16. CHIEVO
Grejen med Chievo är att jag i stort sett alltid tippar att de ska åka ut. Grejen med Chievo är att de aldrig gör det. Den här gången tippar jag att de ska klara sig kvar vilket borde betyda att de åker ut eller? Jag har vacklat fram och tillbaka angående Verona-laget. Ibland tycker jag att det är den bästa trupp de haft på länge (vilket det troligen är) och har kapacitet att komma bland topp tio. Ibland tycker jag mig se brister i laget som gör att jag tror att de kan åka ur.
Vi börjar med styrkorna. Anfallsalternativen ser vassa ut med gamle men alltid målfarlige Pelissier, gamle men alltid skicklige Di Michele, unge men alltid talangfulle Paloschi och Thereau som alltid ser ut som en super-anfallare i typ sex matcher. Sedan har vi Moscardelli som på något sett alltid gör ett par matcher där han lyckas överträffa sin begåvning om och om igen. Summan är ändå väldigt god. Det ska dock sägas att Paloschi kommer missa de första tre månaderna på grund av skada. Ett avbräck, inte minst om man tänker ersätta honom med Alfaro (har massor av energi men är taktiskt medvetslös och tekniskt begränsad).
Mittfältet består mest av gnuggare som är redo att ta det hårda jobbet men vilket också lämnar mycket kvar att önska när det gäller det kreativa. Dock finns det en ny ljusglimt den här säsongen. Sportdirektör Sartori lyckades stjäla ljuvlige Marco Rigoni, han kommer bidra med massor av kvalité.
Allt det här låter ju inte som något bottenlag tänker ni nu kanske. Inte så fort. Jag är osäker på hur försvaret (inte minst om Andreolli lämnar i sista sekund) kommer hålla, är inte säker på att Pellissier kommer leverera som förr, Paloschi är skadad och man är väldigt beroende av Marco Rigonis kreativitet. Dessutom är jag inte helt övertygad om tränare Di Carlos storhet (även om han gjort det bra hittills). Ett lag som Chievo kan under sina förutsättningar inte överträffa sig själva varje säsong. Eller vänta nu, det är ju det de kan. Jag kommer nog tippa Chievo helt fel den här säsongen också misstänker jag.
Vad kan hända på mercaton innan den stänger?
I och med att Paloschi blev skadad lär Sartori jaga en anfallare. Alfaro vore illa medan De Luca vore fantastiskt. Måste även antagligen kämpa för att hålla kvar Andreolli innan mercaton stänger.
Startelvan (4-3-1-2): Sorrentino, Sardo, Papp, Andeolli, Dramé; Cofie, L.Rigoni, Hetemaj; M.Rigoni; Pelissier, Di Michele.
Truppen i övrigt:
Försvar: Dainelli, Jokic, Bostjan, Morero, Frey
Mittfält: Luciano, Guana, Cruzado, Stoian, Vacek, De Falco.
Anfall: Paloschi, Thereau, Moscardelli.
Nyckelspelaren: Marco Rigoni
I ett lag där mittfältet mest består av löpvilliga kämpar kommer Rigonis listighet och skicklighet bli oerhört viktig. Blir han skadad ligger de illa till.
Genombrottet: Adrian Stoian
Inte säkert att han kommer få så många chanser från början men desto längre säsongen går misstänker jag att rumänen kan bli svår att hålla borta från startelvan. Fräck och spelbegåvad spelare.
Frågetecknet: Paul Papp
Sportdirektör Sartori brukar alltid hitta en del fynd varje sommar. Är rumänske mittbacken Papp denna sommarens Chievo-skatt? Kanske, men kan lika gärna vara en missberäkning.
Håll även ögonen på: Isaac Cofie
Var riktigt bra på Sassuolos mittfält i fjol med sin dynamik och löpstyrka. Är nu redo för Serie A.
15. CAGLIARI
Cagliaris startelva är riktigt bra. Cossu är fortfarande en ljuvlig lirare, Nainggolan en mittfältsdynamo, Conti är en klok speldirigent, Astori en klassförsvarare, Ibarbo har en extrem högstanivå och Pinilla är en vass striker. Dessutom har man det bra ställt på anfallsidan, svenskarna Ekdal och Eriksson är goda back-ups på mittfältet, Ariaudo en lovande mittback, Dessena en gnidare med hyggliga fötter.
Men det finns alltid många men kring president Cellinos Cagliari. Bredden förutom nämnda spelare är inte den bästa vilket gör laget bräckligt vid skador på ”fel” spelare (t ex Astori och Cossu). Sedan finns det ständiga debaklet kring arenan. Förhoppningsvis hinner man restaurera klart Stadio Comunale Arenas som ligger i Quartu Sant`Elena strax nordöst om Cagliari. Återstår att se om det blir ett lyft för klubben eller inte.
Sedan har vi tränare Massimo Ficcadenti och president Cellinos temperament. Ficcadenti är inte helt populär hos alla supportar, bland annat för att han hållits ansvarig för att omtyckte och lojale Alessandro Agostini fick lämna klubben. Får Ficcadenti och Cagliari en dålig start kan det börja knorras mot tränaren. Där kommer Cellinos temperament in. Att sparka tränare hör till hans vardag och det är svårt för klubben att hitta kontinuitet om tränarna byter av varandra i parti och minut.
När det gäller Ficcadentis kunskaper är det lite knepigt att hitta ett tydligt mönster. Ibland spelar hans lag förnämlig fotboll med hög press och ibland spelar man märkligt färglöst. Sedan har jag svårt att förstå att han inte vågar spela med Ibarbo oftare från start. Cagliari är som så ofta mycket svårbedömda och deras spann sträcker sig allt ifrån nedflyttning till att hota om Europa platser. Fågel eller fisk? Kanske någoting mittemellan.
Vad kan hända på mercaton innan den stänger?
Troligen inte mycket. Om inte någon spelare lämnar förstås. Men kanske anländer någon av Giorgi (Siena), Bouy (Juventus), Morrone (Parma) eller Ceravolo (Reggina).
Startelvan (4-3-1-2): Agazzi, Pisano, Ariaudo, Astori, Avelar; Nainggolan, Conti, Dessena; Cossu; Ibarbo, Pinilla.
Truppen i övrigt:
Försvar: Rossettini, Camilleri, Perico, Murru.
Mittfält: Ekdal, Eriksson, Rui Sampaio, Ceppellini.
Anfall: Sau, Thiago Ribeiro, Nené, Larrivey.
Nyckelspelaren: Andrea Cossu
Det är Cossus briljans och kvickhet som oftast är nyckeln till det offensiva spelet. Går han på rätt cylindrar brukar anfallsspelet också klicka.
Genombrottet: Lorenzo Ariaudo
Juventus-produkten kan ta en plats i startelvan på sin rätta position (mittback) den här säsongen. Är hyfsat snabb, följsam och har hyggliga fötter.
Frågetecknet: Thiago Ribeiro
Förra säsongen var han lite som en berg- och dalbana. Ibland strålande insatser med läckra mål och ibland totalt osynlig. Jag undrar om inte hans karaktär gör att han aldrig kommer hitta rätt kontinuitet.
Håll även ögonen på: Sebastian Eriksson
Albin Ekdal kanske ligger närmare en plats i elvan men vi ska inte räkna bort en skadefri Eriksson. Missade hela förra säsongen på grund av skada och får nu äntligen chansen att visa vad han kan. Jag tror han kan överraska.