Nya reformer och Parma-kris

Och ja, jag tycker det finns en hel del logik i de nya reformerna.

1) Man vill banta ner trupperna till 25 spelare per lag enligt Uefa-modellen. Fyra av dessa spelare ska vara från de egna leden och fyra ska vara fostrade i någon italiensk klubb.

2) Man vill förändra villkoren för minst en av de icke-EU-spelare man ska ta in. Man vill göra som man gör i Premier League, nämligen att spelaren ska ha spelat ett visst antal landskamper osv. Man ska längre inte kunna värva en okänd ung icke-Eu-spelare för att sedan låna ut honom och därmed öppna upp en plats för en annan icke-EU-spelare.

Detta kommer säkert innebära vissa protester från spelarförbundet då väldigt många spelare kommer bli klubblösa eller behöva kliva ner en och annan division, men det här är förslag som sannolikt kommer klubbas igenom och sättas igång från och med säsongen 2016/17.

Jag tycker det låtter vettigt. Idag är de italienska klubbarna överbefolkade av mediokra spelare som mest lyfter lön. Det bör även tvinga fram större användning av egna produkter.

Enligt Tuttomercatoweb.com är läget detta i alla klubbarna just nu:

Atalanta: 28 spelare i truppen (7 fostrade i klubben)
Cagliari: 29 spelare i truppen (7 fostrade i klubben)
Cesena: 32 spelare i truppen (6 fostrade i klubben)
Chievo: 27 spelare i truppen (0 fostrade i klubben)
Empoli: 28 spelare i truppen (10 fostrade i klubben)
Fiorentina: 35 spelare i truppen (6 fostrade i klubben)
Genoa: 30 spelare i truppen (7 fostrade i klubben)
Inter: 28 spelare i truppen (8 fostrade i klubben)
Juventus: 27 spelare i truppen (4 fostrade i klubben)
Lazio: 28 spelare i truppen (4 fostrade i klubben)
Milan: 28 spelare i truppen (4 fostrade i klubben)

Och allvarligt talat, om jag skulle vakna imorgon och dessa spelare, Scaloni, Joao Pedro, Eriksson, Motta, Pepe, Kuzmanovic, Khrin, Mexes, Essien, Van Ginkel, Alonso, Iakovenko, Lazzarri, El Hamdoui, Joaquin, Emanuelson, Lobont, Pereirinha, Gonzalez, Ederson, Wague, Belmonte, Riera, Geijo, Bianco, Gazzola, Mussis, Rincon, Santana, Ghezzal, Lucas Souza, Bidaoui, Felipe, Santacroce, Perez, Wszolek, Da Costa, Bamba, Feddal, Ngoyi, Chochev, Joao Silva, Perticone, Nené, Luna, Marques, Mangani, Edimar, Kupisz, Nica, Giorgi och Ze Eduardo ………..skulle vara försvunna skulle jag inte bry mig ett dugg.

Jag skulle knappt märka någon skillnad.

Reformerna bör tvinga fram smalare men bättre trupper. Klubbarna tvingas att leta kvalité istället för kvanitet och tvingas även att satsa mer på spelare från de egna leden.

Har man en trupp på tjugofem spelare kommer man behöva spela med yngre talanger någon gång under säsongen. Det är bra. De är mer redo än vad klubbarna ibland tror.

Jose Mauri, Domenico Berardi, Stefano Sturaro, Mandragora, Marco Sportiello, Federico Bernardeschi, Federico Bernardeschi, Daniele Rugani, Andrea Belotti och Lorenzo Crisetig har knappast gjort bort sig när de fått cahnsen. Listan kan göras längre.

Visst, ska en del unga spelare fortsätta att lånas ut till Serie B, men många fler bör få chansen tidigare i Serie A.

Jag ser hoppfullt fram emot dessa nya reformer.

***
En klubb som kanske får vänta att ta del av dessa reformer i den högsta serien är Parma. I våras uteslöts man från Europa League-spel från vad som tycktes en larvig försenad skattebetalning. Sådant som hänt tidigare i Serie A utan större bestraffning.

Men där borde man börjat ana oråd. President Ghirardi framstår mer och mer som en mini-bluff. Nu riskerar man konkurs. Spelarna har inte fått sina löner och klubben måste hosta fram ca 280 miljoner kronor för att få avsluta säsongen. Pengar som Ghirardi inte verkar ha och det verkar heller inte finnas finansiell hjälp heller. Varför har inte Ghiradi berättat om det prekära läget?

Den naturliga lösningen är att Ghiradi säljer klubben, men vem vill köpa en klubb med skulder på runt 500 miljoner kronor?

Parma förtjänar bättre än så här.