"Det finns ett behov av kvalitet och jag kommer att be om det från de män som har möjlighet att ge det till mig”.
Cesare Prandellis manifest som italiensk förbundskapten härstammar från följande fråga.
Italien sjönk spårlöst vid VM 2010, eftersom de hade bortsett från den tekniska aspekten av sitt spel.
"Kanske var det för mycket tacksamhet mot de män som jag vann VM i Tyskland med fyra år tidigare som ledde mig till att välja en sliten trupp", medgav Marcello Lippi efter fiaskot, men tillade snabbt:
"Men jag inte lämnade ändå inte någon hemma som skulle ha gjort något bättre".
Enligt Prandelli, fanns det tre spelare som hans föregångare hade kunnat plocka till VM, eftersom de hade talangen, men de lämnades hemma. Giuseppe Rossi, som petats från truppen i sista minuten, samt Antonio Cassano och Mario Balotelli, som Lippi inte ville ringa upp eftersom han var övertygad om att deras karaktärerer skulle ha lett till fler problem än fördelarna med att inkludera dem.
Tanken var att spela dem tillsammans i ett lag med en attackerande aura, som skulle vara bra på att hålla bollen och styra spelet, genom att helt överge den italienska stilen präglad av defensiv taktik och kontringar. I verkligheten var det aldrig möjligt att realisera Prandellis projekt på grund av olika anledningar, inte minst skador. I EM 2012 kommer Prandelli behöva klara sig utan Rossi, som återigen har ett brustet ligament i knät. Cassano har haft allvarliga hjärtproblem och även om han återvände till spel i april efter sex månaders frånvaro, kommer han inte att kunna vara i toppform under turneringen.
När det gäller Balotelli har Prandelli haft mycket tålamod men det verkar ha tagit slut. Istället låtsas tränaren att Balotelli i Italien skiljer sig mycket från den som visar sig i en Manchester City-tröja.
"Jag kan omöjligen sätta min tillit till någon som kan få rött kort redan i den första matchen”, har Prandelli sagt.
Prandelli hade från början hoppats att hans Italien skulle ställa upp i en attackerande 4-3-3-formation, men under hans två år som ansvarig för landslaget har bara två kvalmatcher spelats med tre spelare i anfallet:
I Torshavn mot Färöarna med Alberto Gilardino, Cassano och Rossi och i Belfast mot Nordirland spelade Simone Pepe, Marco Boriello och Cassano.
I andra matcher har han börjat med två anfallare, och sedan slänga in den tredje från bänken, som han gjorde i Florens i september när Giampaolo Pazzini kom in och spelade tillsammans med Balotelli och Rossi i sista matchen mot Slovenien, som säkrade platsen för turneringen i Polen och Ukraina.
Taktiskt, kommer problemet att återkomma. Prandelli säger att han inte har tillräckligt bra yttrar för att spela 4-4-2 så valet har varit 4-3-1-2 med spelare som fyller på som centrala speluppläggare (det vill säga 10:or) utan att spela i den positionen i deras klubblag.
Till en början försökte Prandelli med Stefano Mauri Lazio men sedan han blev skadad och drogs in i en ”uppgjorda matcher”-skandal. Thiago Motta och Riccardo Montolivo fanns som alternativ, men de var inte särskilt övertygande.
Dock är 4-3-1-2 fortfarande den mest sannolika formation med möjlighet att spela 4-3-3 ibland med Balotelli och Sebastian Giovinco (eller möjligen Cassano). Prandelli har i viss mån räddats av Juventus goda säsong och klubben kommer att ge honom en trio av de föryngrade försvararna Giorgio Chiellini, Leonardo Bonucci och Andrea Barzagli) samt mittfältaren Claudio Marchisio och Andrea Pirlo, som är tillbaka i sin bästa form.
När det gäller den sannolika uppställningen för Italiens första match i EM är Gianluigi Buffon en säker förstamålvakt.
Försvaret, från höger till vänster, kommer sannolikt att vara Christian Maggio, Andrea Barzagli, Chiellini och Balzaretti. Men om Chiellini spelar på vänstersidan kan Leonardo Bonucci börja i en mittbacksroll.
De tre centrala mittfältare bör vara Daniele De Rossi, Pirlo och Marchisio med Montolivo i nummer 10-rollen. På anfallet kan det vara Balotelli och Cassano från start med Giovinco på bänken.