Det var ett nytt Milan som skulle beträda San Siros gräs igår. Clarence Seedorfs Milan. Men det vi fick se var ungefär gamla samma Milan från i år. Orörligt, rätt långsamt och relativt osynkroniserade.
Verona gjorde visserligen en taktiskt väl genomförd match men Milan kunde aldrig hota på rätt sätt för att de blågula skulle bekänna riktig färg. Det krävdes en obeskrivligt klantig fällning (efter att Kaka skjutit ut bollen över kortlinjen) av Gonzalez för att Milan skulle vinna.
Mario Balotelli satte straffen som i gamla dagar och dedikerade målet till Seedorf. Kanske låg också kvällens mest värdefulla moment just där, att spelarna ändå verkar uppskatta sin nya tränare.
Att det såg ut som det gjorde igår kan man ju dra lite olika slutsatser av.
* Att Seedorf helt enkelt haft för lite tid på sig och att laget fortfarande är kvar i Allegris träskmarker.
*Att laget verkligen försökte spela annorlunda igår men att kvalitén på spelarna helt enkelt inte håller tillräcklig hög nivå.
*Att Seedorf inte kommer lyckas speciellt mycket bättre än Allegri.
Även om jag tyckte mig se försök till lite annorlunda spel igår så lutar jag mig givetvis åt slutsats ett, att Seedorf inte haft tilräckligt med tid för att börja påverka spelet ännu.
Men slutsat ett utesluter inte slutsats två och tre.
Fotbollens utveckling sker mot ett allt snabbare spel, där rörlighet och fart är de viktigaste ingredienserna. Det är det som t ex Rudi Garcia lyckats applicera på Roma.
Det är dit jag hoppas att även Seedorf ska försöka ta Milan. Om det är med den här truppen han ska kunna göra det, låter jag vara osagt.
Hur som helst så lyckades Clarence med någonting som Allegri inte varit alltför bortskämd med det senaste halvåret.
Nämligen att vinna.
***
Walter Mazzarri och Inter gräver sin grav djupare och djupare. Mot Genoa spelade man äntligen med två anfallare och visst skapades det plötsligt väldigt många fler chanser. Problemet var att Perin återigen var grym i mål, att Genoa skapade nästan lika många chanser och att man har en trupp som helt enkelt inte är topp-tre material.
För Genoa-tränaren Gian Piero Gasperini var segern säkerligen extra söt eftersom han sparkades av Inter för några år sedan.
***
Inte helt oväntat slog Alessandro Matri till på en gång. Två mål borta mot Catania och stod även för förspelet till Mati Fernandez mål.
Matris direkta succé är ändå rätt logisk. En i grunden bra anfallare hamnar i ett lag som använder honom rätt och där han inte springer runt med ångest i kroppen.
Jag tror inte att Milan gjorde något misstag som släppte honom, han hade nog aldrig levererat där under våren, inte där Balotelli är fokus nummer ett framåt, inte när han har supportrarna emot sig och har en prislapp att leva upp till.
Milans misstag är att man köpte honom överhuvudtaget, inte minst i ett läge när man behövde förstärka på andra positioner.
Nåja det är historia nu och Matri är nog rätt glad över hur saker och ting löst sig den senaste veckan.
***
Napoli tappade onödiga poäng borta mot Bologna. Känns som att det blivit ett halvt boogie-team för dem.
Jag gissar att Rolando Bianchi plockade bort sig själv ur Bolognas tänkbara försäljningar nu?
José Callejon var målskytt och deras bästa spelare igår. Nu halvvägs in på säsongen så måste jag ju säga att jag hade fel om honom. Killen levererar.
***
Något man inte kan säga att Hernanes gjort den senaste tiden. Men som avbytare mot Udinese smällde det plötsligt till. Men en man mindre vände man och just brassen pangade dit segermålet.
Om han börjar spela som han kan så är Lazio i klart godare händer än tidigare.
***
Torino och Parma är de lag som båda flyger fram som nya Europa League-kandidater. Cassano visade klass som målskytt och tackade Parma-supportrarna efteråt för att de står ut med honom och Ciro Immobile var återigen målskytt och landslagsbra framför ögonen på Prandelli.
***