Super-Morata fixade "liten" seger

Matchen fick sig två snabba mål. Först sprintade Morata imponerande över halva plan och slog in en boll som Weidenfeller inte kunde – men kanske borde ha hållit – och Tevez stötte in returen.

Men strax efter skulle Chiellini halka vid exakt fel tillfälle vilket öppnade upp banan för Marco Reus (lysande igår). Den tyske anfallaren gjorde inget misstag.

1-1.

Därefter var det Dortmund som hade den största kontrollen på matchen. Det var deras välkända höga och frenetiska press som dikterade villkoren i matchen.

Inte helt oväntat var ett italienskt lag återigen ovan vid den typen av press och fart. Det kan ju vara hög tid att börja vänja sig.

Juventus mittfält hade vissa problem i den första halvleken. Vidal är helt enkelt inte samma spelare som för ett år sedan, Pogba agerade inte med samma självförtroende som för någon månad sedan och Pirlo hade inga ytor att operera på.

Men Dortmund lyckades inte riktigt omvandla kontrollen till riktigt farliga chanser.

Pirlo utgick sedan på grund av skada, vilket skulle komma att betyda väldigt lite för Juventus i den här matchen. Dortmund ströp ändå all tid för den italienska mittfältsmaestron att bjuda på sin geniala geometri. Dessutom blev Marchisio mycket bättre när han flyttade ner på Pirlos position.

Men Juventus lyckades få in ett ledningsmål precis innan paus fastän det inte var lagets bästa period i matchen.

Sedan blev Dortmund desto mindre farliga desto längre matchen gick.

Jurgen Klopps mannar lever mycket på sitt presspel, men när de inte får ställa om fort har de svårare att lyckas. De har många spelare som använder farten som bästa medel och som vill löpa framåt. De vill spela rakt och när Juventus låg rätt långt ner med sin backlinje var det svårt för Dortmund att spela på det sätt man helst vill spela.

Dortmund saknar även till viss del spelare med den stora kreativa begåvningen, spelare som öppnar upp ett försvar med en genial passning. Och det syntes igår. Dortmund hade svårt att hitta lösningar den sista tredjedelen.

Dessutom fanns det brister i de gulsvartas försvar.

Det ska dock sägas att Alvaro Morata och Carlos Tevez bidrog starkt till att sätta bryderier i Dortmunds backlinje,

Morata var fantastisk igår. En assist, ett mål och ett outtröttligt jobb längst fram.

I somras skrev jag att jag inte tror att folk förstår hur bra Morata är. Igår var det väldigt tydligt hur pass bra han är. Jag har tjatat om att han måste gå före Llorente ända sedan i höstas och nu verkar äntligen även Allegri vara av samma åsikt.

Tyvärr skrev jag även att jag inte gillade att Real Madrid fått lägga in en återköpsklausul i kontraktet.

Jag har svårt för sådant. Är han för bra, ja då utnyttjar man det och är han inte tillräckligt bra så är det ju inte …ja tillräckligt bra. Det är som att han är på lån till Juventus fast de kan tjäna en liten hacka på affären.

Det bästa för Juventus vore ju om han blev kvar. Det är inte speciellt många anfallare jag skulle vilja byta honom med.

Super-Morata fixade segern, men bara en “liten” sådan.

Returen är en helt öppen histora.

***
Bara någon halvtimme innan Juventus-Dortmund började hade Genua-derbyt tagit slut. Ett derby utan vinnare.

Precis som vanligt var det den match som mest liknar en Premier League-drabbning av alla italienska matcher under året.

Det är som om domaren höjer tolerans-nivån plötsligt. Inte mig emot. Det var ett fartfylld derby med chanser åt båda håll. Det var Bertolacci, Niang, Di Maio, Aqcuah och Eder som imponerade mest i Genua-kvällen.

Obiang borde ha avgjort för Sampdoria i slutet och Kuckas nick höll på att avgöra ännu närmare slutet.

Och även om oavgjort kändes rättvist saknade jag den där explosionen vid någon av Marassis kurvor efter en seger.

Nästa gång kanske.