Amauris påskpresent

Så märkligt var det inte att Amauri blev matchhjälte, det var däremot märkligt att Milan tappade en ledning. En ledning de aldrig borde haft. Maxi Lopez föll i straffområdet utan någon större kontakt med motspelare och domare Celi blåste straff. En straff som Milan nog aldrig hade fått om de tidigare inte haft en boll över linjen, en boll dansande på mållinjen och en tveksam straff emot sig mot Barcelona. Klart att det ekar i domarens omedvetna.

Det är också en följd av att Galliani och Milan gjorde precis det som de anklagat Juventus för att göra, nämligen klaga högljutt och sätta press på domaren. Jag är rätt säker på att Juventus hade gjort likadant i samma situation. Det enda som egentligen hänt är att scudetto-kombattanterna nu fått känna på det som de “mindre” lagen alltid fått känna på i alla år. Men med skillnaden att både Juventus och Milan har auktoriteten att vända domsluten emot sig till sin fördel i senare matcher.

Förhoppningsvis begraver de snacket om domarna nu och gör upp om scudetton utan polemik. Att krama ur det bästa ur varandra för att se vem som är bäst. Milans match mot Fiorentina gav en del frågetecken. Reaktionen från veckans utslagning ur Champions League blev den motsatta av vad jag trodde. Jag hade förväntat mig laddade batterier och full fart mot ligatiteln.

Istället blev det slarv och oprecision. Phillipe Mexes var en katastrof, Urby Emanuelson var för ivrig utan riktning, Sulley Muntari spelade med Inter-benskydd och lirade därefter, Antonio Nocerinos form har dippat och de gamla spelarna kändes…ja gamla. Verkligheten kanske ändå är den att en del av Milans spelare har presterat på en nivå som de normalt inte ligger på. En annan sanning av historien är att de tunga skadeproblemen faktiskt bara tagit ut sin rätt i längden.

Fiorentina försvarade sig väl och tog chanserna som bjöds. Otroligt starkt med tanke på den pressade situation de befinner sig i. Men kanske är det lättare att spela mot Milan på San Siro utan press än att möta Chievo hemma på ett ångestladdat Artemio Franchi.

***
Det var stort att se Antonio Cassano tillbaka. Av det lilla vi såg så verkar han ändå kunna bli en bra förstärkning i det viktiga slutet av säsongen.

***
Milans tränare Allegri erkände i vilket fall att straffen var generös.

***

Det var väl egentligen inte så oväntat att Lazio vann över Napoli. Inte en kväll när deras hjälte Giorgio Chinaglia hedrades, det var lite som att hans ande vilade över matchen så att inget kunde gå fel. Lazio var väl annars ungefär som vanligt när de vinner. Inte speciellt spektakulära, Hernanes skulle kunna vara mycket bättre och motståndarna hade mer boll och minst lika många målchanser.

Men Lazio är effektiva och väldigt skickliga på att fylla på med mycket folk vid de få men rätta tillfällena. Sedan var försvarsspelet mycket bra. Där har du ungefär Edy Rejas spelidé. Med det sagt så fanns ändå lite utrymme för ett nummer i den absolut högsta skolan. Stefano Mauris mål var på en nivå jag inte ens visste fanns. Årets mål?  För Napoli innebar förlusten att man nu är sex poäng efter. Man har tappat fart och form efter Chelsea-förlusten. Nu krävs det att man vinner över Atalanta på onsdag.

***
Roma förmår liksom aldrig sätta ihop en rad bra matcher. Det är alltid ena slankan hit och andra slankan dit. Visst, Roma är ett ofärdigt projekt och man vill ge det tid, men mitt i detta nybygge så finns det en viktig tredjeplats att kämpa om  och då går det inte att spela med ett sådant uselt försvarsspel som man gjorde mot Lecce. Offiside-fällor missas, markeringar glöms bort, skrattas i halvtid vid underläge och symmetrin är spårlöst försvunnen.

Lecces seger föddes mycket ur fantastiske Luis Muriels fötter. Jag är inte säker på att han hamnar i Udinese nästa säsong. Kanske hoppar han bara över nästa språngbräda för att hamna i ett storlag på en gång. Vinsten tog Lecce närmare lagen ovanför strecket. Frågan är hur mycket det hjälper i slutändan då de misstänks vara direkt involverade (som lag) i spelskandalen.

Skulle det visa sig att Lecce och Bari kommit överens om matchen under förra säsongen är det nog godnatt till Serie A. Till och med Serie B om de skulle hinna åka ur (blir intressant att se hur det ska resoneras där) innan domen kommer. Men innan någonting har bevisats är nuet tillräckligt bra för att ge hopp om liv i den högsta serien även nästa säsong.

***
Mattia Destro igen. Ytterligare en spelare som kan hamna i ett stort lag nästa säsong. Han sänkte Atalanta och Siena har nu i stort sett redan säkrat kontraktet. Starkt. Mycket av det ska tillskrivas tränare Giuseppe Sannino. Tror att Atalantas “salvezza” också är i ganska trygga händer trots förlusten.

***
Alberto Malesani var tillbaka som Genoas tränare. Det blev en poäng borta mot Novara. Ett enda insläppt mål får väl betraktas som ett steg i rätt riktning. För Novara gav en poäng ingen riktning alls. De behöver trepoängare. Utan dem blir det Serie B nästa säsong. Vilket det nu ser ut att bli.

***
Chievo nia i tabellen. Bara tre poäng efter Inter. Imponerande. Michael Bradley gjorde sitt första mål i Serie A. Han har gjort en mycket bra säsong lite i det tysta.

***
Har Catania dansat färdigt nu?

***
Kanske har Stramaccioni-effekten också lugnat sig lite. 2-2 mot Cagliari är visserligen inget katastrofalt resultat men faktum är att om inte Mauricio Pinilla klantat sig och blivit utvisad hade det mycket väl kunnat blivit förlust för Inter. Det kändes som det var mer folk på Stadio Nereo Rocco än vad det någonsin är på Stadio Sant Elia. Snyggare är den också. Märkligt att en sådan arena i vanliga fall visar upp division fem-fotboll.

***
Antonio Di Natale var en legend i regn och gjorde sitt 150:e mål i Serie A och Kwadmo Asamoah värmde upp sitt mercato-rykte till sommaren. Udinese klänger sig fast i kampen om tredjeplatsen.

***
Men visst var det väl frilägesutvisning på Pereyra när han drog ner Giovinco? Där kunde matchen fått en annan vändning.

***
Om vi nu ska knyta ihop säcken från igår så hade ju Amuaris påskpresent till Juventus inte betytt så mycket om inte “den gamla damen” hade vunnit sin egen match. Men det gjorde de. Det var inget överdrivet sprudlande spel från Juve men de hade hela tiden kontroll mot ett Palermo som sällan anföll med mycket folk. Trots övertaget hade de svartvita inte helt lätt att sätta dit bollen utan fick vänta tills Leonardo Bonucci nickade in 0-1.

När sedan Fabio Quagliarella prickade in tvåan var det klart. Juventus hade gått om Milan. Med sju omgångar kvar leder man alltså med en poäng. En poäng de kan behöva då deras program ser lite svårare ut än Milans. Men å andra sidan trodde man nog inte att Fiorentina skulle visa sig vara en sådan knepig motståndare som man var mot Milan. Så båda lagen måste se sig omkring noggrannt efter oväntade minor lika mycket som förväntade bomber. Det är nu misstagen kommer bli avgörande, skickligheten väsentlig och koncentrationen viktig.

Det är nu kampen om scudetton börjar på allvar.