Frankrike vann VM 1998 på hemmaplan, och de vann även EM två år senare i Holland/Belgien, men ändå lyckades varken landslaget eller ligan etablera sig som en av de bästa i världen. Den här gången ska de inte göra om samma misstag.
När Frankrike arrangerade VM 1998 missades en viktig punkt: hur mycket nytta moderna arenor gör. Frankrike hamnade långt efter Premier League och Bundesliga när det gällde arenastandard, vilket var en kraftig missräkning med tanke på arenarenoveringarna som skedde inför VM 1998. Fem år efter VM-slutspelet var arenorna redan omoderna på grund av dålig planering och för små ambitioner.
För att inte göra om misstaget så har 15 miljarder kronor investerats i nya arenor samt arenarenoveringar. Av de 15 miljarderna kommer 6 miljarder från skattemedel, och resten är privatfinansierat. Dessutom tillkommer andra kostnader för att arrangera ett så stort slutspel. De höga kostnaderna för skattebetalarna har oroat sportministern Valérie Fourneyron.
- Om jag hade fått välja, så hade jag inte gjort det här valet. EM 2016 väger för mycket för vår budget.
Istället anser Fourneyron att Frankrike borde ha kollat på den tyska modellen för VM 2006, då klubbarna spenderade lägre löner (45% av de totala kostnaderna, siffrorna för England, Italien, och Frankrike låg då på drygt 60%) och använde sina TV-rättighetspengar till att själva investera i arenor. Att klubbarna själva investerar i nya arenor ger högre intäkter i framtiden, men nu ägs många franska arenor helt eller delvis av staden eller privata investerare.
Den planerade agendan för EM 2016 följer ändå tidsplanerna. Arenorna ser ut att bli klara i god tid innan slutspelet sätter igång, men även alla andra punkter på agendan har fått grönt ljus av UEFA-presidenten Michel Platini.
Sportministern Fourneyron beställde också en utredning i somras där en av huvudpunkterna var att Frankrike den här gången måste vara bättre på att behålla fördelarna som man får av att arrangera ett slutspel. Det handlar bland annat om att öka landets fotbollsintresse, bli mer professionella i arenahanteringar, skapa bättre skydd för åskådarna, hitta sätt att enklare kunna få fast huliganer, och även att lära sig hur man bättre ska ta hand om fotbollsplanernas gräs.
Fourneyrons viktigaste punkt har varit att hitta ett sätt att garantera att det inte ska bli oroligt på läktarna. Det ska vara lugnt på läktarna, och omöjligt att ta sig in på planen. Frankrike har under de senaste åren gått hårt åt klubbar som, enligt de högre instanserna, inte har kunnat kontrollera sina supportrar. De har bland annat testats att spela matcher utan bortasupportrar.
Franrike ska även kolla på tyskarna när det gäller deras starka och moderna marknadsföringsmetoder för att enklare kunna sälja fotboll till sina nuvarande åskådare, men även för att hitta nya åskådare. Frankrike hoppas att de inom tio år ska vara på samma nivå som Bundesliga när det gäller intäkter och publik, en förhoppning som fanns redan innan investerarna kom till Monaco och PSG.
Några av de sportsliga förändringarna som kommer att ske under EM 2016 är att värdlandet Frankrike ska vara med i en kvalgrupp, men utan att få poäng tilldelade. Detta för att ett värdland inte ska gå två år utan att spela tävlingsmatcher, även om man kan fråga sig hur stor skillnad sådana matcher egentligen gör. Den stora skillnaden ligger istället i att 24 länder kvalificerar sig för EM, till skillnad från den tidigare siffran 16.
EM-arenorna
Stade de France (80 000 åskådare), utanför Paris
Stade Vélodrome (65 500), Marseille
Ny: Stade des Lumières (58 000), Lyon
Ny: Stade Pierre-Mauroy (50 000), Lille
Parc de Princes (47 000), Paris
Ny: Stade Bordeaux-Atlantique (42 000), Bordeaux
Stade Geoffroy-Guichard (42 000), Saint-Étienne
Ny: Allianz Riviera (35 600), Nice
Stade Bollaert-Delelis (35 000), Lens
Stadium Municipal (33 000), Toulouse
Källor: LFP, L'Équipe, Le Figaro, Challenges