Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Supporterintervju - Inter

Lorenzo Medici

Inter-supportern/skribenten Daniel Hamilton har för tillfället lagt pennan på hyllan och hunnit bli pappa. I min supporter-intervju talar han bland annat om hur allt började, om Marco Branca och om framtida värvningar.

-Hur, när och varför började du heja på Inter?

-1987 anordnades en resa till Italien av en mamma till sin sons fotbollslag. Mamman hette Eva af Geijerstam (bland annat författare till “Gre-No-Li”). Jag var väldigt ung och jag hade turen att spela i just det laget.

-Där och då föddes en kärlek till stövellandet. Efter en lång bussresa och inkvartering startades äventyret med att på plats i Empoli se Johnny Ekström sänka Roma.
[youtubeplay id=”3UYOvWbqvmU” size=”medium”]
Vår buss parkerade väldigt nära entrén. Efter matchen förstod man varför då det uppstod viss kalabalik mellan karabinjärerna och Romas ultras.

Annons

-Ett Roma som tränades av Nils Liedholm. Alla superlativer som skrivits och återberättats stämmer. Jag kan intyga det. En fantastisk människa med en otrolig karisma.

-Signor Liedholm hade med sina kontakter ordnat två matcher mot lag från orten samt en match på Romas träningsanläggning mot deras juniorlag. Trots förlust med 0-4 kommer jag fortfarande ihåg gräset, omklädningsrummet, huskomplexen samt den artighet Liedholm stod för som guide och medmänniska.

-Resan avslutades med en tripp till ett getingbo i södern. Gianluca Vialli skulle bli svenskdödaren i landskampen som Italien vann med 2-1.
[youtubeplay id=”1AAth0Eey8Y” size=”medium”]

På plats i Italien köptes det halsdukar från flertalet lag samt en matchtröja. Tröjan var blå med svarta ränder. Inga namn fanns tryckta på den tiden, men siffran satt på ryggen. Spelarens namn? Alessandro Altobelli. I det som skulle vara hans sista säsong var det den första tröjan som köptes för ett par hundratusen lire på den tiden.

Annons

-Spelaren hade nämnts i det som alla småkillar läste på den tiden i tidningen Buster. Färgerna var speciella. Man fastnade för dem. En annan spelare som nämndes i svenska tidningar var en tysk. Eller snarare en västtysk. Karl-Heinz Rummenigge. Idag höjdare i Bayern München. På den tiden älskad av Inters dåvarande president därför att han ofta tog sig ett järn innan match för att vakna till. Även om sejouren blev sisådär i Inter för honom så är även han en anledning till att man började läsa in sig på laget som hade börjat intressera mig.

-Kort därefter spelade italienska landslaget i Stockholm för returmötet i EM-kvalet. Laget tränade på Hjorthagen inför fem personer. En vaktmästare, min tränare och tre pojkspelare med stora ögon. Så nära som man aldrig kommer komma dagens spelare. Zenga, Bergomi, Vialli, Altobelli. Alla stegade de ut och drog av ett lagom pass på den halvrisiga gräsmattan nedanför gasklockorna i Värtan.

Annons

-Varför? Vissa saker är nog ödet. I detta fall kanske en smula av tur, insikt och just den där tröjan som köptes på en piazza i Rom av alla ställen. Där och då såddes säkert ett frö. Ett frö som har växt sig starkt idag. Jag tackar för det.

-Alltså, jag t ex håller på Hammarby för att jag är svensk, uppvuxen på Södermalm och för att jag har spelat i Hammarby själv. Men du har ju egentligen ingen fysisk förankring till staden eller laget. Måste man ha det? Vad är en riktig supporter för dig?

-En riktig supporter är där hela tiden. I regn, rusk, snö och motgång precis som i värme, sol, vinst och serieseger.Det här med att man måste bo lokalt för att räknas som en “riktig” supporter har jag aldrig förstått. Framförallt inte beträffande mitt lag, Internazionale, namnet självt påvisar att man inte stänger dörren för någon bara för att den spelaren/supportern inte härstammar från t ex Italien.

Annons

-Vi som flyger flera mil för att följa laget i vårt hjärta och spenderar våra sparade pengar på laget, skulle vi vara “sämre” för det? Vår passion är precis lika stor som de som bor i samma kvarter som Meazza. Hur värderar man ett supporterskap? De med störst hjärta. Eller?

-Finns det möjligen en djupare orsak i att vara hängiven supporter? Är det en ersättning för t ex politisk aktivism, religion och likande? Vad tror du?

-Det är fascinerande att människor förr eller senare pratar fotboll i livet. Sporten har en enorm genomslagskraft. Jag tror att orsakerna kan skifta rätt rejält beroende på varför man blir en hängiven supporter. Gemenskapen och intresset är såklart en viktig faktor, men det finns även andra orsaker.

-Är det en ersättning för annat? Det kanske inte är en ersättning utan bara ett annat sätt att ventilera eller att hitta en gemenskap i något. På en arena kan du stöta på människor ur alla samhällsgrupper. Från att tidigt ha varit en arbetarklass-sport så är det idag en sport som har alla samhällsgrupper som supportrar, även om skillnaden är var de sitter/står och ser matchen.

Annons

-I Italien t ex kändes det förr som att man föddes till supporter till det lag som familjen hade sina sympatier för, tyvärr så för en tid sedan så kom det nyligen en undersökning om att intresset bland unga människor till Il calcio är på den lägstanivå någonsin. Vart tar arvet vägen då?

-Du är ju ingen större fantast av sportdirektör Marco Branca, varför det?

-Sportdirektör Branca är van att arbeta med stor plånbok, något som inte fungerar i dagens Inter då det stramats åt ordentligt. Alldeles för ofta så har han gömt sig då det gått dåligt för laget, speciellt under förra säsongen, han tar inte ansvar. I mina ögon är det en av sportchefens uppgifter i en klubb.

-Att han och Mourinho inte alls kom överens är ingen hemlighet, Gabriele Oriali och Mourinho var betydligt mer tighta. När Mourinho försvann och sedan kort därefter också Oriali, på order av Benitez, så skulle Branca ta ett kliv upp som ansvarig sportchef. Något som inte alls har fått ett bra resultat. Inter har sällan lyckats sälja spelare till ett vettigt pris, man har tvingats låna ut och samtidigt stå för delar av lönekostnaden.

Annons

-Både Ibrahimovic och Etoó var i princip öppet mål för en sportchef, det var inga svårarbetade transfers. Den senaste tiden har han dessutom gjort bort sig i t ex Sneijder-affären samt den pinsamma missen i Diego Forlán-affären där han ej var tillgänglig för Champions League. Kort sagt, han bär en kostym som är alldeles för stor för honom.

-Vem skulle du vilja ha som sportdirektör istället?

-Då jag gillar spelare från Balkan så kunde t ex Pantaleo Corvino vara bra kortsiktigt, med tanke på hans lyckade transfers därifrån. Dock så tror jag att hans ålder exkluderar honom och jag tror inte att Corvino orkar hoppa på ett sådant här uppdrag. En annan intressant sportchef är Pietro Lo Monaco som är skicklig på att scouta, främst i Argentina.

-Argentinare i Inter är numera mer regel än undantag på plan. Atalantas Pierpaolo Marino är ett namn som media lyfter fram titt som tätt och är en en mycket skicklig sprotchef, men jag ser det inte som troligt att han kommer.

Annons

-Nu senast poppade även Romas sportdirektör Walter Sabatini upp, men han har svårt att sätta helheten i ett lag, han är duktig på att hitta offensiva spelare, men svårare att sätta de defensiva vilket jag ser som ytterst viktigt i dagens Inter. På min lista står Lo Monaco högst.

-Tre realistiska värvningar du skulle vilja se i sommar:

-Om Inter når CL-spel: Dzeko, Diamanti och Marquinhos (ej troligt).
-Om Inter ej når CL-spel: Icardi, Lodi och Paletta.

-Vilken Inter-upplaga är din favorit genom tiderna?

1988/89 (4-4-2) Zenga; Mandorlini-Ferri-Bergomi-Brehme; Matteoli-Bianchi-Berti-Matthäus, Serena-Diaz Allenatore: Giovanni Trappatoni

****

Stort tack till Daniel som ville vara med på intervjun.

Publicerad 2013-04-02 10:34

Kommentarer

Visa kommentarer
Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto