fansen. Jämför detta med Tyskland och Spanien. Ingen ska övertyga mig om att fotbollen skulle vinna socialt och klubbarna även ekonomiskt på att öka tillgängligheten för fler samhällsgrupper än vad som nu är fallet.
Atmosfären på arenan är därtill en del av den produkt som Premier League levererar. Alla kan vara överens om två saker. Dels att denna atmosfär var betydligt bättre för ett antal år sedan. Dels att väldigt många genom åren har fastnat för engelsk fotboll just på grund av denna atmosfär. Biljettpriserna och dess resulterande uteslutning av mindre köpstarka åskådare har inverkat negativt på denna atmosfär.
Det finns moraliska och filosofiska argument mot höga biljettpriser. En del av dem håller jag med om. Här nöjer jag mig med att konstatera att höga biljettpriser inte bara är filosofiskt tveksamt. I motsats till vad ett mer fyrkantigt ekonomiskt tänkande vill få oss att tro så är det dessutom bad business för de engelska fotbollsklubbarna.
:::
Be Champions!!