Det är Vincenzo Montella som fått de stora lovorden den här hösten. Han som fått fotbollsitalien på knä med sin vackra fotboll. Rätt så. Men hans äldre kollega Zdenek Zeman har fått oförtjänt mycket skit. Enorma förväntningar som lett till besvikelse när De Rossi petats, ledningar tappats och försvaret läckt.
När det gick som sämst för Roma och Zeman var t ex Rosella Sensi ute och sa att hon minsann aldrig skulle släppt Montella. Enkla slag mot den nya ledningen. Billigt snack för att locka till sig enkla poäng. Att ta parti för det som är populärt för tillfället är inte så svårt. Att stå fast vid sina val och sina idéer var betydligt svårare. Men Franco Baldini, Walter Sabatini gjorde det.
Jag tror inte Montella hade lyckats lika bra i Roma som i Fiorentina. Viola var det rätta steget för honom. Ta ett trappsteg i taget. Inte dubbla steg på än gång. Med Fiorentina och Daniele Pradé fick han bygga upp sitt lag. Det tror jag inte han hade kunnat göra på samma sätt i Roma. Fiorentina är hans verklighet och jag tror de passar varandra mycket bra.
Nu har Roma lika många poäng som Fiorentina, har en tredje-plats inom räckhåll vilket var utgångspunkten innan säsongen. Jag tycker att Zeman och Roma fortfarande har en bit kvar till att det ska fungera som de ska. Att de är en bit ifrån sitt tak och ändå är med där uppe i toppen känns som ett gott tecken.
Roma vann över Fiorentina fullt rättvist. De skapade chanser vissa lag behöver fyra matcher för att göra. De kunde ha dragit åt snaran flera gånger om. Men Fiorentina förlorade också på grund av att Stevan Jovetic och David Pizarro inte var med. För att Emiliano Viviano var usel. För att Luca Toni fick ensam försöka springa ifrån två snabba mittbackar och för att Mati Fernandez och El Hamdaoui borde ha funnits med från start. Ett helt ordinarie Fiorentina hade troligen varit en annan femma.
Men matchen hade kunnat avgjorts tidigare om inte domare Luca Banti missat eller benådat Ruben Olivera när han med flit tryckte ner dobbarna på Pjanic. Rött som den rödaste solnedgång.
Francesco Totti är i dagens Roma en fotbollsgud omlindad av glas. Han är kapabel att skapa magi när som helst och gör det också. Men han är även alltid en säkerhetsrisk med sin lek med marginalerna. Det är så många omställningar som motståndarna lyckas göra på grund av en missad direktpassning eller feltajmad vrickning av Totti.
Men med Totti väger det goda alltid över. För varje tappad boll finns en tunnelpassning som leder till ett mål eller ett perfekt utfört vristskott som letar sig in i maskorna. Lite samma motto som Zemans. Om man gör fler mästerverk än missar så vinner man.
Igår släppte man in två och gjorde fyra. Allt enligt den zemanianska koden. En kod jag aldrig räknat bort den här säsongen därför att tålamod och tid ofta är en lösning lika god som någon annan. Så även om det är Montella-vagnen som alla gillar att hoppa upp i, skulle jag akta mig för att skratta alltför mycket åt den gamla bohemiska Zeman-vagnen. Just nu rullar den minst lika bra.
Och vill man inte välja “sida” kan man alltid sätta sig bekvämt, luta sig bakåt och njuta av en tripp i den guld-dekorerade Totti-vagnen full av magi och vad det verkar även utan någon….slutstation.
***
Marquinhos är allt det jag sagt uppgraderat till hundra.
Undrar hur många helsingborgare som såg den utvecklingen i Leandro Castan.
Gonzalo Rodriguez var bäste Fiorentina-spelare trots fyra insläppta mål. En av årets bästa värvningar.
***
Inter och/eller Napoli kommer tappa poäng idag. Dock inte helt säkert att Juventus tar tre poäng nere på Sicilien. Palermo har haft tradition att då och då kunna störa Juve på Renzo Barbera. Antonio Conte har bara mött de rosasvarta på bortaplan en gång. Den gången blev det seger.
Idag är han tillbaka för att försöka ta sin andra raka mot dem.