POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Känn er Palacioed!

Med ledning 2-0 i halvtid och med säkert grepp om matchen måste Catania ha trott att det var klart, att de tre poängen var så gott som införkskaffade. För dittills fanns det inget som tydde på en Inter-vändning.

Inter-försvaret hade agerat virrigt (speciellt Juan Jesus), Zdravko Kuzmanovic släpat fram som en långsam drasut (och kom inte med snacket om passningsskicklig, taktisk kunnig och bla bla, killen spelar i slow-motion och har medioker teknik).

Fredy Guarin kändes fastkedjad i uppdraget att punktmarkera Lodi, Walter Gargano var som vanligt full av felpassningar. Dessutom hade tränare Stramaccioni förvånande och uselt nog valt Tommaso Rocchi som startman. Underläget blev en logisk konsekvens av en av Inters sämsta halvlekar den här säsongen.

Att Inter kunde vända matchen var både märkligt och smått mirakulöst. Catania blev “Palacioed”. De måste ha känt sig lurade på konfekten. Om man ska försöka analysera vändningen kanske det handlade om att Catania föll tillbaka i planen lite, blev aningen lata och missade sina chanser att “döda” matchen.

Inter löpte plötsligt mer och fick bättre fart under fötterna, men framför allt var det Rodrigo Palacios inhopp som förändrade matchen. Istället för en zombie längst fram fick man plötsligt en anfallare som löpte, deltog och hotade. Och som visade målfarlighet. Tre gånger om. En Palacioiansk frälsning.

För övrigt tyckte jag också att Alvaro Pereira äntligen visade lite goda tendenser, att Esteban Cambiassos vinnarskalle betydde mycket och att Samir Handanovic återigen var avgörande.

Men matchens två ansikten visade återigen Stramaccionis brister. Precis som mot Milan sist och så många gånger tidigare den här säsongen misslyckades han med startelvan eller taktiken för att sedan behöva åtgärda det i halvtid. Ibland har det ordnat upp sig, men det är ju klart bättre om man gör rätt från början.

Sedan är jag lite förundrad över Inters nyförvärv. Ezequiel Schelotto vet vi är en endimensionell spelare som man vet vad man får av, det finns inget mystiskt med den värvningen förutom att Inter övervärderat honom rejält (hade de inte velat ha honom så gärna hade de haft kvar Livaja och alla som såg Rocchi igår vet hur bra det hade varit).

Men det är konstigt att de värvade Kuzmanovic när de redan hade en mer eller mindre exakt likadan spelare, fast lite bättre i Dejan Stankovic. Det såg vi tydligt igår när Stankovic kom i andra halvlek istället för Kuz.

Sedan tycker jag det är konstigt att man värvar en 18-åring (Mateo Kovacic) för ca 15 miljoner euro och inte låter honom spela mer. Alltså en spelare för det priset oavsett ålder måste vara en startman annars, har man lagt ut onödigt mycket pengar. Om han ändå kommer få sparsamt med speltid hade man kunnat gjort den värvningen i sommar för halva priset. Men kanske blev sportdirektör Marco Branca så skraj när Milan rustade med Balotelli och Paulinho-värvningen försvann i intet och behövde desperat ha något att visa upp. Vad vet jag.

Hursomhelst var segern igår säkert psykiskt stärkande efter den senaste tidens problematik. Kanske kommer Palacio-vändningen och Cassano-bråket att få dem att knyta näven och plocka fram “ballarna”. Det kommer behövas då Inter spelmässigt känns handikappade jämfört med sina tredjeplats-konkurrenter. Kanske kommer även Antonio Cassano be om förlåtelse och röka fredspipa med Stramaccioni. Jag misstänker att Cassano inser att han inte har mycket val.

Någonstans lär ju Inter också behöva honom under säsongens slutrusch.

***
Roma var precis som Inter inte speciellt imponerande spelmässigt igår. De fick en billig straff och offensiven var lagomt blek. När Burdisso klantigt ordnade en straff för Genoa kändes det inte orättvist med en kvittering.

Men detta var Francesco Tottis kväll och en sådan kväll förlorar inte Roma. Hans straffmål betydde att han nu är uppe på lika många mål som Gunnar Nordahl. Mäktigt. Men det behövdes en yngling för att rädda en gamling. Alessio Romagnoli nickade in 2-1 med en stark nick. Sedan putsade Totti sjäv till slutpyntet till festen med att spela fram till Perrottas och Romas tredje mål.

Roma är nu med i kampen om tredjeplatsen. Men spelet måste vässas till på lördag om man ska vinna över Udinese.

***
Även Fiorentina hänger med i striden om C.L-platsen. En vacker frispark från Manuel Pasqual räckte inte för Viola att greppa tag om matchen. Vid ställningen 1-1 mot Chievo ändrade tränare Montella taktik och bytte först ut Ljajic och sedan även Stevan Jovetic och körde med två “torn” längst fram i Luca Toni och Marcelo Larrondo.

Taktiken fungerade, Manuel Pasqual matade inlägg och chanser skapades stup i ett. Till slut fick Larrondo in segermålet. Ibland kan det vara smart att testa nya saker när man tror att man kört fast.

***
Alessandro Diamanti är just en kista full av diamanter för Bologna. Jag tror Stefano Piolis gäng kommer klättra starkt under våren.

***
Palermo behöver vinna men kan inte. Nästa helg är det nog sista chansen mot Siena.

***
Jag har ofta skrivit fina saker om Jacky Bonaventura sedan första gången jag såg honom. Han kan nog bli het på sommarens transfermarknad.

***
Inte helt oväntat fick tränare Cristian Bergodi sparken från Pescara igår. Jag skriver likadant som jag skrev när Giovanni Stroppa fick sparken. Det kommer inte förändra någonting. Det är kvaliteten på truppen som är för svag.

***
Sampdoria ångar på som ett lok utan stopp medan Parma är mer som en sjunkande båt. Två lag med olika form och riktning för tillfället. Mauro Icardi gjorde mål igen. Han steker sig het inför sommarens mercato.

***
Mer om omgång 27 i morgondagens omgåmgskrönika.

Publicerad 2013-03-04 kl 11:49
Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå