För vissa kommer det emellertid inte handla om nio månader. Allt fler managers får sparken allt tidigare under säsongen, det finns flera studier och sammanställningar som visar just detta. Anledningarna till att en klubb ger sin manager sparken har blivit fler med tiden. Förut fick man sparken för att man enligt styrelsen inte gjorde sitt jobb tillräckligt bra. Nu kan man få sparken för att klubben tror att ett större namn i sig kan öka klubbens profil.
Situationen är naturligtvis inte likadan för alla. Vissa managers sitter bergsäkert samtidigt som andras tid är räknad. Och ytterligare andra managers befinner sig någonstans däremellan. Varje säsong vet vi dock att managerbyten kommer att uppstå som kommer att förändra förutsättningarna i ligan på ett sätt som vi just i nuläget inför säsongen inte riktigt kan förutse. Det är en faktor som gör ligan mer svårförutsägbar.
Min personliga bedömning av vilka managers som sitter bergsäkert, ganska säkert, tämligen osäkert och allt annat än säkert ser ut på följande vis:
BERGSÄKRA
Arsene Wenger. Den ende manager i Premier League som är att betrakta som helt och hållet osparkbar. Kommer själv bestämma när han lämnar managerposten i Arsenal och det helt oavsett hur det går för Arsenal rent resultatmässigt.
José Mourinho. Vi har sett att det har skurit sig för Mourinho i Chelsea förut men Mourinho får garanterat inte sparken under säsongen. Har sitt jobb att försvara Chelseas ligatitel och ta Chelsea långt i Champions League och kommer få avsluta sitt jobb.
Louis van Gaal. Det tog Man Utd fram till april att sparka David Moyes när laget låg på sjunde plats. Det vore ett ytterst osannolikt scenario att Man Utd skulle besluta att ge van Gaal sparken mitt under säsongen, även om det skulle visa sig Champions League-platsen är i farozonen.
Alan Pardew. Vårsäsongen med Pardew var så bra för Crystal Palace att det borde innebära att Pardew sitter säkert under säsongen. Det är också tack vare Pardew som Crystal Palace har kunnat värva vissa spelare under sommaren, vilket ger honom en stark ställning.
Ronald Koeman. Southamptons grundstruktur är så stark att de inte är direkt beroende av en managers trollerier. Det gör på sitt sätt Koemans position starkare. Southampton har att jonglera både ligaspel och Europa League den här säsongen, och Koeman kommer få genomföra säsongen.
Tony Pulis. Den stora risken med Pulis är kanske snarare att han någon dag innan ligapremiären, eller därefter, får för sig att han inte längre vill vara manager i West Brom. Men West Brom är inte klubben som i första hand väljer att sparka sin manager, om inte annat för att de knappast kan locka till sig någon tyngre kandidat än just Pulis.
Garry Monk. Förhållandevis oerfaren manager som ändå sitter väldigt säkert i Swansea, mycket tack vare klubbens filosofi. Monk är så fast förankrad i klubben att jag tror Swansea skulle kunna hamna i nedflyttningsstrid och åka ur Premier League utan att Swansea skulle ge Monk sparken under säsongen.
TILLS VIDARE
Mark Hughes. Har gjort stora framsteg och nått stora framgångar med Stoke sedan han tog över laget. Sitter förmodligen mycket säkert men skulle precis allt skita sig för Stoke under säsongen så är det inte säkert att Stoke har tålamod med Hughes. Allra helst inte om det samtidigt råkar finnas något annat alternativ tillgängligt.
Steve McClaren. Man kan hävda att McClaren knappast kommer till något dukat bord i Newcastle. Laget underpresterade grovt förra säsongen och fansen är desillusionerade med klubben. Har dock fått rejäl backning från klubbledningen och att sparka McClaren skulle helt underminera det.
Mauricio Pochettino. Visar på goda tendenser med Tottenham. Resultaten under förra säsongen blev emellertid inte riktigt vad Tottenham hoppades på och med en av Premier Leagues mest sparkbenägna ordföranden i klubben så kan det gå snabbt utför för Pochettino om Tottenham återigen befinner sig akterseglade från Champions League-striden en bit in på säsongen.
Roberto Martinez. Den andra säsongen med Martinez i Everton blev inte i närheten av lika bra som den första. Men Everton är inte klubben som snabbt ger upp om sina managers och Martinez är uppskattad både som manager och som person. Det enda som kan hota hans ställning är om Everton ser sig indragna i en nedflyttningsstrid.
Claudio Ranieri. Det finns många frågetecken runt Ranieris återkomst till Premier League. Leicester hade det svårt redan förra säsongen och mycket talar för att de får det svårt igen. Ranieri borde riskera att hänga löst, men något säger mig att klubbens ägare ogärna ger sitt trygga och väluppfostrade managerval sparken, nästan oavsett resultat.
Eddie Howe. Egentligen talar jag här emot historik och empiri då inhemska managers i nyss uppflyttade klubbar har en tendens att bli till offer under sin första säsong i Premier League. Men Howe är så väldigt uppskattad för sitt jobb i Bournemouth att jag helt enkelt vare sig kan eller vill se honom riskera sparken, vid sidan av en fullständigt katastrofsäsong.
GLÖDANDE KOL
Quique Flores. Det är inte fotbollens mest tacksamma jobb som Quique Flores har tagit hand om med Watford, när han nu gör sin flytt till den engelska fotbollen. I Watford jobbar han under väldigt otåliga ägare som närmast garanterat kommer att reflexmässigt trycka på ejectknappen om Watford hamnar i tabelltrubbel.
Dick Advocaat. Sunderland låg rejält i farozonen förra säsongen innan Advocaat kom in för ett tillfälligt räddningsarbete i slutet av säsongen. Han lyckades med det men ett tillfälligt uppdrag har inte samma karaktär som en tills vidare-anställning, och jag är skeptisk över att Advocaat först lät meddela att han inte skulle stanna i klubben.
Alex Neil. Vad skiljer gentligen Neil från Howe? Egentligen ingenting så jag har förmodligen drabbats av någon omedveten bias som placerar Neil här men inte Howe. Känslan jag har är emellertid att förväntningarna på Norwich är något högre än på Bournemouth och att Norwichs klubbledning inte kommer ha riktigt samma tålamod.
Slaven Bilic. Prestigetillsättning för West Ham som anställde Bilic i somras som ersättare till Sam Allardyce. Det är emellertid livsviktigt för West Ham att hålla sig kvar i Premier League och man har gjort en stor satsning under sommaren för att ta sig uppåt i tabellen. Bilic inledning på säsongen har dock inte varit väldigt imponerande och romansen kan bli kortlivad om West Ham inte får luft nedåt i tabellen.
SLAK LINA
Brendan Rodgers. Det här är säsongen när Rodgers måste sägas spela ut sin sista hand som manager i Liverpool. Förra säsongen var ett rejält kliv bakåt och klubbledningen var uppenbart missnöjd. Stora satsningar har gjorts under sommaren. En motsvarande inledning den här säsongen som förra och Rodgers löper stor risk att få lämna jobbet lagom till årsskiftet.
Manuel Pellegrini. Innebär pratet om Pep Guardiola nästa sommar att Pellegrini sitter mer eller mindre säkert den här säsongen? Man kan hävda både och. Risken är dock att pratet om Guardiola gör Pellegrini till en lam anka och till en albatross om lagets hals, och om detta inverkar negativt på Man Citys prestationer så kan det tvinga fram åtgärder från klubbledningen.
Tim Sherwood. Både under sin tid i Tottenham och i Aston Villa har Sherwood visat att han är hyfsat duktig på att vända motgång på kort sikt. Men det är inte samma sak som att kunna ändra ett institutionellt problem. Nu tror jag Randy Lerner är i grunden ointresserad av att sparka ännu en manager, men Aston Villa ser ut att vara ett lag i rejäla problem vilket riskerar att forcera situationen för en ägare som absolut inte vill se Aston Villa ramla ur Premier League.
:::
TRANSFERKOLLEN:
Connor Wickham (ST), 22 år till Crystal Palace. Kanske ett nödvändigt byte av miljö för Wickham som kanske har sin sista chans här att slå igenom i Premier League. Crystal Palace får en talangfull anfallare som om han lever upp till sin potential kan tillföra laget mycket. Väl godkänd (+++)
N’golo Kanté (CM), 24 år till Leicester. En stor del av Leicesters framgångar under förra säsongen gick att bokföra på Esteban Cambiassos konto. Han är inte kvar den här säsongen och Kanté blir det närmaste en ersättare Leicester ser ut att komma. Den uppgiften är det inte troligt att Kanté är mogen. Godkänd (++)
Yohan Benalouane (CB), 28 år till Leicester. Tillsammans med Kanté är detta Leicesters femte värvning i sommar. Problemet med Leicesters värvningar är att det är mängd snarare än kvalitet. Varje värvning måste åtminstone teoretiskt ha ett syfte att göra laget bättre, det är tveksamt hur Benalouane gör Leicester bättre. Godkänd (++)