Ja eller nej till den moderna fotbollen?

Italien och Serie A ligger efter i båda dessa avseenden vilket innebär att man hamnat lite på efterkälken. Eller är det så? Och vill jag att Italien följer mönstret?

Inhemska eller utländska ägare, är det frågan?

Det som händer nu med rika shejker, oligarker eller nya investerare från Kina eller liknande är väl egentligen inget nytt. Bara att de är från en annan del av världen än tidigare. Är inte deras investeringar bara något som Berlusconi och Moratti gjort tidigare? Under 90-talet kunde Berlusconis Milan köpa vilka spelare de ville och gjorde det också. Morattis Inter sprängde kassan mer än en gång för att locka till sig de bästa spelarna.

Det fanns även en period då Roma, Lazio och Parma härskade på transfer-markanden (delvis på grund av ekonomisk doping men vem har inte använt sig av det egentligen? Men det är en annan historia och en annan blogg). Och det är väl egentligen det krisen handlar om, att Milan och Inter inte kan spendera som förr och att det finns två tre lag till som inte är köpstarka som förr.

För annars så har Juventus en rätt stor budget till mercaton och de andra mellanstora och mindre klubbarna köper och säljer spelare ungefär som för ett par år sedan. Så den ekonomiska åtstramningen gäller väl i allmänhet men bara i liten form medan den handlar i synnerhet om Milano-lagen och att de måste sluta leva över sina tillgångar.

Så varför vill inga utländska investerare ta sig an Serie A? Det är ganska enkelt. Inga moderna arenor, dålig marknadsföring, risiga gräsplaner, spelskandaler och halvtomma läktare. Det är inte en tillräckligt bra produkt helt enkelt. Men Roma då? Ja, det finns vissa klubbar som så klart har god appeal, som Roma te x.

Staden Rom är en ganska säker plattform. Miljoner katoliker och turister vallfärdar varje år till staden och kommer fortsätta göra det vilket gör att fotbollsklubben Roma ständigt har nya tänkbara supportrar. Det visste de nya amerikanska ägarna när de köpte klubben och de kommer successivt att öka marknadsföringen. Men Romas nya ägare är inte närheten av shejkerna i Man City och PSG när det gäller ekonomiska muskler på transfer-markanden.

Det är inget fel på klubbarna i Italien utan på allt runt omkring. Än så länge är det inte värt att investera i t ex Genoa eller Fiorentina. Än så länge. För när de nya arenorna är byggda och de kläckt koden för bättre marknadsföring så kan det komma att ändras och då kanske oljemagnaterna (så länge oljan räcker) kommer springandes. Så vill jag/vi då ha en utländsk ägare med fickorna fulla av pengar per klubb i framtiden?

Det är inte helt lätt. Egentligen vill jag inte göra så stor skillnad på vem som äger en klubb. Fotboll är en underhållning och business. Men det är också tradition och passion. Och där ligger det en viss skillnad i vem som äger klubben. Massimo Moratti äger Inter precis som hans far gjorde före honom. Familjen Agnelli har styrt Juventus i snart hundra år, familjen Pozzo har skött om Udinese sedan åttio-talet. Tradition och passion.

Det är inte bara en leksak som man slänger bort när man tröttnat på den. Med det sagt är det inte säkert att en shejk kommer tröttna, man måste börja sin tradition någon gång och någonstans. Men förankring kan ha en betydande roll i hur mycket man bryr sig. Premier League och England är väl det bästa exemplet på ambivalensen som skapats. Dels är man som supporter nöjd och glad att ens klubb kan locka till sig de bästa spelarna, vinna ligan eller befinna sig i toppstriden men dels så känner man sig kanske rotlös, att stämningen på arenorna inte är densamma och att en del av tjusningen har försvunnit. Myntet har två sidor.

Problemet är egentligen ett annat tycker jag. Nittio procent av alla italienska fotbollspresidenter och ägare har genom åren bedrivit småfusk, ekonomisk doping och allt vete tusan allt. Jag vill hellre att den mentaliteten byts ut snarare än att ägarna byts ut. Eller så är det mer eller mindre samma sak världen över. Vad vet jag?

Jag vet inte om det skulle spela jättestor roll om utländska ägare skulle ta över i Serie A men jag vet att jag skulle sakna färgstarka kommentarer som t ex : ”Det är inte mitt jobb att moralisera men ibland när jag tittar en fotbollspelare i ögonen så tänker jag: Kom igen, skaffa ytterligare en tatuering till på din k** om du har någon plats” (De Laurentiis, president för Napoli). Hur byter man ut sånt?

Arenorna

Den här frågan är mer given. I vilket fall när det gäller utgången. Nya arenor kommer byggas i Italien, det är bara en tidsfråga. Juventus har redan en och Udinese ska börja bygga en snart. Detta är en ren överlevnadsfråga. Om de italienska klubbarna inte bygger nya arenor kommer de hamna ännu mera efter än vad de redan gjort.

När jag var nere i Italien i våras var jag först på Juventus Stadium och dagen efter var jag på Stadio Dell Ara i Bologna. Två olika världar. Den nya och den gamla. Juventus nya moderna arena var vacker och komfort. Inga löparbanor och fullsatta läktare. Den största farhågan var väl att stämningen skulle ha tagit stryk. Det hade den inte. Trycket på arenan var enormt och tifot levde. Men det fanns också en känsla av att man befann sig i en hockey-arena, den nya betongen ekade av tomhet på historik.

Stadio Dell Ara var något annat. Löparbanor, halvtomma läktare och sämre komfort. Men den vibrerade av tradition. Man kände att man befann sig på episk mark. Och stämningen var inte alls dålig. Egentligen håller jag arenor som San Siro och Marassi som klart vackrare och som mer riktiga fotbollsarenor än de nya som byggs.

Problemet är egentligen främst de arenor i Italien som har löparbanor. Skulle man ta bort dem och fylla läktarna skulle man inte behöva bygga en enda nya arena för min del. Problemet är att det verkar krävas nya arenor för att ta bort löparbanorna och fylla läktarna. Och dessutom finns det så mycket av mervärde i en nybyggd arena som VIP-platser, sportcentrum, souvenirbutiker, andra evenemang osv. Så vad är då svaret på frågan om jag vill ha modern fotboll eller inte? Myntet har två sidor igen. Saker och ting kommer ske med eller utan min vilja.

Men när vi i framtiden glider till arenan, sätter oss på vår sköna värmestol, kopplar upp oss på WIFIN i ljusets hastighet och sätter på 3-D skärmen framför oss så kommer vi kanske känna att det saknas något.

Kanske är det lukten av gammal betong.