Det kan svänga snabbt inom fotbollen och inte minst kan det svänga snabbt under silly season. Först är Fabian Delph så gott som klar och påskriven för Man City. Därefter gör han en märklig helomvändning och förklarar att han istället blir kvar i Aston Villa. Till sist ytterligare några dagar senare så är han helt plötsligt klar för Man City på riktigt.
Jag varnade faktiskt lite för det där i förra söndagens blogg när jag skrev om Fabian Delphs diss av Man City. Bloggen avslutades med följande flaggning: ”Å andra sidan. Fabian Delph har ändrat sig en gång. Det är ju inte omöjligt att han ändrar sig igen.” Det kändes på sätt och vis redan för en vecka sedan att sista ordet i sagan kanske inte var sagt.
Olika förklaringar till Delphs andra helomvändning på bara några dagar började cirkulera tämligen omgående. Från Man Citys och Fabian Delphs sida vill man så klart spela ned tidigare utspel och beslut att stanna kvar i Aston Villa, så en version som snabbt kom ut var att det bara blivit något strul i samband med läkarundersökningen. En version som inte på något vis stämmer ihop med Delphs agerande och uttalanden.
Den bästa förklaringen är oftast den enkla förklaringen. På vilket sätt man lite grovt kan sammanfattade den så kallade Occam’s razor, en vanlig filosofisk princip. Och skulle man försöka tillämpa sig av denna princip för att på enklast möjliga vis beskriva och förklara vad som egentligen hänt med Delph och Man City så skulle det förmodligen se ut så här:
Man City och Delph är överens om en övergång motsvarande spelarens klausul om £8m. Det var en av övergångarna det pratats om redan innan sommaren och det kom inte som någon överraskning när det meddelades att Man City beslutat att betala Delphs utköpsklausul. Resten sågs som en ren formalitet.
Fabian Delph ändrar sig och meddelar att han stannar i Aston Villa. I lördags skedde dock en helomvändning. Delph dyker enligt uppgift inte upp på den inplanerade läkarundersökningen. Lite senare meddelar han: ”I’m not leaving. I’m staying at the football club.” Några direkta skäl anges inte men man utgår från att han valt en ledande roll och mycket speltid i Aston Villa framför en biroll och tveksam speltid i Man City.
Aston Villa diskombobulerar. Okej, det där är egentligen inget ord, i alla fall inget svenskt ord. Men det har faktiskt hänt saker i Aston Villa under veckan sedan Delphs första helomvändning. Först kom nyheten att köpet av Aston Villa ser ut att ha gått i stå, och att nuvarande ägare Randy Lerner fortsatt inte har någon ambition att investera i spelartruppen. Kort därefter meddelades det att Christian Benteke var så gott som halvvägs till Liverpool och med all säkerhet inte blir kvar i klubben.
Welcome to Manchester, Fabian Delph. Det kan så klart vara så, det är nog till och med troligt, att Delph har pendlat fram och tillbaka mellan vad han vill, så även när han meddelade att han blev kvar i Aston Villa så var han inte riktigt säker på vad som var rätt eller fel. Och med nyheterna som därefter kom fram i Aston Villa så började helt plötsligt det där Man City-kontraktet se betydligt mycket mer frestande ut, oavsett om det sockrades lite till eller ej.
Det där är ingen svår förklaring. Det är framför allt inte någon förklaring som förutsätter att Fabian Delph i det här fallet har begått något slags medvetet masochistiskt karaktärsmord på sig själv inom loppet av en enda vecka egentligen utan någon som helst motiv eller anledning. Det är en förklaring som bara utgår från att fotbollsspelare inte alltid har de lättaste besluten att fatta, och att omständigheter under vilka beslut fattas faktiskt kan förändras.
Man Citys andra värvning av engelsk spelare den här sommaren. Och lite oroväckande kan det ju tyckas vara att båda dessa spelare har lyckats genomföra dessa övergångar på ett sätt som definitivt bara kommer att öka pressen på dem och göra livet allmänt svårare. Vare sig Raheem Sterling eller Fabian Delph verkar riktigt tro på värdet i att göra det lätt för sig.
:::
TRANSFERKOLLEN:
Younes Kaboul (CB), 29 år till Sunderland. Uppskattad och rutinerad fransk mittback som har haft ett antal ganska bra år i Tottenham. Kommer med mycket Premier League-rutin till Sunderland, är emellertid inte riktigt den ledargestalt jag tror Sunderland behöver, och jag har aldrig riktigt lyckats uppskatta Kaboul på riktigt samma sätt som en hel del andra trots allt gör. Godkänd (++)