Återigen startade Marcus och Martin Olsson för Blackburn Rovers i Premier League. Återigen vann klubben som inte bara varit dömd till nerflyttning utan även kritiserats av ALLA i England: från de egna fansens demonstrationer och protester till medier och experter som följer ligan.
Managern Steve Kean har varit någon de flesta skrattat åt, och det trots att han fått ha livvakt för att Rovers-fansens varit så missnöjda med spelet, resultaten, värvningarna och egentligen allt som skett i klubben efter att det indiska kycklingföretaget Venky’s köpte Rovers och bytte ut folk och satte sin egen prägel på det.
Och ingen kan påstå att Rovers varit en lönsam affär för det indiska företaget som fått pumpa in en dryg halv miljard kronor och trots all kritik och alla protester har man hållit fast vid manager Kean. Även om man pr-mässigt försökt få det att framstå som om Ronaldinho, Beckham och andra profiler skulle komma till Ewood Park så handlade det om att klubben fick sälja Chris Samba.
Ett av få nyförvärv i januari var klubblöse Marcus Olsson som senast representerade Halmstads BK som gick under med man och allt i den senaste allsvenskan och även om Olsson glimtade till så var det inte så att klubbarna stod på kö för honom. Okej, Djurgården, Viking och Standard Liège var med och bjöd men det var rätt tomt när han var med landslaget i Qatar.
Fast ett provspel med Rovers fick Steve Kean att tända till:
[youtubeplay id=”Ea5rdqPfe3I” size=”large”]
Även om Marcus Olsson fick en tuff start med förlust mot Manchester City (0-3) så har han hoppat in när man tog poäng mot Aston Villa och nu startat i två raka segermatcher, mot Wolves borta och Sunderland hemma och laget har hållit nollan vilket inte hänt sedan gamle kungen dog…
Ihop med brorsan Martin Olsson har han funkat bra på vänsterkanten och även om de inte alltid hamnar hundra defensivt så har de en explosivitet och en inställning som räcker oerhört långt. Rätt häftigt att se och jag ska vara ärlig med att jag var tveksam till om HBK-Olsson skulle ta en plats i det sjunkande skeppet.
Ja, det är överhuvudtaget ont om svenska brödrapar i den engelska fotbollen. Det har mest handlat om Jorma och Edward Engmark som tog klivet över till Everton i en fri och tecknad fortsättning på Max Lundgrens böcker om Åshöjdens BK och som gick i insomnade tidningen Buster.
Men bröderna Olsson från Högaborg är bättre än Buster, för det är på riktigt, och konkurrensen är hårdare i dag än på bröderna Engmarks tid…
I går kväll piskade Olsson o Co upp ett pånyttfött Sunderland och det var aldrig något snack. The Olsson Brothers tillhörde de vassare i ett Blackburn som plötsligt har fått liv och där en fortsättning i Premier League inte ser omöjlig ut. Undrar om inte Kean fått gruppen att sluta sig och visa den skeptiska omvärlden att de ska fixa det här som ett långfinger till alla kritiker.
***
3-7? Vad händer? This is the fucking Championsip! Läge för harakiri.
***
Johan Orrenius serie om allsvenska profiler i Expressen är vass, och den gör mig avundsjuk. Jag vill också ut på fältet ännu mer.
***
Att Zlatan Ibrahimovic säljer det enorma huset i Malmö är naturligtvis förståeligt, men också synd för staden sett till hans betydelse och symbolvärde. Samtidigt kan han inte behålla det av den anledningen och sett till att han varit öppen med att Stockholm lockat mer så var det inte konstigt.
Han lär ha plöjt in runt 60 miljoner kronor och när jag twittrade om att det knappast går att få ut de pengarna så menade många att den förlusten kan han ta. Jo, säkert, men det är också så att det kostar att hålla sig med bilar, bostäder och personal världen över och han kommer inte alltid att tjäna hundra till tvåhundra miljoner kronor om året.
I USA kryllar det av exempel på idrottare som tjänat mer än Zlatan och som är bankrutta snabbare än någon kan drömma om eftersom de kommit från fattigdom och velat uppfylla alla önskningar när pengarna rullat in. Ta bara Allen Iverson som drog in minst 1,5 miljarder kronor på basket och reklam och nu är pank.
Vi kan egentligen stanna vid Björn Borg som naturligtvis inte tjänade som Zlatan gjort men det är klart att Borg var oerhört rik när han slutade men där han satsade fel och var nere på golvet som bankrutt och inte kunde äga grejer i Sverige. Eller så finns Magnus Hedman som drog in mer än de flesta tar in på en livstid och som också fick ekonomiska problem.
Varannan NFL-spelare är bankrutt innan de nått 50-årsdagen och det är likadana siffror från många av de andra de stora sporterna. De kan inte hantera stålarna, de blir lurade att satsa på affärer som inte bär sig, de köper hus, bilar och annat och sedan försörjer de en massa andra familjemedlemmar och vänner.
Jag säger inte att det händer Zlatan, men att bländas av vad en 30-årig spelare tjänar i dag och mena att han lätt kan ta en förlust på 20 millar är inget som övertygar mig. För livet är långt och det kan vara svårt att ställa om till att man inte drar in 100 eller 200 miljoner kronor varje år och då bara kunde strunta i vad man förlorar på bilar, hus och annat.
För plötsligt måste man tänka långsiktigt och stålarna ska räcka länge och då kanske man inte längre kan köra på som man gjort. Kanske är det därför Zlatan tagit hjälp av varumärkeskonsulterna Mika Lepistö och Victoria Egler för att få fart på framtida affärer i en tid när han inte spelar fotboll längre.
Sedan hänger det på att Zlatan placerat pengarna på ett smart sätt så att de förräntar sig och inte försvinner. För även om det är ofantliga summor för oss på golvet så är det så att vanor med privatplan, helikopter, bilar i massor och bostäder över hela världen slukar pengar på ett sätt som är svårt att överblicka. Och kanske är det därför han säljer? För att minska på kostnaderna?
***
Säger en del om Fabrice Muamba att han efter att ha frågat om sonen undrade om Bolton förlorade mot Tottenham, och frågade varför man bröt matchen? Kämpa, Muamba.