Om vi för en stund tillåter oss att tänka att röksignalerna som har bolmat i tidningarna och på sociala medier de senaste dagarna faktiskt stämmer så kommer följande två saker att inträffa under de närmaste dagarna: Jamie Vardy kommer krita på för Arsenal och Zlatan Ibrahimovic meddelar att hans nästa klubbadress är Man Utd.
Kanske är det en tillfällighet att dessa båda saker ser ut att ske mer eller mindre samtidigt. Men det är i så fall en tillfällighet som på ett mycket tydligt sätt kontrasterar båda klubbarna med varandra, som sett till typen av värvningar båda befinner sig i situationen att de söker en i första hand kortsiktig anfallslösning tänkt att leverera här och nu.
Och utan att för den sakens skull nedvärdera Jamie Vardy så blir det svårt att inte ställa sig den uppenbara frågan: Varför i hela friden är det Arsenal som värvar Jamie Vardy och Man Utd som värvar Zlatan Ibrahimovic, borde det i själva verket inte vara tvärtom, eller åtminstone så att det var Arsenal som värvade Zlatan Ibrahimovic?
Alla yttre omständigheter, som de flesta tar för givna, borde ju tala för Arsenal i ett sådant avseende. Arsenal är bofast i London, en betydligt större stad än Manchester. Arsenal spelar i Champions League, vilket inte Man Utd kommer göra under nästa säsong. Enligt dessa omständigheter borde ju Ibrahimovic vara betydligt mer intresserad av Arsenal.
Jag ställde den där frågan i olika omgångar på twitter under helgen och matades med en del svar som skulle förklara varför Arsenal har valt att köpa Jamie Vardy snarare än Zlatan Ibrahimovic – en frågeställning jag knappast avundas någon att behöva besvara.
Ålder var ett vanligt svar. Zlatan Ibrahimovic är 34 år gammal och Jamie Vardy är 29 år gammal. Men båda spelarna köps med de närmaste få åren i åtanke, ingen av dem är något långsiktigt alternativ. I det avseendet är de med andra ord jämbördiga. Vardy är därtill betydligt mer beroende av fart, vilket är en styrka som avtar snabbt när spelaren passerar 30-strecket.
Farten var annars det mest frekventa svaret. Förståeligt då det rimligtvis måste vara varför Arsene Wenger vill ha honom. Men i åtta av tio matcher under en säsong är Arsenal bollinnehavare och möter lågt liggande motståndarförsvar, då det snarare är en spelare av Zlatan Ibrahimovics typ och framför allt kvalitet som har saknats, och som kostat Arsenal titlar.
Nationalitet var tydligen viktigt också. Att Jamie Vardy är engelsman skulle tydligen vara ett skäl. Men ingen kan väl tro att det är ett skäl att välja Vardy före Ibrahimovic. Arsenal brottas inte med sådana problem med homegrown-kvoten och även om de skulle göra det så går det naturligtvis att lösa även utan att tacka nej till Ibrahimovic.
Vana vid Premier League nämns även det. Nu är så klart Zlatan Ibrahimovic inte någon fysisk dununge och kan nog hävda sig väl mot hårdföra försvarare. Men framför allt är han en etablerad världsanfallare, inte en ung och oprövad anfallare från en lägre rankad liga. Nästa steg i den här argumentationen vore att undra om Leo Messi verkligen skulle kunna prestera en kall tisdag i Stoke.
Ego verkar vara en annan stor grej. Och visst har Zlatan Ibrahimovic ett ego stort nog för att ha både månar och egen gravitationskraft. Om det är han väl i och för sig inte ensam i fotbollsvärlden. Mitt spontana intryck är dock dels att det handlar om ett vinnarego, dels att det är något som både Arsenal och Man Utd för närvarande skulle kunna behöva.
När alla dessa olika skäl, som jag i huvudsak betraktar som snömos, är avbockade återstår två alternativa, men inte ömsesidigt uteslutande, möjligheter varför Arsenal har valt att gå på Jamie Vardy snarare än Zlatan Ibrahimovic:
Arsenals ambitionsnivå är än en gång för lågt ställd. En återkommande kritik mot Arsenal och Arsene Wenger, inte minst de senaste åren. Visst drar Zlatan Ibrahimovic en hög lön, men enligt rapporterna inte särskilt mycket högre än Arsenals nuvarande lönetoppar. Men helt säkert närmare dubbla den lön som Arsenal kommer behöva betala Jamie Vardy. En märklig prioritering kan tyckas då Arsenal med Zlatan Ibrahimovic hade känts som nästa säsongs omedelbara och stora titelfavorit. Men, tyvärr för Arsenals supportrar, under de senaste tio åren en alltför vanlig prioritering.
Zlatan Ibrahimovic är inte intresserad av Arsenal, utan föredrar Man Utd. Det kan så klart bero på flera saker. En personlig relation med José Mourinho. Att Man Utd är en klubb med högre status, en klubb som kan rymma hans eget ego och hans egen ambition. Eller, tvärtemot konventionell sanning, det är Premier League i sig som är intressant, och Champions League var som jag tidigare varit inne på inte en avgörande faktor i Ibrahimovics beslut. Hade Champions League varit en avgörande faktor hade han rimligtvis stannar kvar i PSG åtminstone en säsong till.
Nu kan det så klart visa sig att inget av detta inträffar. Att allt prat om Man Utd bara var ett sätt att åka snålskjuts på ett av den globala fotbollens starkaste varumärken för att på så vis rikta maximal uppmärksamhet mot sig själv inför lanseringen av Zlatan Ibrahimovics nya klädkollektion, och att han omedelbart därefter meddelar att han istället har kritat på för en klubb i Italien, USA eller Kina.
Eller varför inte Arsenal?