Milan & Inters mercato och tre sorgsna amigos

Vi kan storyn redan. Den italienska fotbollen går kräftgång på transfermarknanden. Istället för stora köp löper lån med köprätt som ett mantra över Serie A. Medan andra klubbar ute i Europa törstar efter Hulk, Neymar, Modric och allt som glimrar i Italien surrar det mesta i Serie A kring tre sorgsna amigos dvs Borriello, Matri och Pazzini.

Men än så länge händer ingenting. Ingen av dem byter klubb. Någon måste ta första steget, få dominobrickorna att börja falla.

Scenario 1: Inter bestämmer sig för att klubb-nomaden Marco Borriello är den perfekta back-upen till Milito. Eftersom Milan då inte kan värva honom men då Inter måste bli av med Pazzini byter han Milano-klubb. Detta innebär då troligen att Matri blir kvar i Juventus. Men vågar verkligen Inter släppa Pazzini till sin rival? Hur dum kommer inte Stramaccioni att framstå om han blir en succé i Milan?

Scenario 2: Allegri vill hellre ha Matri än Pazzini. Lån med köprätt. Inter och Juventus byter spelare med varandra. Pazzini mot Quagliarella. Detta innebär att Borriello hamnar någon annanstans, typ Genoa kanske.

Scenario 3: Milan bestämmer sig för att plocka tillbaka Borriello. Inter och Juventus kan fortfarande utföra bytet Pazzini-Quagliarella. Eller vill Inter ha Matri istället bara för att komplettera triangeln?

Scenario 4: Napoli blandar sig i och lånar Pazzini (säljer de då Cavani…. nej  aaaaahhh!!), Milan lånar Matri och Inter tar Borriello.

Scenario 5: Napoli lånar istället Borriello, han är ändå en ”boy från the hood”(vilket borde innebära att de inte säljer Cavani … eller  nej dubbel- aaaaaahhh!!), Milan tar fortfarande Matri och Inter byter Pazzini mot Quagliarella.

Jag kom på fyra scenarion till men eftersom mitt huvud höll på att börja spinna runt sin egen axel la jag av efter fem.

***

Milan och Inters mercato

Milan och Inter behöver skynda sig nu med bara 13 dagar kvar tills transferfönstret stänger. Vad kommer hända? Vad behöver de?

MILAN
Milan behöver nog främst en mittback, en vänsterback, en mittfältare,  en anfallare och en “present”.

Mittbacken
Milan vill värva Montpelliers mittback Mapou Yanga-Mbiwa. Spelaren själv vill säkert komma. Problemet är att Montpellier tycker att Milans bud är alldeles för lågt. Eftersom den franske landslagsmannens kontrakt går ut nästa år vill Milan ha lite ”rabatt”. Man kan till och med vänta till nästa år och värva honom gratis. Men samtidigt så har Arsenal också riktat in fokuset på Yanga-Mbiwa vilket ställer till det eftersom de säkert kan tänka sig att bjuda mer pengar (inte minst efter Van Persie-försäljningen). Dessutom hjälpte inte den franske mittbackens fina landskamp senast till direkt för att sänka prislappen.

Milan kan nog komma att nöja sig med de mittbackar de har men jag tror det kan vara ett ödesdigert misstag. För även om varken Zapata eller Yanga-Mbiwa inte är någon Thiago Silva så skulle de bilda ett atletiskt och starkt mittlås. Zapata med Bonera, Acerbi, Mexes eller Yepes rimmar inte alls lika bra. Om Milan inte har några bättre mittbacks-alternativ i görningen så borde de ge bort Mexes till Arsenal för att på så sätt plocka  dem ur leken och sedan höja sitt bud till Montpellier.

Vänsterbacken
Eftersom det inte finns så många ytterbackar av högsta klass på marknaden till ett billigt pris får man istället rikta in sig på lågkostnad till hyfsad avkastning. Vilket pekar på Napolis Andrea Dossena. Billig men kan göra jobbet. Det hade kanske varit bättre med t ex Domenico Criscito men det blir nog svårt att komma överens om ett hyggligt pris.

Mittfältaren
Det har pratats om t ex Lassana Diarra och Xabi Alonso men de blir nog svåra att komma åt. Personligen tycker jag Milan ska undvika spelare vid så hög ålder när man ändå håller på att revolutionera laget. Mer troligt är att kunna komma åt en spelare som t ex Francesco Lodi. Jag anser dock att det hade varit bättre att t ex jaga  Nuri Sahin då han både har kvickheten och spelförståelsen. Med Lodi blir mittfältet långsamt tillsammans med spelare som Montolivo och Ambrosini. I så fall kanske det hade varit bättre att leta efter en mer kraftfull spelare likt Kevin Strootman. Mittfältspositionen är lite av ett mysterium just nu.

Anfallaren
Okej, vi kan nog räkna med att det inte kommer något stort namn här. Vilket innebär att någon av de tre sorgsna vännerna anländer, Borriello, Matri eller Pazzini. Min egen rangordning lyder så här: Matri, Pazzini och Borriello. Allegris rangordning råder dock och den kanske är annorlunda. Ett annat alternativ är Niklas Bendtner (byte med Mexes?), men är han verkligen tillräckligt bra som Milans startman längst fram? Kanske är det bara bäst att strunta i den här värvningen.

Presenten
Det är ingen hemlighet vem Milan vill värva för att få lugn på supportrarna. Den gamle Milan-hjälten Kaka kan säkert få abonemangs-korten att skjuta till bättre höjder. Men det blir inte lätt. Man måste i princip få Kaka att halvera sin lön eller på något märkligt sätt att övertala Real Madrid att låna ut honom med köprätt samt kanske då även betala halva hans lön. Om Kaka är lösningen rent sportsligt är en annan fråga som är svår att svara på. Dessutom får man hoppas att det finns en B-plan om inte Kaka-idén går i lås. Tiden är knapp.

INTER
Inter behöver nog främst en ytterback, en mittfältare, en Milito-back-up och en ”present”.

Ytterbacken
Tidigare pratades det om Debuchy och Cissokho men nu verkar Inter ha siktet inställt på Portos Alvaro Pereira. Pereira är en mycket bra modern ytterback med både teknik och fysik. Men priset lär inte bli billigt. Runt 11 miljoner euro lär det ligga på. Säljer man Maicon blir allt enklare.

Mittfältaren
Jag anser att Inter skulle må bäst av en kreativ mittfältare som t ex Nuri Sahin (eller dra ner Sneijder!) men Stramaccioni verkar tänka annorlunda. Han vill tydligen ha ytterligare en mittfältare med löpvillighet och kraft. Walter  Gargano är det billiga alternativet. Men ärligt talat känns det som ett ordentligt steg bakåt. Nigel De Jong är ett annat alternativ. Holländaren är ett dynamik-paket men har också hyggliga fötter (bättre än vad många tror). Dock har han en hög lön och är väl inte den offensivt mest begåvade spelaren.

Det mest spännande alternativet är Portos bläckfisk, Fernando. Brassen är en gigant i det defensiva spelet men är också skicklig på att omsätta bollerövring till anfall. Återigen får man inte mycket i det offensiva spelet men över lag håller jag Fernando högre än De Jong. Så kan man då övertala Porto att släppa två av sina bättre spelare? Kan man kanske komma överens om ett pris för båda? Mer troligt är att man betalar för den ena spelaren och lånar den andra (med köprätt såklart).

En back-up till Milito.
Här har det pratats om en väldig massa olika spelare. Osvaldo, Bergessio, Pinilla mfl. Det senaste lite sensationella ryktet är Marco Borriello. Spelaren alla verkar vilja ha (utom Zeman för att han har lite förstånd) men ingen borde vilja ha. Ett bättre alternativ är nog att byta Giampaolo Pazzini mot Fabio Quagliarella men faktum är att det ena inte utesluter det andra vilket jag kommer in på nedan. Precis som hos Milan har det ryktats om Bendtner. Men till skillnad från Milan skulle de ha honom som back-up till Milito istället för en startande nummer nio.

Presenten
Inter behöver verkligen en spelare som kan göra skillnad. En spelare som gör det där lilla extra, som kan vinna matcher på egen hand. En ny Samuel Etoo helt enkelt. Det skulle ju varit Lucas Moura men PSG kom in och slängde upp kassavalvet på Sao Paolos bord och var den historien över. Sedan skulle det bli Gaston Ramirez men när Inter vacklade om priset kom nyrika Southampton och vacklade inte alls.

Möjligen kan en mini-present i Giovani Dos Santos (känns rätt meningslöst då de redan har Coutinho med ganska lika kvalitéer) vara på väg men det troliga är att Inter inte får någon present alls. Men som jag var inne på ovan kan det komma en back-up till Milito (typ då Borriello) plus att man byter till sig Quagliarella (mot Pazzini) eftersom han kan ta många offensiva positioner. Slutligen kan jag dock se en risk att Inter ändå kommer ha spenderat en hel del pengar utan att kännas som ett scudetto-lag.

Vilket inte deras rödsvarta rivaler heller gör för den delen.