Kroatien är EM:s stora outsider. Anledningen är inte enbart att laget har en drös av intressanta spelare. Nej, det - i sin mundering - schackruteinspirerade landslaget slog ju England både hemma och borta i kvalet. Och det om något imponerar på alla typer av fotbollsexperter, som dock i samma veva brukar påpeka att England är uselt...
England har dock satt käppar i hjulet för Kroatien. I februari kastade sig Birminghams Matthew Taylor fram och bröt benpiporna på landets skyttekung Eduardo. Där försvann kanske också Kroatiens chans att nå långt i turneringen.
Kroatien har genomfört en generationsväxling utan att det märktes och givetvis gör skäl för att vara just turneringens stora outsider. Med andra ord - det lag som antas ha störst chans att vinna förutom de som redan har tagit hem titlar i stora turneringar.
Förbundskapten, och den förre landslagsbusen, Slaven Bilic var först av alla att skicka in sin 23-mannatrupp. Han har byggt upp ett oerhört homogent lag och har lyckats få veteraner som bröderna Nico och Robert Kovac, Dario Simic och Josip Simunic att leverera samtidigt som nya namn som Luka Modric, Vedran Corluka och Ivan Rakitic slussats in med framgång.
Om man skulle döma Kroatien efter sin förbundskaptens meriter och historia så skulle österrikare, polacker och tyskar vara ordentligt oroliga över sina hälsenor. Men Kroatien spelar en fotboll som är rena motsatsen till 39-årige Bilics hetlevrade uppsyn som aktiv. Den då hårdföre Bilic har skapat ett lag som bara drog på sig en handfull varningar under hela kvalet och framför allt ser till att hålla bollen på backen.
Bilic har för övrigt en härlig trio av av gamla storspelare till assistenter; Robert Prosinecki, Aljoša Asanovic och Nikola Jurcevic.
Att Kroatien är en maktfaktor i fotbollsvärlden understryks även av att man varit med i sex av de senaste sju mästerskapen. Den här gången väntar även en mindre version av hemmaplan då många med kroatisk bakgrund lever i Schweiz och Österrike.
Landet har ju även snuvat Schweiz på en av Europas största talanger då Schalke 04:s 20-årige Ivan Rakitic valde bort sitt hemland. Rakitic är född i Schweiz av kroatiska föräldrar och hann med att spela för alla schweiziska landslag upp till U21-nivå innan han övertalades av Bilic att spela för Kroatien. Kanske tog den förre West Ham-backen fram sin allra elakaste blick i det samtalet.
Bilic har även en handfull övriga talanger att tillgå där 22-årige Luka Modric är - och förväntas bli - det stora utropstecknet. Den lille spelfördelaren, som har åkt på en väl häftig jämförelse med Johann Cruyff, kombinerar stor teknik med fin speluppfattning och hårt slit och tar direkt efter EM det sedan länge förväntade steget från Dinamo Zagreb och ut i de stora ligorna. Inte lika väntat var det att valet föll på Tottenham eftersom det ryktats att klubbar som Arsenal och Barcelona varit redo att betala de dryga 200 miljoner kronorna som Spurs lade upp.
Stuckit från Dinamo Zagreb har ju för övrigt redan 22-årige backen Vedran Corluka, för Manchester City, och ovan nämnde 24-årige brasilienfödde anfallaren Eduardo Da Silva, för Arsenal, gjort. Den senare missar alltså sorgligt nog turneringen på grund av den fasansfulla fotskada som han fick efter den kriminellt fula tacklingen från Birminghams Matthew Taylor i slutet av februari.
Eduardo, som gjort 13 mål på 23 landskamper, hade fram till dess svårt att ta en plats i Arsenal. Men Kroatien kommer att sakna honom - och de kroatiska fansen är hyfsat besvikna på Taylor.
Nu får istället Borussia Dortmunds 27-årige Mladen Petric, som Bilic lyft fram, försöka ta ytterligare ett steg. Petric sänkte ju England på Wembley och har öst in mål i Basel och Dortmund de senaste åren. Hans genombrott kom sent och frågan är hur mycket mer han kan utvecklas? Desutom känner han sig hemma i Schweiz då han spelat i deras liga i nära nog tio år och dessutom blivit schweizisk medborgare. Schweiz flirtade även med honom om landslagsspel.
Andra tunga namn är tokoffensive ytterbacken Darijo Srna, som dock mest är mittfältare i landslaget, Portsmouths tekniske mittfältare Niko Kranjcar, som ryktas kunna bli Alexanders Hlebs ersättare i Arsenal, Parmas anfallare Igor Budan, Monacos Jerko Leko, Hamburgs ojämne, och i landslaget ofta utskällde, anfallare Ivica Olic och Heerenveens mittfältare Danijel Pranjic.
Några spelare som lite oväntat inte fick plats i 23-mannatruppen var formsvage anfallaren Bosko Balaban, Betis Marko Babic och Werder Bremens Jurica Vranjes.
Det häftigaste namnet i truppen är kanske ändå Werder Bremens Ivan Klasnic som i vintras kom tillbaka i spel efter de två njurtransplantationerna han gjorde under våren 2007.
Efter mångåriga problem så blev en transpalantaion nödvändig i december 2006. I januari 2007 genomfördes den. Njuren, som donerats av hans mamma, stöttes dock bort av Klasnics kropp. Ett par månader senare gjordes ett nytt försök med en njure från pappan, och den operationen lyckades.
Bland veteranerna finns redan uppräknade 36-årige kaptenen Niko Kovac, hans bror - 33-årige Robert Kovac,
Milans 32-årige Dario Simic och Herthas 29-årige Josip Simunic - mannen som drog på sig tre gula kort mot Australien i VM men ändå blev kvar på plan.
Ok, det handlar inte om några Sergio Ramos men de har full kontroll på både sig själva och varandra och resten av truppens förehavanden när de är på plan.
Däremot är knappast Stipe Pletikosa den stjärnmålvakt man kan drömma om.
Många länder har ogillat outsider-rollen i mästerskap. Risken är faktiskt att det namkunniga laget är övervärderat. Och 3-0-förlusten hemma mot Holland i början av februari gjorde att laget kom ner rejält på jorden...Bilic har dock överraskat förr och en semifinal är mer förväntad än otrolig.