Profetens dans mellan himmel och helvete
Lorenzo Medici
Oavgjort tog Roma och Lazio ingenstans i jakten på Europa-platser men kanske var 1-1 trots allt ett rättvist resultat. Detta skulle komma att bli Tottis historiska derby men framför allt blev det Hernanes schizofrena derby.
Förutom den fantastiska inramningen var det en mycket bra match, Lazio var taktiska, lät Roma ha bollinnehavet för att ställa om fort och med mycket folk när bollen erövrades. Taktiken fungerade. Roma skapade en del i början men tappade successivt greppet om matchen.
Hernanes dansade in på Romas planhalva, bytte fot och dundrade in 0-1. Profetens guldfötter hade talat. Lazio befann sig i ett “momentum”. Löpte, skapade chanser och ägde mittfältet. Ledesma florerade i korridoren mellan försvar och mittfält, Onazi vann varenda boll och Hernanes var kreatören medan Lulic och Candreva löpte som vilda hundar på kanterna.
Men just när allt pekade på att detta skulle bli Hernanes stora derby-triumf förvandlades hans match till ett derby-inferno. Lazio fick straff när bollen tog på Marquinhos arm. Hernanes stegade fram för sitt andra mål, för att stänga derbyt, för att ge Lazio en ordentlig skjuts närmare Milan, men missade målet.
En stund senare hade han orsakat en straff åt andra hållet. Sällan ser man någon dansa mellan himmel och helvete som Hernanes. Francesco Totti gjorde inte som Hernanes. Nej, hans straff gav Roma kvitteringen och honom själv legendarisk derby-status (meste målskytt i derby-historien). Kvitterat. Matchbilden blev förändrad, det blev mer slumpartat, mindre metodiskt och Roma blev farligare och farligare.
Biava blev sedan utvisad (lite tveksamt enligt min mening) vilket gjorde att Roma skapade fler chanser än sina motståndare mot slutet, men Lazio ska ha all heder för att de försökte skapa chanser samtidigt som de höll undan.
En poäng vardera var ett ganska rättvist resultat. Men det hade kunnat sluta annorlunda.
Det är Hernanes garanterat medveten om.
Publicerad 2013-04-09 11:10