Det är en lagom tjock cup i sina bästa år. Det är i själva verket en mer eller mindre perfekt cup just precis så som den är. Och är det inte lite fantastiskt ändå att säga detta om vad som samtidigt är världens äldsta cupturnering, det vill säga FA-cupen?! Att ett så enkelt och okomplicerat format visar sig vara så bra just för sin enkelhet.
Det går att ha synpunkter på saker runt omkring FA-cupen. Som världens troligtvis mest jämlika cupturnering, där alla deltagande klubbar deltar på exakt lika villkor, och som FA:s enda kvarvarande tillgång inom seniorfotbollen för herrar, så kunde man givet FA:s ändamål tänka sig att de skulle välja att behålla FA-cupen som en slags offentlig tillgång.
Det skulle då framför allt innebära att FA lät FA-cupen tillhöra public service, det vill säga BBC, snarare än att sälja cupen till privata TV-företag, och på så vis garantera att FA-cupen är tillgänglig för alla och får maximal spridning. Det är naturligtvis inte det ekonomiskt mest lönsamma alternativet, men FA:s syfte bör ändå inte vara att tjäna pengar.
Den tredje omgången av FA-cupen är hur som helst alltid något av en högtidshelg inom engelsk fotboll. En helg då något alltid händer och mycket ofta händer. Den här helgen har inte varit något undantag. Sex Premier League-lag är till exempel redan utslagna, varav tre av motståndare från en lägre serie. Lilla Lincoln åkte till Portman Road och tog Ipswich till omspel, liksom Plymouth får omspel mot Liverpool.
Men vilka är egentligen den här omgångens stora vinnare och förlorare, vilka är den tredje omgångens champs och chumps? Den frågan ställer jag mig redan ikväll i den fulla vetskapen både att Cambridge och Leeds möts imorgon kväll, och att det fortfarande återstår ett antal omspel efter helgen. Och vilka är då svaren?
CHAMPS
Wolves. Säsongen har knappast varit något att hurra över för Wolves så här långt. Detta trots ett nytt ägarskap som lovade mycket. Det har däremot gått hackigt i ligaspelet där Wolves befinner sig i ingenmansland. Desto större glädje bland Wolves supportrar över en både dramatisk och överraskande cupseger borta mot Stoke. Wolves började matchen bäst och kunde ha avgjort matchen redan i halvtid innan målvakten Carl Ikeme vann dem matchen under den andra halvleken. Det var Wolves första vinst i FA-cupen på sex år och firandet var därefter.
Derby. Det var kanske inte riktigt en smash-and-grab men bra nära. Tony Pulis muttrade efter matchen att hans West Brom hade bombarderat Derby och det låg kanske något i det. Men under loppet av några få minuter i andra halvlek vände Derby ett 0-1-underläge till 2-1-ledning, genom två väldigt snygga mål av Darren Bent och Tom Ince, och höll sedan ut hela matchen. Meriterande seger för Derby mot ett starkt och motiverat West Brom framför ett fullsatt och energiskt Hawthorns.
Man City. Det vore väl lite fånigt att påstå att det var en seger Man City behövde, men det var definitivt en seger som gör luften lite lättare runt Pep Guardiola och Etihad precis innan Man City tar spelledigt under rätt precis en vecka. West Ham på bortaplan var en på pappret tuff motståndare men Man City svarade för en av lagets bästa prestationer på länge och var, både av egen förtjänst och motståndarnas förskyllan, bra värde för sin 5-0-seger. Spelet var stundtals strålande och John Stones fick göra sitt första mål för Man City.
CHUMPS
Bournemouth. Eddie Howe får mycket berättigat beröm för sitt arbete med Bournemouth men får då också bära ansvaret när något går dåligt eller blir fel. Och laguttagningen mot Millwall gick riktigt fel. Howe bytte ut hela startelvan från veckans match mot Arsenal och fick se sitt lag bli mer eller mindre manglat borta mot Millwall. Det var en arrogant laguttagning som, med en vecka kvar till nästa match, bara kan betyda att Howe struntade i FA-cupen, utan att berätta det för supportrarna, eller fullständigt underskattade motståndet.
West Ham. Det finns förluster och så finns där säckaförluster. Det här var en säckaförlust. West Ham blev förnedrade på sin egen hemmaplan. Redan från avspark lyste press på motståndare och ett organiserat försvarsspel med sin frånvaro. När laget mer eller mindre oundvikligen hamnade i underläge så gick det att ta på hur spelarna mer eller mindre föll samman. Slaven Bilic har till synes tappat greppet om laget, och det vore knappast förvånande om han fick lämna West Ham innan januari är över. Om inte annat blir det ett tufft utvärderingssamtal efter säsongen.
Everton. Man vet att ett läge inte är bra när en manager direkt efter en förlust börjar ställa krav på den egna klubben att de måste investera i nya spelare under transferfönstret. Ronald Koemans missnöje med situationen i Everton och de egna spelarna har blivit mer och mer uppenbart, och om inte det förändras är det svårt att se honom bli särskilt långvarig i klubben, av ena eller andra skälet. Här försvann Evertons förmodligen sista möjlighet för säsongen till en riktigt konkret framgång när laget tappade 1-0 till 1-2 mot Leicester hemma på Goodison Park.
:::
Wayne Rooney tangerar Bobby Charltons målrekord – med knät!
När man tycker att spelschemat i England är jobbigt och slitsamt kanske det är lite dumt att ordna en massa omspel åt sig själva.
Arsene Wenger har aldrig förlorat i FA-cupens tredje omgång, på sitt sätt en imponerande prestation.
Helt galen BBC-kommentator i matchen mellan Ipswich och Lincoln.
Ett satans ofog att inte ha FA-cuplottningen på söndag kväll. Det finns ingen som helst respekt för traditioner längre – eller mitt schema.