20 lag är inte problemet

Lotito säger inte varför man skulle spara 60 miljoner euro på att banta serien men jag gissar att det är allmänna omkostnader som resor och annat. Jag har i och för sig svårt att se att det skulle bli så mycket. Men har han räknat med uteblivna publikintäkter för två matcher mindre per lag? Och skulle inte värdet på försäljningen av TV-rättigheterna sjunka något om det plötsligt är 336 matcher istället för 380? Om det är ett så stort problem med en tjugolagsserie skulle Premie League ha skrotat det för längesedan.

Jag kan till viss del köpa resonemanget att det blir mycket matcher för de lag som är med i Europa-spel och kanske skulle kvaliteten spetsas till aningen med färre lag. Men samtidigt så tjänar fotbollsspelare extremt mycket pengar och en basketspelare i NBA spelar t ex 3-4 gånger i veckan i sju månader. Att kvaliteten blir sämre av fler matcher kan stämma. Men om truppen är tillräckligt bred borde det inte vara något problem.

Och här har vi kanske en av de bakomliggande anledningarna till att Lotito vill ha 18 lag. Truppen behöver inte vara lika bred och man behöver inte betala lika mycket i lönekostnader. Detta är en avdelning som Lotito och Lazio haft stora problem med. Hur ska man annars förklarara att man betalar lön för t ex Sculli, Stankevicius, Matuzalem och Zauri?

Nej, för att bredda truppen skulle man släppa fram egna produkter. Hmm, inte Lotitos och Lazios starka sida direkt. Så istället för att ha talanger som rymmer från klubben för att de inte tror på Lazios satsning på egna spelare och istället för att skeppa iväg dem till Salernitana kanske man skulle vågat ge dem chansen i A-truppen. Den här säsongen har både Cavanda och Onazi fått chansen men det är bara Petkovics förtjänst och ingen annans.

Lotito vill även bara ha ett lag som åker ur den högsta serien. 18 lag och ett som åker ur? Det är ju ingen slump att det är topplagen och de strax under, som vill banta serien. De ökar sin egen säkerhet och de vill minska sina matcher eftersom de är med i Europa-spelet. Om de tänkte på allas bästa vore det vackert men det gör de inte. Lotito och de andra tänker bara på sig själva och försöker linda in det i att det är det bästa för alla.

Bantar man serien (att ett lag skulle åka ur kan jag inte tänka mig tas på allvar) till 18 lag minskar chanserna för de mindre lagen att ta sig upp till den högsta serien och än mindre att kunna etablera sig i den. Hur vore det om presidenterna tog upp de rätta problemen istället för att komma dravlandes om 18 lag?

Varför är det ingen som pratar om misslyckad kortsiktighet, vansinniga nyförvärv, dålig marknadsföring, bristande kommunikation med supportrar, tomma arenor, tessera del tifoso som anledningar till den italienska fotbollens sjunkande värde?  Ingen president vill prata om de egentliga problem som de själva varit med och skapat utan sparkar istället på de som redan ligger. De små lagen.

Så varför inte göra de förändringar som faktiskt betyder något. Nya arenor är en självklarhet. Men den nya bygglagen låter fortfarande vänta på sig. Det handlar säkert om stor lobbyverksamhet. Vilka kommuner vill förlora inkomsterna på planhyrorna? Klubbarna i Serie B skulle verkligen behöva ett lyft när det gäller arenor och åskådare. Publiksiffrorna är katastrof i Serie B där över hälften av lagen ligger runt 3000 åskådare.

Man måste ta hand om glappet mellan Serie A och Serie B. En mer attraktiv andra-division skulle då göra en nedflyttning mindre dramatisk ekonomiskt. Men Lega Calcio vill inte ha något med Serie B att göra, utan ser dem mest som ett nödvändigt ont.

Det ett större problem än att Serie A består av 20 lag istället för 18.