Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Nedräkning inför Serie A 1-20

Nedräkning inför Serie A-hela tabellen:

1. JUVENTUS

Har även denna säsong den bästa truppen i Serie A. Nu hoppas Juventus att de skaffat den spets de behöver för att utmana de stora elefanterna i Europa, nämligen Carlos Tevez. Att de är bäst i Italien har de redan bevisat men jag tror inte att de kommer lägga allt krut på Champions League för det. Tränare Conte kommer inte tillåta att någon inte ger järnet och truppen är byggd för att klara av båda uppgifterna. Juventus kommer göra allt för att ta sin tredje raka titel.

Men Napoli har värvat friskt, Milan har Balotelli en hel säsong och Fiorentina drömmer om framgång, så konkurrensen är tuff. Men tittar man på Juventus lag är det svårt att tro något annat än att de vinner igen.

Försvaret är ett av de bästa och stabilaste i Europa med Barzagli, Bonucci och Chiellini (och nu även förstärkt med Ogbonna), mittfältet med Pirlo, Vidal, Pogba och Marchisio har så mycket dynamik och klass att det skvätter guld kring deras fötter, anfallet är förstärkt med Tevez och Llorente och man har lojala spelare som Lichtsteiner och Asamoah att lita till.

Men det finns också utrymme för förbättrring. Jag tror att Vucinics genialitet kan komma att få större plats med “Apache” bredvid sig, att Isla kanske kan hitta gammal form, att Giovinco kanske mår bra av att ha mindre press på sig och att Pogba kan bli en av Europas bästa mittfältare den här säsongen.

Konkurrenterna har höjt sina svärd och är redo för strid. Men var säkra på att Conte inte har släppt garden. Juventus är laget att slå men jag tror att det fortfarande är vansinningt svårt att göra det.

Tränaren: Antonio Conte
Har tagit Juventus till två raka scudettos. Har ett enormt engagemang men är också taktiskt kunnig. Är en mycket bra match-coach och ska försöka bevisa att man kan vinna ute i Europa med en trebackslinje.

Nyckelspelaren: Carlos Tevez
Efter två säsonger som mästare med Conte som tränare vet vi ungefär var Juventus står och vad de kan. För att Juventus ska ta nästa steg känns det som att de måste ha en anfallare av riktig toppklass. Har de hittat nyckeln till större framgång i Tevez?

Genombrottet: Paul Pogba
Okej, den unga fransmannen slog igenom till viss del redan ifjol men den här säsongen är chansen stor att han kommer få sitt stora genombrott och blir given i startelvan.

Upp till bevis: Fernando Llorente
Spanjoren har inte spelat regelbundet senaste året och haft en tung försäsong. Är han en ny Bendtner eller är han en klass-striker?

Startelvan (3-5-2): Buffon, Barzagli, Bonucci, Chiellini – Lichtsteiner, Pogba, Pirlo, Vidal, Asamoah – Vucinic, Tevez.

2. MILAN

Var aldrig riktigt nära att hota Juventus ifjol. Det var kanske inte så konstigt då det faktiskt bara var ett år sedan som Zlatan, Thiago Silva och de andra senatorena som Gattuso, Nesta, Inzaghi och Seedorf försvann. Sedan dess har det hänt en del. Transformationen har skett relativt snabbt. Stephan El Shaarawy blev en stjärna över en höst och Super-Mario anslöt efter jul.

Lägg till att Zapata och Montolivo växte desto längre säsongen gick, att De Sciglio visade sig vara ytterback med strålande framtid och Pazzini faktiskt gjorde en hel del mål. Någonstans där tar Milan vid den här säsongen eftersom i stort sett bara Andrea Poli har värvats under sommaren.

Men Poli är inte så bara och vi ska inte glömma bort två viktiga faktorer. Nigel De Jong är tillbaka från sin skadade hälsena och att man har Mario Balotelli en hel säsong. Det Balotelli hann uträtta under våren gav tydliga besked. Super-Mario vinner skytteligan om han känner för det.

Men räcker detta för att kunna vinna scudetton? Inte säkert. Försvaret är inte som på Franco Baresis tid (en duktig mittback innan mercaton stänger vore inte fel) och det saknas även 1-2 offensiva pjäser (typ Honda, Ljajic, Eriksen) för att Milan inte bara ska kännas som ett hot mot Juventus utan likvärdigt.

Om Milan överkommer PSV-hindret för att ta en C.L-plats förväntar jag mig att Adriano Galliani faktiskt presenterar 2-3 starka nyförvärv innan fönstret stänger.

Annars blir det nog svårt att hindra Juventus från att ro hem en tredje scudetto.

Tränaren: Massimiliano Allegri
Trots att Allegri klarade en tredjeplats med ett nedmonterat Milan (Zlatan, Thiago Silva osv) var han ifrågasatt av Berlusconi. Allegri predikar bollinnehav och passningsskickligt spel.

Nyckelspelaren: Riccardo Montolivo
Växte successivt under fjolårssäsongen och när han sedan missade några matcher under våren var han saknad. Är den spelare som är skickligaste fötterna på mitten och som i mångt och mycket dirigerar Milans spel.

Genombrottet: Andrea Poli
Poli har gjort en mycket bra försäsong och jag tror han kan bli ett stort utropstecken i år. Kan bli vad Marchisio är för Juventus.

Upp till bevis: Kevin Prince Boateng
Var lysande tillsammans med Zlatan men klart medioker ifjol utan svensken. Har väldigt mycket att bevisa den här säsongen.

Startelvan (4-3-3): Abbiati, Abate, Zapata, Mexes, De Sciglio – De Jong, Montolivo, Poli – Boateng, Balotelli, El Shaarawy.

3. NAPOLI

Det har varit cheerleaders i halvtid och kamouflage-färgade bortatröjor till salu under Napolis sommar. Men det har också regnat franska Cavani-pengar över Neapel den här sommaren. Pengar som gudfader Aurelio De Laurentiis viftat med under Verrattis och Jackson Martinez näsor.

Ja, mer eller mindre dit pastor Benitez har pekat har sportdirektör Bigon sprungit med byxfickorna fulla av stålar. Det har varit galet och uppfriskande. Det har varit blandat med ologik och förnuft.

Jag älskade Higuain-värvningen Jag gillar Mertens som spelare men inte att han utgår från samma position som Insigne. Jag förstod aldrig värvningen av Callejon och tycker inte att Albiol är värd 10 miljoner euro. Men Benitez har alltid haft sina favoritspelare.

Jag vet inte vad jag ska säga om detta Napoli. Det kan bli stor succé eller mini-fiasko. Jag har onda aningar att Benitez återigen har underskattat värdet av att inte behöva acklimatisera spelare, och att han inte alltid är den mest pålitliga rådgivaren till en mercato. Men samtidigt står jag handfallen inför ett lag som har Higuain, Hamsik och Insigne i samma elva.

Jag har oerhört svårt att bli klok på detta Napoli. Kanske är det inte så konstigt att det blivit lite svårt. Benitez är inte helt lätt att tyda. Dels underpresterar han och gör saker svårare än vad de är och dels så överpresterar han och hittar svåra lösningar som ter sig enkla. Men jag tycker att detta Napoli känns mer anpassat till att ta sig till en Champions League-final än att vinna en scudetto.

Tränaren: Rafa Benitez
Har ett fint CV med bland annat Champions League och Europa League-titlar men lyckades samtidigt aldrig vinna Premier League och misslyckades i Inter. Kommer försöka förändra Napolis spel till ett mer bollinnehavs-inriktat spel. Kommer oftas spela med en 4-2-3-1 uppställning.

Nyckelspelaren: Gonzalo Higuain
Napoli kunde nog inte ha hittat en mycket bättre ersättare till Cavani och samtidigt gå ordentligt med plus. Passar mycket bra in Benitez spelsystem och jag tror det blir succé. Gör han 20 mål?

Genombrottet: Lorenzo Insigne
Har sett oförskämt bra ut under försäsongen och mycket tyder på att han med sikte på Brasil-2014 kommer slå igenom med dunder och brak. En av Italiens läckraste spelare.

Upp till bevis: Gökhan Inler
Har periodvis varit lysande i Napoli men också slumrat in i dåliga perioder och var till och med petad en del under våren. Måste kliva fram lite till.

Startelvan (4-2-3-1): Reina, Maggio, Albiol, Cannavaro, Zuniga – Inler, Behrami – Callejon, Hamsik, Insigne – Higuain.

4. INTER

Att ta sig tillbaka till toppen fastän man har en massa usla spelaraffärer som ligger och ruttnar i ryggsäcken (Kuzmanovic, Schelotto, Pereira, Coutinho snart Belfodil osv) är ingen promenad i parken. Samtidigt som detta ska ske håller Massimo Moratti på att släppa taget om sin älskade klubb för att föra in dem i modernare tider med Erick Thohir som ny Inter-ägare.

Det är rätt svårt att förstå att Inter faktiskt vann Champions League, ligan och Italienska Cupen för bara drygt tre år sedan. Nu hoppas man på att detta år blir det år då man återuppstår som faktor i Italiensk fotboll och att hoppet tänds på San Siros norra kurva igen.

Jag tror att man valt rätt man för att vända vinden. Walter Mazzarri är en tränare som vet vad han vill och hans historik talar sitt tydliga språk. Jag tror att det kommer visa sig vara stor skillnad på att ha en tränare utan självförtroende och rutin (Stramaccioni) mot att ha en med båda de egenskaperna. En del vill göra gällande att Mazzarri är en jobbig jäkel som inte är speciellt kunnig taktiskt, att det är för mycket harakiri över spelet. Jag menar att hans fotboll har en väldigt tydlig tråd och är väldigt taktisk.

Räkna med att Inter kommer lära sig att ställa om fort och med mycket folk. Kantspelet ska även förbättras tusenfalt är det tänkt. Allt kanske inte kommer sitta som klister direkt, men räkna med att Mazzaris Inter kommer växa successivt desto längre säsongen går. Inter slipper även Europa-spel vilket borde minska skaderiskerna.

Jag tror också att “Nerazzurris” nya tränare kommer få ut mycket av spelare som Guarin, Kovacic, Alvarez Taider och Palacio. Sedan litar jag givetvis till att Inter får till de sista viktiga värvningarna. Mauricio Isla behövs på en kant och Radja Nainggolan skulle kunna vara en riktig guldklimp innan transferfönstret stänger.

Kanske är återtåget till Champions League ytterligare en säsong bort men jag tror att Inter kommer vara där och nosa på tredjeplatsens ljuva doft. Och tänk om Massimo Moratti tar farväl med en sista present till sina supportrar? För med en återvändande Etoo skulle vi plötsligt få ett Inter med ett annat gyllene skimmer….

Tränaren: Walter Mazzarri
Tog Napoli till Champions League två gånger om innan han nu åtog sig en ny utmaning att leda Inter tillbaka till toppen. Räkna med snabba omställningar, trebackslinje och ny injektion på San Siro den här säsongen.

Nyckelspelaren: Rodrigo Palacio
Kommer bli ofantligt viktig för Mazzarri då han är mycket lämpad för omställningsfotboll med sin löpvillighet och teknik. Lär nog göra en hel del mål också.

Genombrottet: Mateo Kovacic
Visade stundtals under våren vilken härlig spelare han är. Teknisk, vill mycket och har inga problem att skapa överlägen med sin kvickhet. Bör bli en storstjärna och kanske redan i år.

Upp till bevis: Ricky Alvarez
Har sett riktigt bra ut under försäsongen under Mazzarris blåslampa. Farten tekniken finns ju där men kan han bli jämnare, lite “elakare” och vassare i avslutningsfasen?

Startelvan (3-4-2-1): Handanovic, Campagnaro, Ranocchia, Juan Jesus – Jonathan, Kovacic, Taider, Nagatomo – Guarin, Alvarez – Palacio

5. FIORENTINA

I mitten på sommaren kändes vindarna kring Florens alldeles ljuvliga. Mario Gomez hade tagits emot av drygt femtio tusen öppna armar på Stadio Artemio Franchi, David Pizarro var tillbaka, Josip Ilicic värvades, Giuseppe Rossi var fit for fight och man hade snappat smarta affärer som Joaquin, Alonos och Yakovenko. Montellas purpurfärgade armé var beväpnad med ytterligare eldkraft att slunga mot sina italienska konkurrenter. Inte ens försäljningen av Jovetic såg ut kunna stoppa dem.

Men så blev sommaren lite äldre och molnen började hopa sig över den vackra staden i Toscana. Adem Ljajics kontraktsförlängning som drog ut på tiden kan komma att sluta i försäljning, David Pizarro skadade sig, man har inte värvat någon förstamålvakt och Montella har inte hittat rätt position till Ilicic ännu.

När väl serien drar igång lär Cuadrado och Pasqual bombardera Gomez med inlägg, Borja och Aquilani kommer försöka småpassa sig fram som vanligt och Rossi kommer bli en av höstens goda historier. Men kanske kommer det också ta lite tid att hitta rätt. Montellas lag såg ofta ut som ett självspelande piano förra säsongen men de kommer behöva förändra sitt spel en aning med Gomez.

Det finns så mycket att beundra hos detta Fiorentina och deras sätt att vårda det vackra sättet att spela fotboll men jag är lite orolig för att försvaret överpresterade förra säsongen, att Ljajic lämnar, att Gomez är lite för upphaussad och Pizarro kommer saknas.

Montella och hans gäng lär nog göra allt för att besvara supportrarnas stora entusiasm, att de kan bemästra det svåra “andra året” och göra det till deras Champions-resa. Kanske kommer de bevisa att mina farhågor inte är berättigade.

Men klarar de verkligen av det?

Tränaren: Vincenzo Montella
Efter succén med Catania fick Montella sitt stora genombrott ifjol då hans Fiorentina tog Italien (det gav även eko utanför gränserna) med storm med sitt vackra, rörliga och passningsskickliga spel. Nu kommer det svåra: Att upprepa framgångarna.

Nyckelspelaren: Gonzalo Rodriguez
Gomez måste göra sina mål och Pizarro/Borja är lagets motorer men jag undrar om inte det viktigaste för Fiorentina är att Gonzalo Rodriguez upprepar sin förnämliga säsong från ifjol. Gör han inte det riskerar försvaret att rasa och då kommer Viola få problem.

Genombrottet: Matias Vecino
Stark och skicklig uruguayare som om han får chansen kan ta sig förbi både Mati och Ambrosini i hierarkin under säsongens gång.

Upp till bevis: Giuseppe Rossi
Efter vad som känns som en evighet är nu äntligen Rossi helt återställd och redo för en hel säsong. Men kommer han vara lika bra som innan sina skador? Jag håller tummarna för det.

Startelvan (3-5-2): Neto, Savic, Rodriguez, Roncaglia – Cuadrado, Borja, Pizarro, Aquilani, Pasqual – Gomez, Rossi.

6. ROMA

Roma är kanske det lag som är svårast att tippa den här säsongen. Jag tror på Rudi Garcia och hans fotboll. Jag tycker värvningen av Kevin Strootman både är fantastisk och nödvändig. Jag misstänker att Miralem Pjanic äntligen kan få ett lyft under Garcia och till och med Maicon har sett ut som den gamle Douglas Sisenado på försäsongen.

Men jag tror mindre på Garcias övertro på Gervinho, jag är inte längre lika hoppfull kring att De Rossi ska hitta gammal form, jag har farhågor att Benatia/Castan är ett för långsamt mittbackspar, jag är orolig för Lamela kan komma att säljas och jag undrar vem som ska göra de där 15-20 målen nu när Osvaldo (dock oundviklig flytt) har lämnat.

Och mitt i allt detta står Francesco Totti oberörd kvar som den vackra rödgula totempåle han är. Ska även denna säsong i mångt och mycket stå och falla på hans magiska fötter? Det känns på ett nostalgiskt plan vackert, men också lite sorgligt att inte Roma lyckats bättre med att skapa ett lag där han kunnat avlastas på ett vettigare sätt.

Roma och sportdirektör Sabatini har drygt två veckor på sig att leta rätt på 2-3 mirakelvärvningar, för utan dem har jag svårt att tro att de kan slå sig in bland de tre främsta.

Om Roma lyckas med det är Garcia är ännu skickligare än vad jag trodde.

Tränaren: Rudi Garcia
Fransmannen gjorde succé med Lille då han bland annat vann ligan och gjorde Eden Hazard till stjärna. Gillar 4-3-3 men kan även använda sig av 4-2-3-1.

Nyckelspelaren: Kevin Strootman
Holländaren har en unikt bra mix mellan stark fysik, passningsskicklighet och pondus. Kommer bli den lugna trygga mittfälts-katalysatorn de behöver.

Genombrottet: Tin Jedvaj
Det bor en liten Fabio Cannavaro i Jedvajs kropp. Kroaten är tuff men oerhört slipad för sin unga ålder. Blir det skador på Benatia eller Castan är nog Jedvaj mer redo än vad många tror.

Upp till bevis: Miralem Pjanic
Har underpresterat i två säsonger nu. Pjanic har ju massor av skicklighet i sig men förtvivlat svårt att få ut det i en Roma-tröja. Positionsproblem? Förtreonde? Eller har han inte vad som krävs? Får han inte en positiv effekt av Garcias ankomst händer det nog aldrig.

Startelvan (4-3-3): De Sanctis, Maicon, Benatia, Castan, Balzaretti – De Rossi, Pjanic, Strootman – Lamela, Totti, Gervinho.

7. UDINESE

Udinese må vara en guldgruva för ägarna Gesapar på grund av alla de dyrbara spelarförsäljningar de utfört och folk må tycka att det är en själlös klubb utan större publik-tillströmning på sina matcher. Men vad Udinese än står för och gör så fungerar det. Det fungerar för att de har listat ut saker som många andra italienska klubbar inte har listat ut.

Udinese har en väldigt god koll på vilka spelare man ska värva. De har redan ersättarna klara innan de säljer sina stjärnor. De har tålamod med sina spelare. De har valt en tränare att satsa kontinuerligt på (Guidolin) och de har hittat en spelare som både är deras själ och stjärna (Di Natale) som man alltid kan referera till.

Det är ju inte helt osannolikt att Udinese kanske inte slår sig in bland topp sex i år då dubbleringen med Europa League kan spilla över på ligaspelet, man inte har råd med skador på backlinjen och målvaktsposten är ett litet frågetecken men laget ser faktiskt minst lika starkt ut som förra året. Trebackslinjen leds fortfarande av underskattade Danilo, mittfältets defensiv lär tas om hand av brassen Allan (överraskning ifjol) och Pereyra lär bli suverän länk till anfallet.

Anfallet ja. Udinese har ett fantastiskt anfallspar i Antonio Di Natale och Luis Muriel. Den gamle Di Natale som aldrig slutar göra mål och Muriel som vi nästa sommar säkerligen lär få se försvinna till ett storlag för typ 400 miljoner kronor.

Och jag har inte ens hunnit nämna Piotr Zielinski, Jadson, Dusan Basta och Nico Lopez. Udinese överraskar inte längre, de har blivit en topp åtta garanti med ständig jakt på Europa-platser i italiensk fotboll. Ja just det, nästa säsong har de en upprustad och moderniserad Stadio Friuli också.

Say no more.

Tränaren: Francesco Guidolin
Börjar väl bli det närmaste man kan komma en Alex Ferguson i Italien då känslan är att Guidolin får fortsätta i Udinese så länge han har lust. Det bygger så klart på de framgångar han producerat med sin skicklighet. Guidolin gillar sin trebackslinje och är duktig på att få det defensiva spelet att fungera.

Nyckelspelaren: Antonio Di Natale
Gör nu sin tionde säsong i Udinese. Är inte bara lokal legend utan även nationell målkung. Återigen blir han närvaro och känsla för mål mycket viktig för Udinese.

Genombrottet: Luis Muriel
Muriel är väl ingen gömd hemlighet direkt men hittills har han bara varit och nosat på sin potential. Fick fjolårsäsongen delvis förstörd på grund av skador men kommer, om han får vara frisk, den här säsongen slå igenom på blodigt allvar.

Upp till bevis: Maicosuel
Kanske minns ni honom fortfarande för den där straffmissen mot Arsenal som gjorde att Udinese missade Champions Leagues gruppspel. För faktum är att han inte gjort så mycket mer väsen av sig i Udinese-tröjan än så. Kan mycket, men fått ut lite.

Startelvan (3-5-2): Brkic, Heurtaux, Danilo, Domizzi – Basta, Pinzi, Allan, Pereyra, Gabriel Silva – Muriel, Di Natale.


8. LAZIO

Borde inte Lazio bara bygga vidare på förra säsongens fina spel och bli ännu bättre? Jo kanske. Eller inte. Det märkliga är att fastän Lotito har öppnat plånboken så är inte startelvan speciellt mycket bättre.

Felipe Anderson har varit skadad och är troligen ändå inte startman, Lucas Biglia förändrar inte så mycket av det som redan finns och Bryan Perea, Vinicius och Josip Elez är spelare för framtiden. Nyförvärven kommer vara mycket värda när skadorna dyker upp men förändrar inte lagets slagkraft speciellt mycket.

Lazio har ett bra lag och en bra tränare och kan absolut vara med och strida om C.L-platserna om allt faller på plats. Men jag är ändå lite skeptisk till att man inte har värvat en mittback av klass. Nu har man fyra, fem hyfsade mittbackar men ingen att hålla i handen när åskan går. Vi ska heller inte glömma bort att Lazio riskerar sex poängs avdrag på grund av Stefano Mauris misstänkta inblandning i spelskandalen.

Denna säsong kan vara den sista innan stora förändringar sker. Klose och Ledesma börjar bli till åren och Hernanes är ett blivande kontrakts-problem. Ibland kan man få ut det bästa innan en cirkel sluts och ibland börjar det storma tidigare än väntat. Frågan är vilket av de alternativen som gäller för Lazio?

Jag valde något motvilligt det senare scenariot.

Tränaren: Vladimir Petkovic
Gjorde liten succé ifjol då han gav Lazio ett spännande, fartfyllt men samtidigt kontrollerat spel. Visade sig även vara en gentleman på sidan av plan. Är inte slav under något enstaka spelsystem men har oftast använt sig av 4-5-1 med Klose ensam på topp.

Nyckelspelare: Hernanes
“Profeten” har under två säsonger varit riktigt bra men har ändå lämnat kvar en känsla av att han har ytterligare en nivå i sig och att han kan vara ännu mer jämn. Kanske är det den växlen som har fattats Lazio för att nå en C.L-plats. Lazios högsta-nivå handlar mycket om Hernanes form.

Genombrottet: Ogenyi Onazi
Fick spela en hel del i slutet förra säongen och gjorde det mycket bra. Kan bli ännu bättre i år.

Upp till bevis: Andre Dias
Ett tag verkade det som att den brasilianske mittbacken var på väg bort men till slut blev han kvar. Har växlat mellan starka och riktigt klumpiga prestationer det senaste året och måste visa att han inte är en spelare på väg utför.

Startelvan (4-5-1): Marchetti; Konko, Biava, Dias, Radu – Candreva, Ledesma, Hernanes, Biglia, Lulic – Klose.

9. PARMA

Även om Antonio Cassano kanske inte hade så mycket att ge i ett Mazzarri-styrt Inter kan han bli guld värd för ett Parma på jakt efter något mer än en mittenplacering. För det är troligen ut i Europa som är Emilia Romagna-klubbens långsiktiga mål, dröm och förhoppning.

Kanske är det heller ingen illusion att Parma skulle kunna lyckas med det. Trion Amauri-Cassano-Biabiany är både vass och mångsidig och kommer kunna oroa de flesta försvar i Serie A. Dessutom har de en Nicola Sansone som puttrar av talang och en Raffaele Palladino som spricker av revanschlusta, båda redo att hoppa in.

Medan de tre musketörerna framåt gör sin grej, ska Jaime Valdes försöka leka wannabe-Pirlo så bra han kan, Parolo, Chibsah, Munari ska slita hund på mitten och Gabriel Paletta ska fortsätta leka försvars-sheriff.

Så vad talar emot detta Parma? Tja, att Cassano inte lyckas eller är mer skadad än frisk och att Lucarelli, Pedro Mendes och de andra inte kan fylla upp ordentligt bredvid Paletta. Men får Donadonis mannar bara en bra start och “Peter Pan” fortfarande inte vill växa upp, ja då kan det bli en riktigt underhållande på Ennio Tardini den här säsongen.

Tränaren: Roberto Donadoni
Donadonis närvaro var säkerligen en orsak till att Cassano accepterade en flytt till Parma då han satsade på honom under EM 2008. Trogen sitt 3-5-2.

Nyckelspelaren: Antonio Cassano
Jaime Valdes blir viktig på mitten och Paletta är en kugge i försvaret men om Parma ska kunna jaga Europa-platser på allvar måste Cassano leverera. Parma flyger så högt som Cassano tar dem.

Genombrottet: Yussif Raman Chibsah
Gjorde en bra säsong i Sassuolo ifjol och känns redo att ta ytterligare ett steg nu i Parma. Fått ordentligt med speltid under försäsongen.

Upp till bevis: Raffaele Palladino
Har otroligt mycket boll i sig men alltid förföljd av skador. Revansch nu?

Startelvan (3-5-2): Mirante, Lucarelli, Paletta, Pedro Mendes – Gobbi, Chibsah, Valdes, Parolo, Biabiany – Cassano, Amauri.

10. SAMPDORIA

Jag tror på detta Sampdoria och jag tror på deras riktning. Satsningen på unga spelare mixat med en del rutinerade eldsjälar som Palombo och Gastaldello tror jag är rätt väg att gå. Inte minst om man har riktigt bra unga spelare som Pedro Obiang, Nenad Krsticic och Manolo Gabbiadini.

Obiang kan komma att ta ett ännu större ansvar nu när Poli lämnat och Gabbiadini tror jag kommer får ett genombrott med minst 15 mål gjorda. Bredvid honom kommer lär anfallskollegan Eder passa utmärkt. Sedan tror jag att både Lorenzo De Silvestri och Vasco Regini kommer fungera utmärkt som yttrar i Delio Rossis femmanna-mittfält.

Vissa farhågor kan finnas för att försvaret kanske inte räcker till, men levererar bara de rutinerade spelarna (t ex Palombo, Gastaldello) bör det inte vara några problem. Om Sampdoria kan hitta en bra målvakt (Sorrentino? Viviano?) och en mittfältare av kvalitet att sätta in bredvid Obiang och Krsticic innan mercaton stänger är en ännu högre placering inte alls omöjlig.

Tränaren: Delio Rossi
Tog över laget mitt under förra säsongen och fick en kanonstart. Även om det gick trögare mot slutet hoppas Sampdoria öppna upp en fin era under Rossi. Lär fortsätta med trebackslinje. Så länge han håller sig lugn på bänken så…

Nyckelspelaren: Angelo Palombo
Flyttades ner som mittback i en trebackslinje och gjorde succé. Om Sampdoria vill fortsätta nå framgång den här säsongen är det nog viktigt att han upprepar sig.

Genombrottet: Manolo Gabbiadini
Jag tror att Sampdoria är en perfekt klubb för Gabbiadini att lyckas i. Jag säger att Manolo gör minst 15 mål den här säsongen.

Upp till bevis: Roberto Soriano
Talangen som inte riktigt hängt på Obiang, Poli och de andra. Dags nu?

Startelvan (3-5-2): Da Costa, Costa, Palombo, Gastaldello – De Silvestri, Obiang, Kristicic, Eramo, Regini – Eder, Gabbiadini.

11. TORINO

Tränare Ventura har under sommaren fått ett smått förtjusande sällskap att jobba med till denna säsong. Bellomo, El Kaddouri, Immobile och Cerci är en samling fina lirare. Torino får denna säsong även svenskt inslag i Alexander Farnerud.

Men även om potentialen är stor i denna Toro-uppsättning finns det problem som måste lösas. Ventura har under försäsongen ändrat om till en 5-3-2 uppställning för att stärka defensiven något, men det kan i mina ögon komma att ställa till problem.

Det här laget kommer må bäst av att få attackera, att få plats med alla kreativa fötter i elvan och hitta rätt position åt Cerci. För mig är t ex 4-3-3 mer lämpat till detta material än 5-3-2 och frågan är om Ventura låter sig förloras i numrens och uppställningarnas matematik eller inte. Sedan måste någon eller några av mittbackarna kliva fram och ersätta Ogbonna på ett vettigt sätt.

Om Ventura hittar rätt lösningar har denna Toro-upplaga stora möjligheter att flyga riktigt högt, men gör han det inte kan fallet bli riktigt hårt.

Tränaren: Gianpaolo Ventura
Ventura har under sommaren provat att spela med 5-3-2 vilket säkerligen kommer användas i ligaspelet. Frågan är om han använder Cerci som anfallare eller som ytter?

Nyckelspelaren: Mittback X
Det blir väldigt viktigt att någon ersätter Ogbonna. Den av nyförvärvnt Maksimovic, Rodriguez, Glik eller Bovo som axlar manteln och tar det stora ansvaret blir också nyckelspelare. Gör ingen det kommer det bli problem.

Genombrottet: Nicola Bellomo
Var lysande i första halvan av Serie B-säsongen ifjol. Kan komma att få chansen på mitten under Ventura.

Upp till bevis: Omar El Kaddouri
Fick extremt lite speltid i Napoli men lär få mer nu i Torino. Potentialen finns där men exakt hur stor den är vet vi väldigt lite om. Den här säsongen lär vi få bättre svar på det.

Startelvan (5-3-2): Padelli, Bovo, Maksimovic, Rodriguez – Darmian, Farnerud, Bellomo, El Kaddouri, Moretti – Cerci, Immobile.

12. ATALANTA

Är en ny mittenplacering att vänta för Bergamos stolthet? Eller kan det vara dags att jaga Europa-platser den här gången? Eller värre, dras in i bottenstriden? Atalantas trupp känns både spännande och något vansklig.

Å ena sidan har tränare Colantuono en offensiv fylld med snabba tekniska spelare som Livaja, Moralez och De Luca att surra runt stabile strikern Denis, samt ett mittfält med skicklighet och styrka i Cigarini, Carmona, Migliaccio och Bonaventura.

Men å andra sidan har Colantuono ett försvar som inte känns helt pålitligt. Både Canini och Stendardo kan vara lite väl kantiga ibland och hur vet vi att Yepes karriär inte börjar bära utför den här säsongen? Om försvaret håller kan Atalanta sikta högre än 12:e plats, om inte kan de halka några placeringar neråt. Vilket betyder att jag tar den gyllene mellanvägen och tippar dem i mitten av tabellen.

Tränaren: Stefano Colantuono
Är nu inne på sitt 4:år i rad som Atalanta-tränare. Har under sommaren ändrat spelsystem till 4-3-3 då han har många bra anfallare till förfogande.

Nyckelspelaren: Mario Yepes
Försvaret är den lagdel som jag är lite orolig över och därför tror jag att det är av yttersta vikt att Yepes håller hög nivå ytterligare en säsong.

Genombrottet: Daniele Baselli
Jag är ganska stor De Luca-fan och tror att han kan slå igenom i år men jag kan inte låta bli att välja mittfältaren Daniele Baselli istället. Baselli är en all-round spelare med playmaker-kvalitéer som alltid överskridit förväntningarna.

Upp till bevis: Guido Marilungo
Serie A:s mest otursförföljde spelare. Skadar sig ofta, och allvarligt. Kan han äntligen få hålla sig skadefri nu och få en ärlig chans att visa vad han går för? Jag håller tummarna för det.

Startelvan (4-3-3): Consigli, Del Grosso, Canini, Yepes, Nica – Carmona, Cigarini, Migliaccio – Bonaventura, Denis, Livaja.

13. GENOA

Genoa och president Preziosi försöker nu skaka liv i Genoa med ny tränare och nytt hopp i Fabio Liverani. Man vill begrava de två senaste säsongerna och drömma om en ny fin era likt den med Gasperini. Det kan nog bli svårt men Liverani är ett spännande namn med spännande idéer.

Truppen ser väl annars inte lika spännande ut. Manfredini och Portanova bildar stabilt mittlås då Granqvist är på väg bort och Antonelli och Vrsaljko lär få flyga fritt på beordran av sin nya tränare. Nye Francesco Lodi ska försöka styra spelet från mittfältet medan offensiven säkerligen inte är helt färdigmöblerad.

Gilardino kan försvinna, Niang eller Bueno kan vara på väg in, Floro Flores är sällan skadefri och Santana börjar kännas lite gammal. Jag misstänker ändå att nyförvärvs-mosaiken får några halvfina bitar till slut vilka kan läggas ihop med resten av Genoas mittenplacerings-material.

Tränaren: Fabio Liverani
Gör sin första säsong som huvudtränare för ett Serie A-lag. Vill hålla bollen på marken och förespråkar väldigt offensiva ytterbackar. Liverani kan bli en succé.

Nyckelspelare: Francesco Lodi
Var Catanias spindel i nätet på mitten och kommer bli en nyckelspelare även i Genoa. Han är duktig på att diktera tempot och fördela passningarna samtidigt som han är en jäkel på frisparkar.

Genombrottet: Sime Vrsaljko
Har bra grundteknik, är hyfsat snabb och slår vettiga inlägg. Tror han kan ha större klubbar på sig nästa sommar.

Upp till bevis: Antonio Floro Flores
Floro Flores har fladdrat runt i en massa olika klubbar. Ibland har han visat vasst anfallsspel, ibland inte. Kommer han någonsin ha en hel lyckad säsong?

Startelvan (4-3-2-1): Perin, Antonelli, Manfredini, Portanova, Vrsaljko – Biondini, Lodi, Kucka – Bertolacci, Santana – Gilardino.

14. CATANIA

Det är andra året som är svårt. För tränare Rolando Maran kan det vara den devisen som gäller. I vilket fall kommer det bli i stort sett omöjligt att upprepa fjolårsäsongens 8:e plats. Inte minst med tanke på att lagets kanske två viktigaste spelare har lämnat i Alejandro Gomez och Francesco Lodi.

Det behöver dock inte bli så himla mycket sämre om Tachtsidis hittar självförtroendet, Legrottaglie och Spolli täpper igen försvaret och Bergessio gör 12-15 mål. Sedan har man alltid sin argentinska trojka att lita på, Barrientos, Castro och Almiron står för kreativitet och ytterbacks-nyförvärven Monzon och Peruzzi kan bli frejdiga tillskott.

Jag tror det kan bli en mer anonym säsong vid Etnas fot 2013/14 och det finns farhågor för bredden på truppen men jag tror de kommer hålla sig på lagomt avstånd från bottenstriden säsongen igenom.

Tränaren: Rolando Maran
Lyckades föra Catania till en utomordentligt stark 8:e plats ifjol. Den här säsongen kan det bli svårare då han bland annat måste hitta ersättare för Gomez och Lodi. Är nog trogen sitt 4-3-3.

Nyckelspelare: Gonzalo Bergessio
Bakom Bergessio finns det inte mycket i striker-väg för Catania vilket betyder att argentinaren måste leverera för att Catania ska lyckas.

Genombrottet: Lucas Castro
Visade stundtals redan ifjol att han var en bra spelare. Nu när Papu Gomez lämnat kan Castro få en större roll där han kan bidra med både löpvillighet och skickliga fötter.

Upp till bevis: Alexis Rolin
Jag trodde mycket på Rolin när han kom till Catania men mittbacken hade svårt att ta en plats i startelvan. Kan han slå sig in den här säsongen?

Startelvan (4-3-3): Andujar, Peruzzi, Spolli, Legrottaglie, Monzon – Almiron, Tachtsidis, Izco – Castro, Bergessio, Barrientos.

15. VERONA

Klassiska Hellas Verona är tillbaka i den högsta serien där de hör hemma. Entusiasmen bland supportrarna är stor och över 15 000 säsongskort har redan sålts. Klubben håller också på att knåpa ihop ett lag som inte bör göra sina fans alltför besvikna. Mittfältet ser bra ut med eftertraktade brassen Jorginho i spetsen följt av rutinerade Donati, energiske islänningen Hallfredsson och talangfulle argentinaren Cirigliano.

Framåt ligger en del ansvar på gamle Luca Toni men min gissning är att han fortfarande är kapabel att göra en 8-10 mål om han matas med rätt typ av inlägg. Möjligen är det försvaret som ser aningen svagt ut men jag förutsätter att Verona värvar 1-2 spelare till den lagdelen innan mercatons slut.

Att bli bäst i stan är ett uppdrag jag tror de kan klara av och ett nytt kontrakt är jag inte heller orolig för. Däremot ställer jag mig undrande till om de klarar av att vinna kampen mot rasismen på läktarna? Det vore i så fall lika mycket värt som ett fortsatt Serie A-liv till nästa säsong.

Tränaren: Andrea Mandorlini
Mandorlini är en hetlevrad tränare som sällan håller igen. Men han har även lyckats ta Verona upp från Lega Pro till Serie A. Verona lär spela 4-3-3.

Nyckelspelaren: Jorginho
Det är många som hört att han är bra men få som har sett det. Den här säsongen kommer han visa upp sig för den större publiken med sitt fina passningsspel. Kommer bli enormt viktig då han troligen är Veronas största klasslirarare.

Genombrottet: Jacopo Sala
“Hemvändaren” Sala kanske behöver lite tid på sig men jag tror det fortfarande finns en hel del talang gömd i hans fötter. Blir intressant att följa.

Upp till bevis: Bosko Jankovic
Jankovic har väldigt hög kapacitet och när hans cylindrar går på högvarv är han kapabel till stora saker, men han är ojämn och ofta skadad. Får vi en hel kanonsäsong från serben den här gången?

Startelvan (4-3-3):
Rafael, Agostini, Moras, Maietta, Cacciatore – Hallfredson, Donati, Jorginho – Jankovic, Toni, Martinho.

16. CHIEVO

Den här säsongen har Chievo inte bara ett nytt Serie A-kontrakt att rädda utan måste även försvara sin bäst i stan-titel då “storebror” Verona närmat sig med vilda käftar. Chievo är en fantastiskt skött klubb. De jobbar med små resurser och klarar sig kvar säsong efter säsong ändå. Sportdirektör Sartori rattar värvningsstrategin med stor smartness och förmågan från ledningen att välja “rätta” tränare slår sällan fel.

Den här säsongen är det duktige Sannino som ska få de flygande åsnorna att höja sig så högt över molnen de kan. Det gäller för Sannino att få försvaret att fungera trots att klippan Andreolli lämnat. Mittfältet innehåller som vanligt en hel del gnuggare (Hetemaj, Radovanovic, Rigoni osv) och en hel del oskrivna kort som kan blomstra (Acosty, Stoian, Improta osv). Framåt bör Paloschi och Thereau göra en del mål.

Jag tycker mig skönja en relativt lugn upplösning i maj för president Campedelli och hans lilla mirakel då jag inte tror de kommer vara alltför indragna i bottenstridens djupaste avgrund.

Tränaren: Giuseppe Sannino
Förra året inledde han med att få sparken från Palermo bara för att få återvända i slutet av säsongen och nästan rädda kvar laget i den högsta serien. Sannino förespråkar 4-4-2 och brukar vara duktig på att hamra in det defensiva spelet hos sina spelare.

Nyckelspelaren: Cyril Thereau
Det blev aldrig någon flytt till ett “större” lag under sommaren och nu gäller det att fransmannen har motivationen i behåll eftersom hans fysik och målskytte är så pass viktigt för Chievos anfallsspel.

Genombrottet: Adrian Stoian
Han blixtrade till vid ett par tillfällen redan förra säsongen. Om han får mer speltid och hittar rätt position under Sannino lär det bli mer grannlåt från denna spännande rumän i år.

Upp till bevis: Alberto Paloschi
Den ständiga talangen har haft mycket otur med skador. Väl frisk har han varvat skyttekungstakter med måltorka. Behöver en säsong med kontinuitet för att höja sin status.

Startelvan (4-4-2):
Puggioni, Dramé, Cesar, Dainelli, Sardo -Stoian, Radovanovic, Rigoni, Acosty – Paloschi, Thereau.

17. SASSUOLO

Truppen må vara rätt tunn och spelarna tämligen okända men det finns många skatter gömda i denna grönsvarta kista. Framför allt så har laget ett offensivt och snabbt spel som de tror på och även om det kommer läcka bakåt ibland så tror jag Di Francescos typ av fotboll lägger fram mer på bordet än vad den tar bort.

Dessutom finns det en del spelare som är kapabla att göra skillnad. Anfallaren Simone Zaza var en sensation i Serie B i fjol och är redo att stänka dit minst tio mål med sin fräcka spelstil, unge Berardi är en talang utöver det vanliga och kommer väcka allmän beundran , Missiroli är riktigt bra och sedan tror jag att Jasmin Kurtic har en kanonsäsong i sig.

Säkerligen kommer det pusslas dit 1-2 ytterbackar till det försvar som Terranova lär styra med sin tuffhet. Jag tror att Sassuolo kan bli en positiv överraskning för många den här säsongen.

Tränaren: Eusebio Di Francesco
Sparkades från Lecce säsongen 2011/12 men tog ordentlig revansch när han tog upp Sassuolo till den högsta serien ifjol. Di Francesco predikar offensiv fotboll och väljer oftast 4-3-3.

Nyckelspelaren: Simone Zaza
Den eftertraktade anfallaren hamnade till slut i Sassuolo efter att Juventus köpt och sedan lånat ut honom. Zazas oppurtunism och fräcka anfallsspel blir mycket viktigt för de grönsvarta. Behöver nog göra minst 10 mål.

Genombrottet: Domenico Berardi
Detta lär bli sista säsongen som Berardi flyger fram för Sassuolo. Räkna med att Berardi tar Serie A med storm innan han värvas av ett storlag nästa sommar.

Upp till bevis: Simone Missiroli
Missiroli hade en del Serie A-lag jagandes efter sig innan han skrev på för Sassuolo. Har befunnit sig i gränslandet mellan för bra för Serie B men inte tillräckligt bra för Serie A. Nu får han chansen att visa hur det ligger till med den saken.

Startelvan (4-3-3):
Rosati, Longhi, Terranova, Rossini, Gazzola – Missiroli, Magnanelli, Kurtic – Farias, Zaza, Berardi.

Det finns tillräckligt mycket kvalité i Sardiniens enda Serie A-lag för att jag ska känna mig helt till freds med mitt tips. Cossus kvicka fötter, Saus opportunism, Pinillas lurighet, Ibarbos kraft och Contis rutin är sådant som bör rädda Cagliari kvar. Men hur man än vrider och vänder på det hänger mycket på president Cellino och hans eviga problem med arenor, kommun och annat.

Cagliari lever ett skört liv med allt strul kring arena-frågan. Kan vi verkligen lita på att Cagliari kommer få spela på Stadio Sant Elia den här säsongen? Jag är inte så säker på hur mycket mer motgång truppen är beredd att ta och om motivationen tappas kan fallet bli riktigt hårt. Jag tror även att både Astori och Nainggolan lämnar klubben innan transferfönstret stänger och i så fall lämnar de två stora hål efter sig som kan bli för svåra att täppa igen.

Tränaren: Diego Lopez
Lopez spelade själv i klubben i 12 år innan han förra säsongen vid 38 års ålder tog över tränaransvaret tillsammans med Ivo Pulga. Lopez har hämtat mycket av sin kunskap och inspiration från tränare som Allegri och Giampaolo och han har tydligt uttryckt att han helst spelar 4-3-1-2.

Nyckelspelaren: Daniele Conti
Mycket av Cagliaris spel och tempo dikteras av den numera 34-årige Conti. Det är av vikt att hans elakhet och klokhet håller hög nivå ett år till, annars kan Cagliari vara illa ute.

Genombrottet: Lorenzo Ariaudo
Eftersom jag misstänker att Davide Astori kan komma att försvinna innan transferfönstret stänger kan det öppna upp speltid för Ariaudo. Det kan vara dags för den före detta Juve-talangen att kliva fram nu.

Upp till bevis: Marco Sau
En gång är ingen gång? Ja lite så är det. Saus första riktiga säsong i Serie A blev en stor succé. Nu kommer det viktiga, kan han följa upp den? Eller är han en meteorit som vi fort kommer glömma?

Startelvan (4-3-1-2): Agazzi, Dessena, Astori, Rossettini, Murru – Nainggolan, Conti, Ekdal – Cossu – Pinilla, Ibarbo.

19. BOLOGNA

Rolando Bianchi tar över efter Gilardino, Saphir Taider kan försvinna till Inter, Diego Perez kommer kanske skriva på ett nytt kontrakt till slut och försvarslinjen ser ut mer eller mindre som ifjol. Ändå känns det som att Bolognas säsong i mångt och mycket och står faller med Alessandro Diamanti. Den elektriske mittfältaren är grovjobbare, kreatör och avslutare. Han är både lagets motor och finlirare. Det kan bli tufft om han inte får hjälp.

Är det verkligen möjligt att Kone och Lazaros lyfter sig till grekiska mirakel? Att Bianchi gör 15 mål? Att Khrin blir en defensiv mittfältsguru och att Antonsson, Natali och de andra försvararna pumpar upp sig till försvarsjättar? Det känns inte troligt i mina ögon och jag misstänker att hur bevingad än Diamanti är så är han för ensam i färden mot räddat Serie A-kontrakt.

Tränaren: Stefano Pioli
Pioli tog över ansvaret i Bologna oktober 2011 och har sedan dess gjort ett mycket bra jobb. Pioli brukar anpassa spelsystem efter vad han har för spelare. Nu i Bologna vimlar det ju inte direkt av anfallare vilket betyder att han allt som oftast använt sig av 4-2-3-1.

Nyckelspelare: Alessandro Diamanti
Bolognas säsong vilar väldigt mycket på Diamantis fötter. Får han vara skadefri och prickar toppformen har Bologna ett bra utgångsläge. Om inte? Räkna med stora problem.

Genombrottet: Rene Khrin
Pioli lär satsa på den nu 23-årige slovenske defensive mittfältaren. Kanske är det äntligen dags för ett litet genombrott?

Upp till bevis: Lazaros Christodoulopoulos
Yttern med det härliga namnet hade en del bra inhopp ifjol men hur bra är han egentligen? Är han en tillgång att räkna med en hel säsong?

Startelvan (4-2-3-1): Curci, Morleo, Antonsson, Natali, Garics – Khrin, Taider – Kone, Diamanti, Lazaros – Bianchi.

20. LIVORNO

Livornos fjolårssäsong var fantastisk på många sätt. Länge och väl kämpade man på i toppen av Serie B men missade en direkt uppflyttning på målsnöret. Ändå lyckades man ta sig i kragen och vinna playoff-spelet i stor stil.

Den nya verkligheten i Serie A kommer bli ännu tuffare. Livorno kommer ta emot Serie A med stor entusiasm och tränare Davide Nicola vill bjuda på bra fotboll samtidigt som han har en räv bakom örat. Men håller verkligen truppen för att klara sig kvar?

Målskytten Paulinho, rutinerade Emerson, skicklige Siligardi och målvaktstalangen Bardi är spelare att bygga en salvezza på men runt dem finns det troligen inte tillräckligt med skicklighet för att det ska gå vägen. Livorno behöver nog minst 3-4 bra nyförvärv för att jag ska börja intala mig själv att ett nytt kontrakt ska kunna räddas.

Tränaren: Davide Nicola
Livorno spelade ofta en fartfylld och offensiv fotboll ifjol men Nicola har fler strängar på sin lyra, något han inte minst visade i playoffspelet då Livorno stundtals spelade slug kontringsfotboll. Lär använda sig av ett 3-5-2 (vilket snarare är mer 5-3-2) i Serie A.

Nyckelspelare: Emerson
Den 33-årige brassen (34 år i övermorgon) gjorde en fenomenalt bra säsong ifjol och det kommer krävas en upprepning från honom om Livorno ska kunna klara sig kvar i den högsta serien.

Genombrottet: Luca Siligardi
Jag är omåttligt förtjust i denna före detta Inter-talang som var fantastiskt bra ifjol innan han skadade sig. Jag tror på en sen blomning för denne finurlige skarpskjutande 25-åring.

Upp till bevis: Leandro Greco
Tillbaka i Italien efter sin utflykt till Grekland och Olympiakos. Nu måste han visa att han kan ta ansvar och leda laget till en salvezza.

Startelvan (3-5-2): Bardi, Ceccherini, Emerson, Valentini – Gemiti, Benassi, Greco, Luci, Schiattarella – Paulinho, Siligardi.

Om drygt en vecka stänger transferfönstret. Efter det kommer jag lägga ut min Serie A-revisisted. Alltså så som jag tror tabellen blir efter det att vi se hur laget avslutat mercaton. Tills dess får min nedräkning inför Serie A duga, ändringarna lär nog ändå inte bli många. Vi ska heller inte glömma bort att Serie B har börjat!

Här är en litet förhansdstips så länge (kommer gå in lite djupare vid landslagsuppehållet):
1.Palermo 2.Spezia 3.Ternana 4.Siena 5.Cesena 6.Novara 7.Pescara 8.Varese 9.Padova 10.Empoli 11.Modena 12. Brescia 13.Reggina 14.Crotone 15.Latina 16.Trapani 17.Cittadella 18.Avellino 19.Bari 20.Carpi 21.Juve Stabia 22.Lanciano.

 

Publicerad 2013-08-24 kl 07:56
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons