Jämför detta med England som inte bara har misslyckats i detta EM liksom i så många tidigare mästerskap, utan som sedan 1996 ständigt och jämt har misslyckats med att någonsin ta sig längre än kvartsfinal. En sådan jämförelse gör naturligtvis inte saken mindre för Wales spelare och fans, befinnandes sig som de gör i ett permanent lillebrorsförhållande.
Englands misslyckade i detta EM, inte för första gången i historien, omgärdas och fördunklas av ett antal retoriska rökridåer. Det är naturligt att alla letar efter orsaker till misslyckandet, men det är svårt att undkomma känslan att många i denna jakt går över inte bara en å utan även en och annan älv för att komma fram till vattnet.
Den vanligaste och utan tvekan mest populära förklaringen är att Englands akademier helt enkelt inte håller måttet, att spelarna inte utbildas tillräckligt bra för att kunna hävda sig i ett mästerskap. Visst kan det ligga något i kritiken av de engelska akademierna, men det kan liksom inte förklara varför samma spelare presterar så mycket sämre i landslaget än i sina respektive klubblag.
Men nu när Wales har tagit sig hela vägen till semifinal på sitt allra första försök på 58 år så finns det kanske alla skäl i världen för England att bege sig till Wales och studera deras framstående akademier, om man nu tror att förklaringen ligger här. Jag är så klart sarkastisk, Wales spelare är utbildade i precis samma akademier som alla engelska spelare. Vad som är bra nog för dem borde alltså kunna vara bra nog även för England.
Sedan finns så klart de som av mer eller mindre skadeglada skäl vill hålla det så enkelt som möjligt. Englands spelare är helt enkelt inte bättre än så där, menar de efter varenda misslyckande. Vilket möjligen skulle kunna stämma om man försöker förklara varför England inte vinner EM, men knappast för att förklara varför England inte lyckas vinna mot Ryssland, Slovakien eller Island – vilket råkar vara det aktuella misslyckandet.
Men Wales har tydligen spelarmaterialet att ta sig till semifinal. Och visst har Wales en superstjärna av en kaliber som England saknar i Gareth Bale, men sett till helheten, övriga 22 spelare, så har England sett till spelarmaterialet så klart ett väsentligt starkare lag. Målskyttar igår var som exempel Ashley Williams, Hal Robson-Kanu och Sam Vokes – varav två till vardags spelar i The Championship.
Kanske är det dags att en gång för alla göra slut på den här idiotiska idén att det är spelarmaterialet i England som är otillräckligt, eller att spelarmaterialet i sig har den ensidigt avgörande betydelse som så många verkar tro. Trots allt besegrade Wales med marginal Belgien igår kväll, ett Belgien som av många inför turneringen ansågs ha EM:s kanske allra bästa spelarmaterial.
Den belgiska analysen efter förlusten mot Wales var enkel och rättfram. Det sågs som ett grovt taktiskt misslyckande av Marc Wilmots, samma misslyckande som Belgien visade upp mot Italien. Såg man matchen är det svårt att inte instämma i den analysen. Organisationen vid fasta situationer var obefintlig, samspelet svagt och vänsterkanten vidöppen för Wales att anfalla på – varifrån alla tre mål för övrigt kom.
Hittills verkar ingen ha fått för sig att hävda att Belgien bara skyller ifrån sig på förbundskaptenen och att spelarmaterialet helt enkelt inte räcker till bättre än så här. Eller att Spaniens spelarmaterial inte dög till något annat i detta EM än att måtta in inlägg på måfå mot en nickande anfallare. Det är en typ av dumstrutpåståenden som bara verkar vara socialt och intellektuellt accepterade när det gäller England.
Vad är det då som gör att Wales tar sig hela vägen till semifinal, och för all del kanske till och med längre än så? Några orsaker måste ju trots allt finnas, något som faktiskt kan förklara varför Wales lyckas med något som England om och om igen misslyckas med. Jag ser två primära förklaringar:
TAKTIK. Wales har vad England fullständigt har saknat. En enkel, tydlig och effektiv spelidé som utgår både från lagets styrkor och svagheter. Varenda spelare i Wales vet precis vad deras uppgift är på planen, och själva spelidén är uppenbar. Både spelare och ledare i Wales vet att de inte kommer kunna bolla eller spela ut majoriteten av sina motståndare, istället ser de till att vara välorganiserade bakåt och därifrån attackera motståndarmålet så rakt och snabbt som möjligt.
MENTALITET. Det är inte det minsta jobbigt att spela för Wales, tvärtom så slås man av den enorma glädje och positiva kroppsspråk som alla walesiska spelare uppvisar. I det avseendet har Gareth Bale, en av världens absolut största stjärnor, inte bara följt med strömmen utan visat vägen och bidragit till en väldigt stark lagsammanhållning. Där engelska spelare ser och låter sig förlamas av risker, ser de walesiska spelarna möjligheter.
Visst är Wales behjälpta av att förväntningarna på dem är mindre, och att deras supportrar stödjer sina spelare snarare än tar varje chans att hacka på dem, men det är också en positiv miljö som fostras av landslagsledningen på ett sätt som det är svårt att se sker i England. Kanske är det heller ingen tillfällighet i det avseendet att Wales förbundskapten, Chris Coleman, är en yngre förmåga inte helt generationsskild från sina spelare.
Alla kommer självklart inför semifinalen prata om gigantmötet mellan Cristiano Ronaldo och Gareth Bale. Förståeligt naturligtvis, givet att det är två lysande spelare på varsin sida av planen. Men det gör inte matchen rättvisa, definitivt gör det inte riktigt Wales rättvisa. För är det något som Wales just har visat i detta EM så är det att de är mer än bara Gareth Bale.
Wales är ett väl fungerande fotbollslandslag. Precis som Island och Italien är väl fungerande fotbollslandslag. På ett sätt som England, Belgien, Sverige och till viss del Spanien inte är väl fungerande fotbollslandslag. Och ska Portugal vinna mot Wales måste de bli ett bättre fungerande fotbollslandslag än vad de har visat hittills i EM.
:::
TRANSFERKOLLEN
Zlatan Ibrahimovic, Man Utd (+++++). Uppnår Man Utd i och med värvningen av Ibrahimovic just precis vad de vill uppnå med värvningen? Ja, utan någon som helst tvekan. Man får en världsanfallare till laget, man får en stjärnkraft som gör klubben sexig igen, och man ger yngre spelare tid att utvecklas och en förebild att lära av. Någon succé är inte garanterad men som värvning betraktad är den svåröverträffad.
Andros Townsend, Crystal Palace (+++). Det blev en kort tid för Townsend i Newcastle innan han drog flyttlasset tillbaka till London. Kompetent spelare och en farlig mittfältare som kan göra ett bra jobb i Crystal Palace, som dock i min uppfattning inte precis saknar spelare av mer eller mindre Townsends kaliber redan.
Maarten Stekelenburg, Everton (+++). Tim Howard har lämnat Everton och Joel Robles har kanske inte varit överdrivet övertygande. Helt konstigt är det alltså inte att Ronald Koeman letar målvakter. Stekelenburg är en stabil målvakt som Koeman känner väl till från Ajax och som han också tog på lån till Southampton under våren. Ett bra, snabbt och bekvämt val, men kanske fanns det bättre val?
Nolito, Man City (+++). Uppfostrad i Barcelona men har sedan dess spelat för Benfica och Celta. Fick pröva på a-laget i Barcelona under Pep Guardiola som alltså känner till honom väl och Nolito lär vara väldig väl skolad i hur Guardiola vill spela fotboll. Mindre av en stjärnvärvning och mer av en specialist. Inget fel med det, men med sin position främst på vänsterkanten undrar man vad den här värvningen bådar för Raheem Sterling.
Christian Kabasele, Watford (++). Watford förstärker försvaret med en belgisk back som var med i Belgiens EM-trupp. En back som inte fick någon speltid i den backlinjen undrar man så klart i vilken utsträckning han egentligen är någon förstärkning, men det är helt säkert orättvist. Kommer från Genk där han gjort fina insatser.
Isaac Success, Watford (++). Ser vi bara till namnet så är det här en självklar femplus-värvning. Men det återstår att se om Isaac möjligen tvingas byta namn till Failure efter sin tid i England. 20-årig anfallare som gjort sex mål på 30 matcher för Granada i La Liga den gångna säsongen, och som tillsammans med Jerome Sinclair förväntas komplettera Troy Deeney.