Efter Chelseas brutala inledning av Premier League där laget gjorde 21-1 på de fem första ligamatcherna och rev åt sig en rejäl ledning så år det svårt att greppa fallet. Klubben är nu utanför platserna till Champions League och förlusten mot Arsenal i måndags visade att man har en del jobb att göra.
Det unga Arsenal mot det gamla Chelsea (ingen startande i Arsenal var över 27) var ett tecken på att tiderna kanske svänger i London efter att Didier Drogba och Chelsea gång på gång piskat det rödvita laget. Bara det att Arsenal haft oerhört svårt att vinna mot de andra storlagen under lång tid, och nu vann man klart och tydligt.
Tänk att Carlo Ancelottis lag så sent som i oktober ledde ligan med fem poäng, i dag är man sju poäng efter Manchester United. Detta efter den värsta svacka sedan 1999, några år innan Roman Abramovitj klev in med ett gäng säckar med miljarder och började värva ihop ett slagkraftigt lag.
Fast de senaste åren har ryssen satt sig på plånboken och kanske finns förklaringen i att man släppte ett gäng veteraner (Cole, Deco, Ballack, Belletti) utan att ersätta dem med mer än unga talanger som inte håller. Visst har man haft skador på viktiga spelare och sedan har kanske inte de tongivande från vårens dubbel varit lika skarpa men en klubb av Chelseas storlek ska klara sådant, eller?
För inte kan väl förklaringen vara Ray Wilkins. Klubbens assisterande manager blev mycket överraskande kickad i höstas i pausen av en reservlagsmatch som han följde från sidan. Sedan började det fria fallet och i England debatterar journalisterna om han betydde så mycket eller ej, utan att riktigt kunna enas.
För den ryskägda engelska storklubben är rätt hemlighetsfull, fast det är klart att allt inte är på topp när även dyrt inköpte sportdirektören Frank Arnesen slutar och han har fått en del skuld för att klubben inte producerar talanger. Inte utan att man undrar hur Abamovitj resonerar?
Att Chelsea inte vunnit på sex matcher är rätt talande och med blott sex tagna poäng av 24 möjliga känns det som att John Terry ska kolla i bakspegeln snarare än mot Champions League-platsen. Skulle inte vändningen komma snabbt så kan det bli tufft för Ancelotti att hänga kvar, och i januari får vi en indikation på om Abramovitj tröttnat på sin leksak eller inte? För utan nyförvärv får man svårt att hänga med.
***
Drömlön heter det om 11,5 miljoner kronor, som skulle vara vad Fredrik Ljungberg får i årslön om han går till Celtic. Även om det är ett steg upp från spel i MLS, där han hade 1,3 miljoner dollar, så är det ett rätt bra fall från när han tillhörde Premier Leagues elit och piskade in 55 miljoner kronor. Så mycket fick han efter nytt kontrakt med Arsenal 2005.
Samtidigt måste jag säga att det är stort att kunna backa ner sina krav för att fortsätta spela och att vilja komma tillbaka till Europa. Däremot kan inte jag se snacket om landslaget som allvarligt. När Ljungberg lämnade landslaget hade han en annan status än i dag och jag har svårt att se honom gå från given lagkapten till ett slåss om en kantplats. Fast jag trodde å andra sidan aldrig han skulle provträna med en klubb heller.
***
Fredrik Berglund är värd ett bättre slut om han lägger skorna på hyllan, men han skulle spelat i ett annat lag än Elfsborg för att komma till sin rätt. Tänk honom i ett kontrande lag i allsvenskan, då hade han lätt kunnat vinna skytteligan.
***
Skakande lugnt på silly season i Sverige. Inga pengar finns och alla bara avvaktar på att någon ska kunna göra affär.
***
Ibland är det skönare att vara som Ekwall och inte hålla på lag, för det var ingen rolig tisdag. Eagles föll ihop mot Vikings. Flyers överkörda av Canucks. Leeds Andy O’Brien gjorde två självmål och domaren stal oss på ett mål (se själva) när det blev 3-3 mot Portsmouth och man tappade en ledning med två mål för andra gången på några dagar.
[youtubeplay id=”ne9372xIZEA” size=”large”]