Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Otacksamt för Rune Andersson och Karl-Johan Persson att hålla TFF och Dif med miljoner

Missa inte Kennedy Bakircioglü i Ekwall vs Lundh on Tour. Där han är öppen om sin besvikelse på Erik Hamrén, att Hammarby och superettan inte var förstavalet, hur Racing blåste honom på pengar och en massa annat:

***

SUPERLIVE är tillbaka. Vi drar i gång på onsdag kväll i Norrköping och på fotbollskanalen.se. Här finns alla fakta om SUPERLIVE:s comeback.

***

För två år sedan stormade Trelleborgs FF fram i allsvenskan och blev till slut femma. Klubben hade några år tidigare tagit hem Tom Prahl som ju satte TFF på den svenska fotbollskartan i början på 1990-talet och nu skulle han åstadkomma ett liknande trick och hösten 2010 var det uppåt.

Uppbackad av miljardären Rune Andersson skulle TFF kunna utmana igen och det var hans pengar som sett till att man kunde knyta till sig Tom Prahl igen som varit i Halmstad, Malmö och Viking och nu valde att återvända till Vångavallen och andra förutsättningar.

För inga TFF-fans glömmer väl det tidiga 1990-talet då den tyskt utbildade gymnastikläraren från Onslunda, Tom Prahl, skakade liv i en del MFF-ratade spelare och fick TFF att ta allsvenska medaljer och klubben chockade även Europa. Här skickade man ut Blackburn hösten 1994, en klubb som senare samma säsong vann Premier League:

[youtubeplay id=”J4bwkZsZ8XE” size=”medium”]

Därefter spelade man jämnt med Lazio (0-0 hemma och förlust 0-1 borta) i påföljande omgång av Uefa-cupen. Det var rätt otroligt att ett sådant lag kunde mäta sig med de bästa.

[youtubeplay id=”r3Uvev2HaWE” size=”medium”]

Annat är läget i dag för Trelleborg som fick stryk av Umeå med 5-1 senast och nu riskerar att åka ur superettan. Redan i fjol kollapsade TFF sportsligt och åkte ur allsvenskan och därefter hoppade Tom Prahl av jobbet. Alf Westerberg tog över men det gick direkt dåligt och han fick kliva av under våren.

Tidigare spelaren och tränare Anders Grimberg fick uppdraget att klara TFF kvar i superettan men det ser bistert ut för klubben att ens klara en kvalplats sett till att formen är i fritt fall och de andra lagen har vaknat. Man har kvar BP hemma, Landskrona borta, Falkenberg hemma, Hammarby borta och Degerfors hemma.

Ovanpå det var klubben tvungen att varsla alla anställda på kansliet om uppsägning. Skälet är att man inte har några pengar och utan den åtgärden hade man varit nära konkurs. Något man egentligen varit år efter år under lång tid, men där miljardären och industrimannen Rune Andersson skrivit ut checkar.

Så sent som för åtta månader sedan så täckte Andersson klubbens underskott på 8,8 miljoner kronor. Han kom in i TFF:s styrelse för snart 30 år sedan och har därefter indirekt och direkt sett till att hålla klubben vid liv, och dessutom har han legat bakom en rad satsningar som klubben gjort.

I en öppen intervju med Kvällspostens Rune Smith i februari så är Rune Andersson rak om att han inte kan sponsra TFF för evigt. Dessutom vill han inte räkna efter hur många miljoner han pumpat in i klubben utan talar om tiotals miljoner och frågan är om det inte närmar sig 50-60 miljoner?

Som TFF-basen Per Anders Abrahamsson sammanfattar det i samma artikel: “TFF har spelat 17 år i allsvenskan och 30 år nonstop i elitfotbollen. Det hade aldrig varit möjligt utan Runes stöd.”

Det otacksamma för Rune Andersson är att den dagen han slutar så kan det innebära döden för föreningen. Då blir det på något sätt Andersson som sätter in dödsstöten trots att han hållit klubben vid liv i alla dessa år. För klubben har det förvisso varit en lång stunds kissande i sängen med värme men kylan kommer till slut.

Har hört att Rune Andersson redan till i år drog ner sitt stöd och att han aviserat att han vill sluta helt, åtminstone med sitt rena checkskrivande som täcker underskott. Att han inte vill uttala sig alls om Trelleborgs FF är rätt talande och nog en aning oroande för klubbens styrande. För var ska miljoner komma i från?

På ett sätt framstår ledningen som rätt obetänksam. Tänk att år efter år driva en verksamhet med rätt kraftiga underskott och som ska finansieras av en välvillig mecenat. Att man inte sett till att krympa kostymen och på så sätt se till att miljonerna från Andersson skulle gå till något mer beständigt än spelarlöner.

Ja, ja, det är lätt att vara efterklok och kanske har Rune Andersson velat se den typer av satsningar. Miljardären ska ju vara en stor spelare på hästar och gillar kanske den typen av gambling. Men i slutändan blir det ett bittert slut, även om TFF har minnen att leva på ett bra tag – så lär det dröja innan man är tillbaka i allsvenskan.

Likadant är det för Djurgården som numera lever till stor del på att HM-basen Karl-Johan Persson är tok-Djurgårdare och även under sin tid i London hade koll på lovande juniorer. Ihop med Alex af Jochnik har Persson sett till att balansera upp de senaste årens underskott och se till att klubben kan satsa.

Visst förstår jag att en del allsvenska klubbar inte tackar nej till en miljardär och gör allt för att få den personen intresserad nog för att pumpa in pengar. Ändå blir det ett svårt läge för både miljardär och klubb när intresset svalnar.

För när Rune Andersson egentligen är värd att Vångavallen hyllade honom några gånger så är risken att det är hösten 2012 man minns då klubben rasslade neråt i seriesystemet och var tvungen att sparka trotjänarna på kansliet.

Frågan är hur länge Karl-Johan Persson orkar skicka in miljoner i Djurgården. Det är naturligtvis små pengar för honom, men det kan ändå smyga sig på en känsla av att man blir utnyttjad och att det därför tappar i intresse, och då måste klubben leta en ny miljardär.

Något man förvisso gjort förut, det var ju finansmannen Johan Björkman som höll klubben vid liv under 1990-talet genom att skicka in ett antal miljoner i klubben, och därefter kom Bosse Lundqvist och Tommy Jacobson. Det finns ju fler av den typen av människor i Stockholm än vad det finns i Trelleborg och som hänger på Trelleborgs FF:s matcher.

***

Det var jubel i Leeds häromdagen för det talades om nya ägare till Leeds United. Visar sig att riskkapitalisterna saknar pengar…typiskt Leeds.

***

Vilken oerhörd guldstrid det är och att Häcken, Malmö, Elfsborg och AIK bara skulle ta två poäng ihop under veckans tre matcher var inget jag räknat med. Dessutom kommer givetvis snacket om att felbeslut av domarna, men det är mindre snack om spelarnas misstag. Malmö och Häcken hade väl ett gäng möjligheter att avgöra sina matcher.

Olof Lundh

Idel förlorare på Råsunda

Guldrejset i allsvenskan går vidare men 1-1 på Råsunda mellan AIK och Elfsborg var ett resultat som egentligen bara gynnade Häcken och Malmö FF som först spelar på torsdagen mot Helsingborg respektive IFK Göteborg. I det perspektivet var det idel förlorare som klev av gräset på Nationalarenan, även om Borås-lagets tränare Jörgen Lennartsson säger sig vara väldigt nöjd med en pinne.

Visst, ett defensivt och krigande Elfsborg fick en pinne på gräs och dessutom borta mot guldrivalen AIK. Man fick skador och var tvungen att stöpa om laget under match och saknade dessutom den viktige och nu ilsket twittrande Stefan Ishizaki som inte bara sågade domaren Martin Hansson utan även ville ha in Amadou Jawo på slutet.

Precis som i Skånederbyt häromdagen så hamnade domaren i fokus på Råsunda. Martin Hansson har haft bättre kvällar i allsvenskan, och en tidigt skippad varning på Moro Ibrahim förföljde honom, men det är också typiskt för hösten och avgörande matcher att det blir extra tryck på killarna med pipor och flaggor, och Hansson var okej.

För även spelarna bjuder på misstag och Daniel Majstorovic visade ingen riktig rapphet att få undan bollen när Victor Claesson kunde trycka in 1-0 i första halvlek. Det var tydligt att Elfsborg var i Solna för att gneta till sig en seger, och i varje fall inte förlora. Just att spela grisigare på bortaplan var en av Jörgen Lennartssons aviserade förändringar när han tog över.

Det small något otroligt under matchen och det är något alldeles extra med den här typen av laddade matcher en mörk höstkväll. Intensitet, vilja och kamp snarare än delikatesser och kombinationer. Ta bara Martin Lorentzons rena hockeytacklingar på Niklas Hult för att få stopp på den kvicke och tekniske yttern.

AIK hade bollen mer och var skickligare att skapa chanser men det är svårt att spela mot ett defensivt krigande Elfsborg i ledning. Det krävdes något extra för att få till ett mål och den nye skyttekungen på högerbacken, Martin Lorentzon, slog till med något som måste vara med och konkurrera om årets mål i allsvenskan.

Matchen svängde fram och tillbaka efter det och Mohamed Bangura borde nog gjort segermålet efter en svag utrusning och rensning av den danske målvakten Kevin Stuhr Ellegaard. Men det slutade 1-1 och poängen gav förvisso Elfsborg ny serieledning men både Häcken och Malmö har möjligheter att rycka förbi Elfsborg.

Så här ser det ut och Häcken har ett litet grepp kring Lennart Johanssons pokal och det blir intressant att följa hur man hanterar det trycket. Något som går att se redan torsdag kväll, och det är bara att njuta av en jämn och dramtisk kamp. Även om det inte är bra för drömmarna om ett svenskt lag i Champions League så är det kul nu i varje fall.

Så här är läget – och matcherna för topplagen:

Elfsborg: – 46 poäng, +15 – Örebro (H), Gais (B), Norrköping (B), Gefle (H), Mjällby (B), Åtvidaberg (H)

Häcken – 45 poäng, +26 – Helsingborg (H), IFK Göteborg (B), Syrianska (H), Mjällby (B), Kalmar (H), AIK (H), Sundsvall (B)

AIK: – 44 poäng, +11 – Sundsvall (B), Gefle (H), IFK Göteborg (B), Syrianska (H), Häcken (B), Malmö (H)

Malmö FF – 43 poäng, +12 – IFK Göteborg (H), Syrianska (B), Norrköping (H), Kalmar (B), Djurgården (H), Örebro (H), AIK (B)

***

Inte lika jämnt och dramtiskt i botten av allsvenskan. Gais och Örebro SK kan inte överleva. Visst lever chansen i teorin men inte ens de mest troende fansen kan hoppas på det. Utan det handlar om att börja om i superettan.

Däremot är det mer öppet kring kvalplatsen som just nu Syrianska ligger på. Fast det är många lag som kan bli indragna i att slåss om att undvika att hamna på den: Gefle, Sundsvall, Göteborg, Mjällby och Åtvidaberg. Tror att det blir Sundsvall som hamnar där till slut men det blir jämnt.

***

BP föll mot Ljungskile och det ger Halmstad luckan man behöver. Rätt övertygad om att HBK tar den möjligheten och går upp ihop med Öster. Får se redan i toppmötet mellan just HBK och Öster.

***

Tänk att Trelleborg får slåss för att ens hänga kvar i superettan och att man i dag fick säga upp alla fast anställda på kansliet. Rune Anderssons miljoner har hållit klubben vid liv, men det var givet att det en dag skulle ta slut – och då göra ont. Frågan är om klubben någonsin kommer tillbaka?

Olof Lundh

Inte förvånad om fler följer Hedman och förlorar stålarna

En polare som såg Ekwall vs Lundh on Tour med Markus Rosenberg var förvånad över hur skön anfallaren var. Kolla in programmet där han berättar om landslaget, alla klubbyten, vad han lägger stålar på och hur trist han tycker det är med ett jäkla avstånd till både fans och press. Sedan berättar han om planen att avsluta karriären i Malmö FF.

Bland annat ratade han bud från Arabvärlden och Kina som skulle gett tre, fyra gånger så mycket som i West Bromwich för att han inte vill bli bränd fler gånger.

***

Rasmus Lindgren, 28, flyttar hem och är gratis och vill spela i allsvenskan. Det enda jag vet säkert är att han inte hamnar i Landskrona Bois. IFK Göteborg har tidigare försökt värva honom men har trångt på mittfältet. Helsingborg, Malmö, Halmstad borde alla vara sugna. Och varför inte Djurgården? Kan bli huggsexa.

Minns för övrigt när Bois släppte honom till Ajax andralag och Bois-basen Kenneth Håkansson var nöjd med någon miljon i ersättning då man inte trodde på Lindgren. Mittfältaren har visat att Landskrona gjorde en rätt grov felbedömning. Kanske precis likadant som när man släppte Roar Hansen?

***

Magnus Hedman hade onekligen en bra proffskarriär i Coventry, Celtic och Chelsea och även om lönerna i Premier League galopperat i väg ännu mer så rasslade det in tiotals miljoner kronor på målvaktens konto under åren. Trots det lyckades han göra av med det mesta av förmögenheten, utom en del pensioner som kan trilla in senare, och mycket på på en hel del lyxliv.

Att läsa hans bok ger en inblick i att det kan hända att miljonerna bara rinner i väg om man inte har full koll på utgifterna, och på vilka intäkterna som kan komma framöver och prioriterar ett lyxigt leverne samt inte har ordning på livet. Då kan stålarna bara försvinna och sedan får man börja om utan pengar.

Det är säkert lätt att tro att man ska ha kollen, men det växer snabbt upp en industri runt om kring en, och för många spelare utan vare sig erfarenheter eller utbildning så är det svårt att ifrågasätta vad man ska investera i och hur man ska bedöma utgifter kontra intäkter. Sedan vill man unna sig, särskilt när kollegorna köper bilar, klockor, skumpa och har en dam som också vill shoppa.

För en tidig generation svenska utlandsproffs (fram till tidigt 1980-tal) var det aldrig aktuellt att kunna leva på det man tjänade. Utan där var det  ett måste att börja knega direkt och möjligen hade man en slant till villan. De som kom i väg på 1980-talet tjänade bra men pengarna räckte inte många år efter karriärens slut, och det finns många exempel på gamla hjältar som har det tufft.

I början av 1990-talet blev pengarna större och många av dem som var stor stjärnor då har inget större behov av att jobba, även om det finns undantag, men det gäller att de har koll på intäkter och utgifter. Inte så att det är Ferraris och Cristal hela tiden, utan det handlar om att se till att cashen räcker ända in i kaklet.

Därefter har pengarna blivit så stora att man utan tvekan kan pensionera sig om man varit i England eller varit ute i sju, åtta år i andra ligor och sett till att placera det smart. Förutsatt att man inte svävar ut helt. För det är så oerhört lätt när det bara flyter in en miljon i månaden att det ska fortsätta så där ett bra tag, och då vänja sig vid att bränna rejält.

[youtubeplay id=”efzKNh-_poU” size=”large”]

Får hoppas att de spelare som inte fattar det får tag i ESPN-dokumentären “Broke” som ska gå i nästa vecka. Regissören Billy Corben har träffat en rad gamla stjärnor som illustrerar en verklighet där 60 procent av NBA-spelarna är panka fem år efter att de slutat spela och där 78 procent av NFL-spelarna är bankrutta på bara tre år som pensionärer.

[youtubeplay id=”tXNgDEnJoQ0″ size=”large”]

Tror tyvärr att vi kommer att se fler fotbollsspelare som likt Magnus Hedman tappar styrseln över ekonomin och hinner bränna det mesta innan det tar slut. För det är oerhört lätt att hamna i en konsumtion när alla runt om kring bara brassar på med dyr lyxkonsumtion och det finns många “vänner” som gärna hakar på och firar framgångarna.

***

Förstår inte riktigt varför Helsingborgs IF bojkottar Fotbolldirekt. Om nu nyheten inte stämmer är det väl sajten som står med skägget i brevlådan sett till att man påstått att Roar Hansen är klar för klubben. Nu har HIF dementerat, och då får man hoppas att det stämmer, för om Hansen plötsligt kliver in som tränare så framstår klubben som allt annat är trovärdig.

Trots allt är den här typen av spekulationer vardag i fotbollsvärlden. Tror knappast att Åge Hareide och Stefan Schwarz går under av trycket från att deras jobb är osäkert. Det har de väl vetat hela tiden. Och Öster har väl koll på Roar Hansen eftersom klubben själv ryckte honom när han var under kontrakt i Ängelholms FF.

En extra krydda att HIF:s Mattias Lindström bloggar på just Fotbolldirekt. Hur hanterar han klubbens bojkott? Får han ens fortsätta att blogga för Jesper Jansson o Co? Kan han blogga om Roar Hansen?

***

Sista presskonferensen någonsin i Umbro CornerRåsunda väntar nästa tisdag. Programmet:

På programmet står bl.a. följande:

  • Erik Hamrén presenterar truppen till VM-kvalmatcherna på bortaplan mot Färöarna 12 oktober och Tyskland 16 oktober.
  • Håkan Ericson presenterar U21-truppen till EM-kval play off-matcherna mot Italien 12 oktober i Pescara och 16 oktober i Kalmar.
  • Futsal-landslagets förbundskapten Per Broberg presenterar den första historiska landslagstruppen som samlas på Bosön 2-4 november för läger.

Undrar vilket som är hetast?

***

Undrar hur Café har bedömt Mikael Lustig? När har de sett att han har “”shining” i betydligt mer avskalade kombinationer.”? Högerbacken är enligt magasinet Sveriges snyggast klädde idrottsman. Grattis!

Olof Lundh

Är det verkligen Göran Paulssons SM-guld från 2001?

Äntligen en journalist utanför fotbollskanalen.se som står upp för U21-spelarnas rätt att uttala sig i en enkät och även anonymt och som fokuserar på sakfrågan: hur gör förbundet kring Håkan Ericson och det ledarskap som blott fem av 24 tycker är bra och där tolv är negativa? Offsides Johan Orrenius är mycket bra i magasinets blogg.

***

För en del äldre Hammarby-fans är Göran Paulsson en hjälte, för andra är han ett rött skynke. ICA-handlaren var i varje fall ordförande för klubben i slutet av 90-talet och det heter att han kuppade sig in, och han blev bortröstad i början av 2001 på ett minst sagt infekterat möte.

Klart är att Hammarby var i ekonomisk kris efter några år av hans ledning och bara en försäljning av Nadir Benchena till Rennes och sedermera en försäljning till Anschutz Entertainment Group räddade klubben. Även om det var kaos vid sidan av planen så gick Sören Cratz lagbygge starkt och vann klubbens enda SM-guld hösten 2001 efter drama mot Örgryte i sista matchen.

Göran Paulsson hade då lämnat Hammarby helt och gjorde först comeback så smått i sommar då han var delaktig i att Kennedy Bakircioglü valde just Söderstadion och Bajen när han flyttade hem. Den förre Hammarby-basen är lite kontroversiell i Hammarby-kretsar och nu släpper han en bok med titeln “Mitt Guld”.

Om det är hans SM-guld? Klart att det var hans spelartrupp till stora delar som vann men det var väldigt många som fick städa upp det ekonomiska haveriet som han lämnade efter sig. Sedan var inte Paulsson ensam om det, utan det fanns en styrelse i klubben som också hade ansvar, även om de ansåg att han körde sitt rejs.

***

Ni läste redan i bloggen i förra veckan att Henrik Larsson inte lär bli kvar i Landskrona Bois. Nu har HD nyheten att han sagt upp sitt kontrakt ihop med Hans Eklund och sett till hur det gått så är det väl knappast någon som tror på en fortsättning. Särskilt inte sett till hur Bois-basen Kenneth Håkansson uttryckte sig om att ingen är större än klubben.

Undrar vad Henrik Larsson tar för kliv nu? Kan han tänka sig att flytta? Inte så att hans insatser i Landskrona gjort honom jättehet, även om materialet verkligen varit svagt. Självklart är han fortfarande ett namn och har många kontakter, men hur starkt det är återstår att se.

Har svårt att se HIF som en lösning, men det återstår väl att se hur det går i höst. Sett till att man inte klarar målet att ta en plats i Europa via allsvenskan – åtminstone tror jag det tåget gått – så är väl inte Åge Hareides kandidatur stärkt.

***

Klagade lite på publiksiffran i Helsingborg och enligt MFF:are var det HIF:s fel som stoppade försäljning av biljetter till Malmö-fans. Vilket ledde till att det inte blev utsålt utan bara drygt 14 000.

Hej Olof, Läste precis din krönika på fotbollskanalen och skulle vilja ge en förklaring till varför det inte var fullsatt på Olympia ikväll. Detta beror på att Helsingborg gick ut och stoppade all försäljning på norra ståplatsläktaren när de märkte att malmösupportrarna även köpte upp dessa biljetterna! Stor skandal enligt mig och många andra mffare som gärna åkt upp till Olympia och stöttat sitt lag. Det var alltså “lapp på luckan” på Ticnet i minst 1 vecka innan matchen!! Ta gärna upp och skriv om detta. Helsingborg vågade inte riskera att MFF fyllde upp hela norra stå och stora delar av sitt så man valde hellre att låta stora delar av norra st tom. Skandal och pinsamt!! Med vänlig hälsning, Johan, Forza Malmö!!!

***

Så mitt i prick av SvD:s Caroline Neurath om Teliabasen.

***

Att man håller på ett lag eller på en liga är ju vanligt, men att man håller på en spelare? Jo, det finns och min kollega David B Larssons flickvän Kajsa Birgersson har Maic Sema som favorit och var i Norge i helgen för att spana in sin favoritspelare och även träffa honom. Vilket Semas klubb Haugesund uppmärksammade rätt rejält.

***

Gillar att Anders Bengtsson i Offside går till botten med Mattias Bjärsmyrs fettprocent, och det visar sig att IFK-backen hade helt rätt. Andreas Augustsson måste nog åtgärda synen om han tycker att rivalen är fet.

Olof Lundh

Inte den nya nätjournalistikens fel att unga gillar Premier League

Aftonbladets Robert Laul har dragit i gång en diskussion om journalistik i sin blogg. När det gäller snabbhet att publicera kontra vad som är rätt och riktig är det intressant att ta upp det. För alldeles för ofta prioriterar vi att vara kvicka framför att det ska vara rätt, och känslan är att det är en förlust för en när man publicerar försent.

Det leder till en urvattnad typ av journalistik och det gäller inte bara fotbollens värld utan de flesta ämnen. Lägg till att nätjournalistiken är mätbar vilket får redaktörer, reportrar och chefer att jaga sådant som folk klickar på för att känna att ens jobb ger respons och sidvisningar, och de artiklarna är inte alltid de mest givande. För en rubrik kan ljuga och knappast ge den historia som utlovas.

Problemet är att hela mediavärlden är satt under tryck, där gamla affärsmodeller dör och nya inte växer snabbt nog, och utan intäkter blir det ingen journalistik alls. Så givetvis jagar man efter det som ger effekt i sidvisningar om man nu har den typen av annonsörer. Dessutom verkar ledningarna helt sakna självförtroende att stanna upp och diskutera vad man ska ta sig till – och vad man vill.

Det är upp till redaktioner att prioritera. På fotbollskanalen.se hade det garanterat genererat mer klick om jag och Andreas Sundberg bara skrivit rerajts från de stora ligorna istället för att lägga tid på att gräva i missnöjet i U21-landslaget eller som när vi i våras granskade Svenska Spel och svenska fotbollsförbundets avtal, men det är viktigt att ta fram egna nyheter och vara med och påverka agendan.

Däremot håller jag inte med om att den nya nätjournalistiken till fullo leder till att Premier League och Zlatan Ibrahimovic slår ut allsvenskan på sajterna. Det är betydligt mer komplext än så och där dagens unga har ett helt annan relation till utländska ligor och spelare jämfört med för fem, tio eller femton år sedan. Tekniken gör att unga i dag kan välja på ett helt annat sätt.

Att man då från tidningars och sajters sida har mycket om ligorna speglar ett skifte i intresse från publiken. För även om allsvenskan drar 7348 i snitt till varje match och en hel del till framför datorer och tv-apparater så är den svenska ligan satt under konkurrens på ett sätt som aldrig tidigare skett. Varje helg slåss allsvenska matcher med 10-15 andra matcher från de bästa ligorna i Europa.

Det kan inte vara journalisternas uppdrag att värna om den svenska fotbollen. Även om jag älskar att gå på allsvenska matcher och uppskattar dem så är det inget som man kan tvinga på min 13-årige son och hans polare. En del av dem fastnar givetvis för allsvenska lag, men lika många vill bara läsa om Ronaldo och Real, Zlatan och Paris eller Van Persie och United och så vidare.

Visst blir det en hel del rerajts som en följd av det, men det är likadant när politiska journalister bevakar Vita Huset och så vidare i de flesta ämnen där man lämnar Sverige. Då ställer det krav på krönikörer och ämnesreportrar att ta fram uppgifter, insikter till fylliga texter och att komma ut på reportage och i det fallet har sportjournalistiken tagit kliv framåt de senaste åren – inte tvärtom.

Däremot är det bra att diskussionen i stort kommer upp, för just nu är det mest tystnad och rädsla i en bransch (ta bara hur man tog hand om SvD-kapningarna) som sakta men säkert krymper. Om man inte kan göra engagerad journalistik och få folk att betala för den lär utvecklingen bara gå snabbare och snabbare. Vilket vore en stor förlust, och som folk riskerar att upptäcka först när det är för sent.

***

Klokt att SvFF och SEF agerade snabbt och såg till att begränsa bengalernas inflytande på matcherna. Däremot borde samma institutioner agera för att stoppa varnandet för målfirande. Löjligt, är det.

***

Den riktige Ronaldo har uppenbarligen inte hållit igen med kalorierna när bollskorna nu är lagda på hyllan. Det tidigare fotbollsfenomenet vägde häromdagen in sig för att vara med i en kändisbantning i Brasilien. Det smärtar att se en gammal hjälte kliva in i tv-rutan för att banta ner sig från sina 118 kilo. Han ska komma i form till en kändismatch som Zidane ordnar.

[youtubeplay id=”kLxk1M4AZTY” size=”medium”]

På något sätt vill jag hellre se att hjältar åldras med värdighet, och där förknippar jag inte gästspel i kändisbantning. Naturligtvis för fenomenet njuta så mycket han vill av mat och dryck efter karriärens slut, men att han måste delta i en sådan övning är väl synd. Nästan lika deppigt som när Mats “Masse” Magnusson hoppade in i en kändismatch.

***

Fredrik Ljungberg har däremot hållit sig i form och var med i BBC i helgen och snackade Arsenal och den gamla årgången som han spelade i och som inte förlorade på hela säsongen, och han svor då i tv vilket fick programledaren att be om ursäkt. Trodde inte engelsmän var så pryda.

[youtubeplay id=”G8SXFTdInDs” size=”medium”]

En del på twitter ansåg att Ljungberg var lam som gästexpert och inte gav ett intryck av att hänga med, men Peter Wennman hyllade honom i dagens tidning och sett till hur hård han kan vara så borde Ljungan varit okej. Har bara sett svordomen och den gör varken till eller från. Däremot känns det som en mer lämplig plats för en gammal fotbollsspelare.

Olof Lundh

Kan serie A ta Ranégie till Blågult?

Mathias Ranégie var inblandad när Udinese kvitterade mot Anjzi i Europa League i torsdags. På söndagen fick anfallaren starta även mot Milan. Det blev succé, för även om han var involverad i Milans kvittering så nickade han in 1-0 och fick sedan straff som ledde till 2-1.

Mathias Ranégie var naturligtvis nöjd efter den succén och om det kan du läsa här. Varje gång jag ser Ranégie ta ytterligare kliv på karriären så blir jag glad. Tänk en spelare som blivit uträknad fler gånger än den genomsnittlige katten ändå kan studsa tillbaka – och det till högra höjder.

Anfallaren som inledde karriären i Masthuggets BK och sedan åkt berg-och-dal-bana är för mig en given lirare i landslaget. Han var det redan innan han tog kliv i Italien, och sett till att landslaget ibland kan behöva en annan dimension så är han ett vasst alternativ. Dessutom är han inte så dålig i djupled.

Undrar hur Erik Hamrén resonerar när Ranégie även öppnar målkonto i serie A? Förbundskaptenen är naturligtvis nöjd med Zlatans brutalt starka inledning i Paris och att Ola Toivonen hittade rätt på söndagen med en snyggt ledningsmål mot Feyenoord.

Annars är det rätt mörkt , där Johan Elmander är ur slag och varken Marcus Berg eller Markus Rosenberg gör annat än inhopp. Oavsett blir det en intressant presskonferens på tisdag om en vecka där truppen till VM-kvalen mot Färöarna och Tyskland blir offentlig.

***

Kennedy!

***

Såg nu “Palme”. Se den. Även om jag redan längtar till versionen på tre timmar som ska gå på SVT. För storyn ryms inte på 1 timme och 50 minuter. Inte alls det hjälteporträttet som jag väntat mig, utan man fick en mer nyanserad bild av honom. Slående hur kåt han var på att synas i medierna.

***

Bara 0-0 för Elfsborg hemma mot Sundsvall. Ett Sundsvall som fick Kevin Walker utvisad redan i första halvlek. Guldfrossa eller att Jörgen Lennartsson kört slut på sitt manskap med snacket? Bara det att 0-0 mot Sundsvall bara var en av 30 matcher…jo, tjenare. Vi får se i veckan då det är AIK-Elfsborg.

***

Liverpool rullade i perioder ut Manchester United, men det blev inga poäng. Tufft, tufft för Brendan Rodgers som nu bara tagit hem två poäng på fem ligamatcher. Rättvist? Nja, det kan man inte påstå sett till att klubben spelat oerhört mycket bättre än poängskörden. Nu väntar lättare motstånd och då måste det rassla till.

***

Jörgen Lennartsson tog sin fem U21-lirare i örat i veckan för kritiken mot Håkan Ericson och berättade det sedan för Aftonbladets reporter. Dessutom sa Elfsborgs tränare att han var förbannad över att man inte hållit detta internt och att han förutsatte att andra klubbtränare gjorde likadant.

I den bästa av världar så skulle vi ta sådana här debatter offentligt, men det blir udda att kritisera spelare för att de inte hållit sin kritik internt och sedan går han själv ut med det. Dessutom kan man fundera över varför spelarna känner ett så stort missnöje? Kanske är det där man borde angripa problemet?

Lägg till Lennartssons oerhört tajta koppling till U21-landslaget. Inte ens två år sedan han lämnade jobbet och hans radarpartner Tommy Söderberg är kvar i ledningen för U21. Typiskt att man då håller ihop och försöker få andra klubbar att läxa upp sina U21-spelare. Tveksamt.

Olof Lundh

Parodiskt att att Svenskan vill behålla Bragdguldet

Kan inte förstå turerna kring NHL-spelare och Elitserien. Sett till att Sverige är med i EU och där en av grunderna är ett fritt flöde av varor, tjänster och så vidare. Då förstår jag inte hur en kartell av klubbar skulle kunna hålla spelarna utanför det svenska seriesystemet?

En klubb eller spelare som vill utmana kartellen borde ha all rätt på sin sida, för det är inte lagligt att förhindra spelare från att komma till Sverige och arbeta i hockeyrinkarna. Det är lite ironiskt att det kapitalistiska USA har en proffsidrott som är närmast kollektivistiskt organiserad – och att i Europa är det fria marknadskrafter.

***

Henrik Larsson gör comeback i Råå. Sett till Landskronas målskytte kanske han borde ha hoppat in där istället och så kanske Bois hade varit med i slutstriden. För de som undrar om Larsson ska vara kvar i Bois eller ej så är det en rätt tydlig signal av klubbens ordförande Kenneth Håkansson i en HD-intervju i dag.

Detta uttalande känns inte som ett stöd för Larsson: “Tränarfrågan ska lösas när vi spelat färdigt de återstående sju matcherna. Vi har ettårskontrakt och vi ska utvärdera säsongen. Klart är dock att klubben alltid är större än tränaren. Det ska vi aldrig tvivla på inom BoIS.

***

Vad gör May Mahlangu när de går igenom försvar på fasta situationer?

***

Claes Cronqvist var en hårding på 1970-talet som jag gillade. De brukade skrika om honom: “Du springer som en kärring men sparkar som en karl” och han är allsvenskans mest utvisade spelare. Otroligt nog hade han en egen sko, och den var oerhört cool vilket Tobias Larsson mejlat in bild på:

***

Fattar att Kosovare Asllani lämnar “lilla ParisKristianstad – för det riktiga Paris och storklubben PSG. Gissar att det inte blir samma politiska debatt om hennes lön?

***

Att Svenska Dagbladet påstår att man kan dela ut Bragdguldet även efter att man lagt ner hela sportredaktionen är komiskt. Givetvis kan inte tidningen det, åtminstone inte med någon trovärdighet kvar. Bara hoppas att SvD-ledningen fattar det och lämnar priset vidare till någon tidning om det inte ska marginaliseras än mer.

Oavsett är det sorgligt att ett tidningshus bara lägger ner en så vital del av en tidning. Sporten är ofta en ingång till läsning för unga killar och tjejer – så började jag själv en gång i tiden – och det är så lustigt att Kulturmaterialets flytt från en del av tidningen till en annan ger reaktioner, men om sporten är det tyst.

Bistrast är rädslan, där Schibsted-ägde Aftonbladet helt struntar i nyheten om att Schibsted-ägda SvD lägger ner sporten. Ägarna styr, helt enkelt. Undantaget är ett citat på Kulturen om de allmänna nedskärningarna på morgontidningen och att Robert Laul har med det som det tristate i veckan.

I övrigt ganska tyst och det speglar tyvärr sportjournalistikens status, åtminstone i jämförelse med kulturen där alla sluter sig samman så fort man rubbar en penna.

Även om SvD-sporten i takt med nedskärningarna tappat så kommer jag att sakna en stark penna som Jan Majlards, Sveriges enda tennisbevakare av klass i Jonas Arnesen och reportrar som Anders Lindblad, Linus Schröder och Urban Tjernberg.

Naturligtvis är det en följd av intäkterna fortsätter att krympa och att SvD trots presstöd inte kan hålla det uppe. Självklart måste medier förändras men det krassa och cyniska sätt som SvD-ledningen agerar på lär bara sänka varumärket och det är svårt att se hur man ska kunna förändra på utvecklingskurvan.

Dessvärre finns risken att detta bara är början av omstöpningar i den svenska mediabranschen och det troliga är att kartan kommer att behöva bli omritad många gånger de närmaste åren och om ingen är villig att betala för innehållet i form av artiklar, klipp och annat så lär det snabbt gå utför med journalistiken.

***

Är detta årets mål? Inte omöjligt. Grymt snyggt är det i varje fall.

[youtubeplay id=”ABtSHYWG1eE” size=”large”]

Mittbacken Niclas Svanström Nilsson i Kvibille BK är den som slår till och han skickade med matchrapporten för att visa att han inte fintat mig.

***

Min iPhone slutade fungera i dag. Tidsinställt lagom till iPhone 5?

***

Pontus Jansson bloggar på Offside och han vill vända blad efter U21-debatten som blossade upp efter Fotbollskanalens nyhet om missnöjet mot förbundskapten Håkan Ericson.

***

Bra av Jesper Hussfelt om AIK:s haveri Neapel.

Olof Lundh

Slår ingen snabba frisparkar i allsvenskan?

Missa inte Ekwall vs Lundh on Tour med Markus Rosenberg:

WBA-anfallaren om livet i Premier League, om varför han inte lyckats i landslaget och att han verkligen vill avsluta karriären i Malmö FF.

***

Även om Malmö FF:s insats i Europa League från i fjol, där det bara blev en poäng på slutet, fick många av oss att tveka om AIK:s och Helsingborgs äventyr i Europa skulle bli särskilt framgångsrika, så var känslan efter premiärkvällen att det ändå sved en hel del efter förlusterna i Neapel och Valencia.

Visst, det är lag från La Liga och serie A och allsvenskan är ännu allsvenskan och runt plats 25 i Europa och realistiskt är inte så många svenska poäng mot dessa gäng. Även om det är början till en positiv trend för svensk fotboll att man hade ett lag i gruppspelet i fjol och två i år så måste man vara kvar på jorden.

AIK:s förlust var inte mycket att snacka om i slutändan, men det är klart att man fick till en del fina kombinationer i första halvlek och där Bangura hade läge och dessutom släppte man inte till för många chanser bakåt. Lyfter man sedan skygglapparna så var det Napolis B-lag som kunde utnyttja svagt försvarsspel och tog chanserna flera gånger, och det svenska laget tog inga chanser.

Bittert att AIK kom in efter paus och åkte på en snabb frispark. Ja, det borde inte få hända att Napoli kan få utnyttja kalabaliken efter en frispark till att snabbt glida igenom och sprätta in 2-0 direkt i början av andra halvlek. Sedan bara rann det i väg och 4-0 var en tung förlust att vända hem till guldjakten med.

Ska man göra en plattmatch så är Napoli borta rätt val, men det måste till spel på en annan nivå om AIK ska leva en bra bit in i gruppspelet. Dnipro och PSV Eindhoven är sämre än Napoli men inte så mycket och det vill till att försvarsspelet klaffar betydligt bättre. Daniel Majstorovic behöver mer matcher, Niklas Backman måste spela och Ivan Turina måste nå sin vanlga klass.

Helsingborg föll bara med 1-0 i Levante och att de också åkte dit efter en snabb spansk frispark…ja, det är närmast naivt att man står och tjafsar med domaren när spelet går i gång och Juanfran kan kliva in i straffområdet till vänster och skicka in bollen bakom Pär Hansson är naturligtvis inte godkänt.

Jag förstår att HIF:arna är sura på domaren eftersom Nikola Djrudjic borde haft en straff och att David Accam skickade in 1-1 men bedömdes felaktigt att ha varit offside. Det första uteblivna domslutet är inte alls roligt, domslutet i andra läget kan jag mer förstå för det var ett svårtbedömt läge.

Totalt sett gjorde Helsingborg en stark match, men vad fan hjälper det när det lyser 1-0 på resultattavlan när man tågar av. Kombon Djurdjic och Accam var ett ständigt hot mot Levantes bakre linjer men kring Bedoya hände för lite och i det stora hela är det inte bra att få ut noll av så många skapade lägen.

Europa League är naturligtvis inte över utan nu vänder de hem till Råsunda och Olympia men det vill till att det blir poäng då för att inte luften ska börja gå ur ballongen. För även om klyftan till Europa på ett sätt blivit mindre så verkar svenska lag ha tappat en klassisk ingrediens med att backa hem och inte släppa till något.

Bara för att lagen spelat positivt i delar av matcherna så står det lik förbannat Napoli-AIK 4-0 och Levante-HIF 1-0. Fotboll är ett enkelt spel, det gäller att göra fler mål än motståndarna och det var de svenska klubbarnas motståndare bättre på. Effektivitet både bakåt och framåt, till skillnad från HIF och AIK.

***

Här nedan får ni de flesta målen från kvällens Europa League. Oscar Wendt kunde blivit hjälte men blev syndabock, och Daniel Öhrlund och Mikael Dorsin blev hjältar och sedan allt från den galna 3-5 matchen Young Boys-Liverpool.

Olof Lundh

Neeeej, jag hade fel om den stora nyheten

Ekwall vs Lundh on Tour är tillbaka med ett nytt avsnitt, denna gång hos Markus Rosenberg som bor på ett slott med vallgrav utanför Birmingham. Premier League-klass.

***

Ni är många som undrar om SUPERLIVE i samband med Europa League, men precis som förra hösten när Malmö FF spelade gruppspel så blir det inget i höst. Troligen blir det inte heller något i vår, för om HIF eller AIK går vidare ligger de matcherna i TV4-Sport och vi satsar på dem, och annars ligger Europa League i TV4 Sport Xtra och då blir det heller inget SUPERLIVE.

Däremot är det fullt drag i kväll och ni kan se sex olika matcher med en rad stora lag: Liverpool, Tottenham, Newcastle, Napoli, Lazio, Inter, AIK och HIF. ALLA DETALJER om kanaler, nät, mobil FINNS HÄR.

***

Jag skrev i går om dokumentären om Uefa-basen Lennart Johansson som ett svenskt bolag (med bland andra Svante Stockselius och Thomas Pettersson) håller på att spela in, men det ÄR INTE KLART med SVT eller några andra tv-kanaler. Så det är öppet för TV4 och andra att in och hugga.

Jag hade alltså fel om den nyheten – vilket jag blivit rättad om – och det var glädjande eftersom jag gärna ser att TV4-gruppen går i riktningen och satsar på dokumentärer om sport och då kanske fotboll. Vi får väl se om vd Casten Almqvist och sportchef Hans Pekkari tar fram plånboken och går efter the story about Lennart Johansson?

***

Nyheten om stämningen i U21-landslaget och kritiken mot Håkan Ericson har skakat om och det finns naturligtvis anledning att återkomma till det. Kan bara konstatera att det är trist att journalister är snabba att trycka till dem som snackar, men sedan lika snabbt klagar om att de inte snackar.

Ja, det är anonymt och det är ett problem. Dock har vi talat med 24 spelare av 28 som varit med under 2012 och det handlar inte bara om bänknötare eller ratade spelare, och jag tror inte folk haft samma invändning om det varit en grupp riksdagsledamöter som ifrågasatte sin ledare eller arbetstagare som ifrågasatte sin chef.

Det är svårt att vara öppet kritisk för alla är inte mottagliga för det, och då kan det bli för kostsamt. Visst, man kan vända det mot dem som pratat om kalla dem fega, men om man tänker ett steg längre så kan man sörja att vi inte har en större öppenhet så att man kan vara kritisk.

Jag är säkert också syndat, men fallet Mathias Ranégie är typiskt där han fick skit för att han reagerade. För det första hamnade han garanterat längre ner på Hamréns lista och dessutom lär han inte vara benägen att snacka ännu en gång om det händer något liknande.

Kanske ska man ta och kolla på hur svensk fotboll rekryterar sina ledare? Ta bara att Pia Sundhage, Erik Hamrén och Håkan Ericson alla var kurskamrater på GIH i mitten på 1980-talet. Det kanske är helt rätt att de alla leder varsitt landslag, men det måste gå att diskutera. För man kan ju samtidigt undra varför INGEN från förbundet åkt till Värnamo för att kolla hur Jonas Thern jobbar?

Sedan menar många att vi bara kör ut den här nyheten för att få klick osv. Ser man strikt kommersiellt på det ur TV4-gruppens perspektiv så gissar jag att man då hellre hade hållit på nyheten – men den funderingen har inte ens funnits – eftersom man sänder playoffmatchen för U21-landslaget och har alla andra landskamper.

Det är knappast så att SvFF jublar över den här typen av rubriker, och så sent som i våras så var förbundsbasen Karl-Erik Nilsson minst sagt kritisk mot TV4:s granskningar (gällande avtalen med Svenska Spel) och han var i sin blogg lätt hotfull kring de affärsmässiga samarbeten SvFF och Svenska Spel hade med TV4.

Då är det så att inom TV4-gruppen och andra medier det är skillnad på journalistik och affärer. Vi bedriver journalistik på fotbollskanalen.se och TV4-Sport och sedan finns det andra delar av företaget som gör affärer med partners, och där svensk fotboll är en. Det vore mer oroande om TV4 höll tillbaka journalistiken för affärernas skull.

Olof Lundh

Svider att SVT rycker till sig Lennart Johansson-dokumentär

När väl Philip Anschutz sålt av AEG ska det bli intressant vad som händer med Hammarby och de 49 procenten som AEG äger. Säljer en ny ägare? Och i så fall till vem eller vilka? Ja, även om AEG:s representant i Sverige säger att det är som vanligt är det troligt att det inte alls är så.

***

Andra halvlek av Real Madrid-Manchester City var svettig att följa och sett till att City åkte hem utan poäng så måste det svida något fruktansvärt. Jag förstår att Joe Hart var besviken och kritiserade laget över att ha tappat 2-1 till 2-3 på fem minuter.

Vad segern betydde för José Mourinho var rätt uppenbart, eller hur?

[youtubeplay id=”al8yRYZ-9s0″ size=”medium”]

***

När missade Zlatan en straff senast?

***

Dokumentären om Olof Palme har onekligen gått hem och sidan tre i dagens Dagens Nyheter som visar på hur ALLA gått bananas över filmen är ett tecken i tiden. Själv ser jag också gärna dokumentärer och läser helst biografier av olika slag (föredrar typen om Steve Jobs snarare än mer ensidigt Zlatan-stuk) men det ska vara om verkliga personer.

Visst fattar jag att det blir en diskussion om det är en sann bild av Palme eftersom han på ett sätt torskade ett par val men samtidigt var en karismatisk, stark, modig politiker och på många sätt för stor för Sverige. Hatet mot honom skojar man inte heller bort, och jag glömmer inte Europeiska Arbetarpartiets bokbord och klistermärken tidigt 1980-tal.

Vi är nog många som växte upp då och hörde historierna om mentalsjukhus och annat kring Palme. En man som stod bakom det höga skattetrycket och en rätt teknokratisk inställning där samhället tog väldigt mycket ansvar för hur livet ska arta sig (på gott och ont) blir naturligtvis kontroversiell, och sett till att han klivit från överklassen till socialdemokratin blev det extra laddat.

Ännu inte sett filmen om Palme men ska få in den i helgen som kommer och just dokumentärer kan man inte få nog av. I sportens värld är det för få exempel som är lätt tillgängliga, även om jag gillade den om Ayrton Senna som nyligen gick, och Blåvitt-dokumentären hade ljuspunkter men förstördes av att man försökte trycka in en konstruerad politisk tes.

Bägge filmernas styrka är det gamla materialet som när F1-förarna har säkerhetsmöten eller med Blåvitt-spelarna i vardagen och det ska även vara ett plus i filmen om Olof Palme. Att just få vara med där det hände och få se hur de betedde sig, klädde sig och uttryckte sig ger en stark närvaro.

Är nu avundsjuk på SVT som är på väg att ta in en dokumentär som ska handla om Lennart Johansson, 82. Den förre Uefa-basens livsresa är naturligtvis mumma för någon att göra film av och det är förre Expressen-journalisten Thomas Pettersson som inblandad via ett produktionsbolag där även Svante Stockselius (fd Expressen, fd TV3, fd Tv4, fd SVT, fd Melodifestivalen) är delaktig.

Bland annat följer man Lennart på väg till Neapel för torsdagens match mellan Napoli och AIK där ju Lennart Johansson var ordförande och även engagerad i olika omgångar och som är klubben han älskar. I samband med Champions League-finalen i våras var man med och det är många stora män som ser upp till Lennart Johansson.

Tajt involverad i projektet är även Lars-Christer Olsson som ju kom till Uefa under Johanssons tid där och som var vd fram till 2007 då Michel Platini vann presidentvalet över Johansson. I våras så stöttade Lennart Johansson Olsson öppet när det handlade om vem som skulle efterträda Lars-Åke Lagrell som ordförande i det svenska fotbollsförbundet.

Får bara hoppas att dokumentären inte håller igen i de mer kritiska aspekterna kring kulturen i Uefa och Fifa och vad som hänt i korridorerna där. Naturligtvis har Johansson koll på mycket och det hade varit underbart om han verkligen öppnade sig helt och gav ännu mer insyn än han redan gjort.

Har för egen del alltid uppskattat Johansson för att han är rak och öppen. Visst, han blev en del av en speciell kultur i lyx och har givetvis blivit smittad av den. Inte heller tar man sig hela vägen upp i toppen av Uefa och nästan i Fifa utan att kunna hantera maktspel på högsta nivå, och med en hel del givande och tagande av hårda tag.

Vi får avvakta och se vad det blir och en fördel med att SVT är inblandat är det arkiv man har och där man kan misstänka att det finns en del äldre material. Sedan kan man bara hoppas på andra tv-bolag och att möjligen även Uefa sitter på material. Viktigast är dock att det inte bara blir en hyllning utan att Johanssons olika sidor kommer fram.

***

Manchester United har budgeterat en kvartsfinal i Champions League, FA-cupen och Ligacupen.

***

Hammarbys höst dog i och med förlusten på Grimsta IP och det är bara att bocka och buga för Brommapojkarna som gör det skickligt. Lite Häcken light över BP:s bygge och och känslan är man för varje resa som man varit uppåt blivit starkare. Lär bli ett grymt rejs under hösten mellan Halmstad och BP gällande den sista direktplatsen.

Däremot var det gula kortet på Pablo Piñones-Arce minst sagt tveksamt. Anfallaren har fått så fruktansvärt mycket skit av Bajen-fansen och då måste man kunna reagera. Sedan kan jag inte tycka att det han gjorde var särskilt farligt. Självklart har spelaren ett ansvar, men det finns en gräns.

***

Utan att lägga mig i Thomas Quick-fallet är jag ändå fascinerad av mejlväxlingen mellan några inblandade.

***

 Krönika om allsvenska toppstriden.

***

Gör ont att Leeds United nu har under 20 000 på Elland Road.

Olof Lundh

Blott sju svenskar har nått Zlatans dröm

Under tio år i Champions Leagues gruppspel och slutspel har Zlatan gjort 28 mål och har bara Lionel Messi (51) och Cristiano Ronaldo (38) framför sig i den ligan men till skillnad från den duon har han aldrig vunnit det finaste som finns för klubblag. I kväll drar han i gång en ny satsning med Paris SG.

Även om den Qatarfinansierade klubben storsatsat med en knapp miljard kronor i sommar och värvat in en rad stjärnor (Thiago Silva, Ezequiel Lavezzi, Marco Verratti) förutom Zlatan, och i januari kommer Lucas Moura för ytterligare en knapp halv miljard kronor, så är knappast PSG moget att gå hela vägen.

Gruppen med Porto, Dinamo Zagreb och Dynamo Kiev är definitivt en sådan som Paris SG ska hantera och ta sig vidare till den riktiga kampen i vår, men sett till att det är fri lottning där så finns det för många klubbar av en kaliber att det inte är rimligt att tro att Zlatan ens når sitt hittills bästa i CL, vilket är semifinal.

På ett sätt är det skönt att Zlatan förlikats med att hans karriär inte hänger på en Champions League-titel utan att han ändå är nöjd. För det är fruktansvärt svårt att vinna Champions League och det man förr kallade Europacupen och i den exklusiva klubben av svenska vinnare finns bara sju medlemmar.

Henrik Larsson (Barcelona 2006), Jesper Blomqvist (Manchester United 1999) och Patrik Andersson (Bayern München) är de enda som vunnit Champions League i den utformning som dåvarande Uefa-basen Lennart Johansson låg bakom och som drog i gång 1992 och som där växte i storlek då fler än rena mästarlag kom med.

Europacupen har Kurt Hamrin (Milan 1969), Ove Kindvall (Feyenoord 1970), Conny Torstensson (Bayern München 1974 och 1975) samt Björn Andersson (Bayern München 1975) vunnit och den var nog svårare att vinna sett till att det var fri lottning från omgång ett och enbart mästarlag fick spela där.

Svenska Infostrada tog i dag fram att 100 svenska spelare har spelat i Champions League sedan ’92 och de största antalet kommer naturligtvis från IFK Göteborg, Helsingborg och AIK som är de svenska deltagarna men de hade knappast möjligheten att vinna hela skiten, även om IFK var i kvartsfinal.

Så det är bara att inse att bara spel i Champions League är ett nog högt mål för svenska spelare och att nålsögat som gäller för att bli en vinnare är inte så stort. Totalt tre har klarat det sedan 1992 och då blev Blomqvist utbytt, Andersson brände en straff och Larsson fick börja på bänken. Dock var Larsson den som vände finalen mot Arsenal med två assist.

Zlatan Ibrahimovic har helt enkelt inte haft flyt med sin tajming och hamnat i en klubb som fått till det nog för att vinna hela rasket. Han gick till Barcelona den säsong som det bara blev semifinal mellan två CL-titlar och direkt efter att han lämnat Inter så slog den italienska klubben till och vann.

Men om PSG fortsätter att satsa som man gjort de senaste tre transferfönster så kan man möjligen vara en trovärdig utmanare 2013-14, men när finalen spelas på Wembley i vår är det utan Zlatan Ibrahimovic om han inte byter till antingen Real Madrid eller Manchester United i januari, och det tror jag inte sker.

***

Jisses, Panaxia och Thomas Gravius. Kan bli tufft för AIK att hålla liv i sin ungdomssatsning.

***

Häng med Ekwall vs Lundh on Tour till London och se Chelsea-Manchester City.

Här är ALLA detaljer om resan.

***

Hösten är minst sagt bisarrt späckad med viktiga matcher och jag kan inte minnas att det var så förr. Eller förr och förr, men åtsminstone fem år tillbaka för i min ungdom fick man ju nöja sig med målsvep av Janne Lorentzon som bara nostalgiälskaren Marcus Leifby kan gå i spinn över.

Nuförtiden hinner jag knappt andas. Ena dagen är det full toppstrid i allsvenskan kombinerat med alla de stora europeiska ligorna, andra är det avspark i Champions League och drama i superettan och sedan följer svensklagen i Europa League. Och när det väl är paus så är det landslaget och VM-kval och U21-landslaget och playoff till EM.

***

Rätt intressant lista om nationaliteter i Champions Leagues historia som Infostrada i Sverige tagit fram:

1. Frankrike 380 spelare

2 Brasilien 352

3 Spanien 348

4 Italien 278

5 Tyskland 269

6 Holland 211

7 Portugal, 188

8 England, 180

9 Argentina 173

De nordiska länderna är en bit ner: Sverige, 100, Danmark, 94 och Norge, 89.

Olof Lundh

Imponerande AIK får dubbeljobba i höst

På papperet så var Djurgården hemmalag men AIK ägde sin hemmaborg i det sista 08-derbyt på Råsunda. Efter att T-banekaos ledde till att avsparken blev försenad och fansen var tvungna att bränna av sina mäktiga tifos i förtid så drog till slut matchen i gång och det blev till slut en direkt ojämn match.

För efter Djurgårdens aggressiva inledning på 15-20 minuter så tog AIK över helt. Även om målen dröjde till efter paus så var det kvalitetsskillnad på lagen. Tyckte inför matchen att Daniel Majstorovic från start var en chansning men James Keane och Erton Fejzullahu blev nerplockade av mittbacken och kollegan Per Karlsson.

I det stora hela imponerade AIK:s lag från Ivan Turina i mål hela vägen ut till den starka bänken. Man släppte till oerhört få chanser och utnyttjade Djugårdens svaga kantspel och skapade läge på läge när man tryckt ner Dif i brygga. Till höger var Martin Lorentzon och Daniel Gustavsson starka och till höger var det Martin Mutumba, som uppbackad av “Nisse” Johansson, vågade utmana.

Det var Lorentzon som låg bakom 0-1 när han hittade fram till Kwame Karikari som var iskall i avslutet med fel fot. Celtic-lånet Mohamed Bangura bombade in 0-2 från distans och inte ens Ulf Adelsohn (som satt på VIP-läktaren) kan klaga på Kenneth Höie för målen och där Celso Borges skickade in 0-3.

För Djurgården och Magnus Pehrsson blir det att återvända till Kaknäs och försöka tända om inför en slutspurt där det blir oerhört svårt att nå några större framgångar. Knappast enligt planerna men alldeles för många oavgjorda och en svag start tynger klubben. Även om man är på rätt väg.

Annat för AIK som åker från ett grymt inramat derby till Neapel för Europa League-spel mot Napoli. Där bör det bli åka av för AIK:arna även om Andreas Alm sa att det inte var några problem att gå “all in” efter vinster i allsvenskan. Just dubbeljobbet kan vara största hotet mot AIK:s guldhopp och gynnar Elfsborg, Malmö och Häcken som bara har inhemskt spel.

Samtidigt ser AIK ruskigt starkt ut och CSKA Moskva lärde oss alla att det inte går att räkna ut klubben. Det är heller inget snack om att man både breddat och spetsat truppen när man plockat in Majstorovic och Bangura. Lägg till Henok Goitom som är ett oprövat kort och som ännu så länge är svårbedömd efter den korta speltiden.

En häftig höst väntar både för allsvenskan och för alla AIK:are och vi neutrala kan bara njuta av att åka med och följa äventyret.

***

Fotbollskanalen Europa. TV4. 23.10.

***

IFK Göteborg är inte inblandat i guldstriden men gjorde sitt för att spetsa till kampen om Lennart Johanssons pokal när man slog Elfsborg hemma. En andningspaus för IFK som tog en trea och närmade sig mittskiktet av tabellen men det som sitter på min näthinna är Niklas Hults räder – är han inte en man för A-landslaget snart? – och de galna räddningarna från Kevin Stuhr Ellegaard.

Undrar om inte det darrar till i Boråslaget nu? Visst, man har Sundsvall hemma i nästa men sedan är det AIK borta och där kan 08-laget kliva förbi. Dessutom jagar ju både Häcken och Malmö på.

***

Man ska inte sätta för mycket tryck men det är spännande med Jordan Larsson, 15, som briljerar för Högaborg. Är man döpt efter Michael Jordan är det klart att pressen är där, och lägg till farsan Henrik.

***

Nej, jag tycker inte att regelverket som innebär att man ska sluta spela när fansen tänder bengaler är rätt. Det betyder inte att det är smart av fansen att tända bengaler oavsett. Dels kostar det klubbarna pengar, dels så förstör det matchens rytm så länge regelverket finns.

Ta lärdom av Malmö-fansens lyckosamma kampanj för att slippa bli bussade till Helsingborg och hur de i samtal fick till en förändring. Jag vet att man försökt kring bengaler, men det är bara att fortsätta till man hittat kontrollerade former för att tända dem för att få stämningen.

Efter att jag twittrat om att jag tyckte att bengalerna på 08-derbyt förstörde matchen – för att den rycks sönder med idel uppehåll vilket bland annat Magnus Pehrsson var missnöjd med – blev det reaktioner. “Pajas”, “gubbe”, “moralpanik” och “politisk korrekt” var några av epiteten.

Det går knappt att ta diskussionen med de mest “passionerade” av fansen och det är synd. Dessutom verkar de omöjligt kunna se att en del av dem faktiskt spelat en roll till att få det till det klimat vi har på arenorna. Det är inte så att alla klubbar vill ha det som det är inför en del av högriskmatcherna.

Att dessutom se hur man vid Dif-läktaren smäller knallskott så att tolv- och 13-åriga bollkallar får fly. Ja, det är en förbannat trist syn och som gör att en hel del människor har svårt att fatta det här.

***

Blandad helg för Erik Hamrén: Safari, Granqvist, Berg bänkade, Toivonen utbytt i paus och Gerndt utvisad. På plussidan så fanns mål från Zlatan, Elmander och sedan var Martin Olsson och Kim Källström tillbaka och “Chippen” nätade i LA Galaxy-debuten.

[youtubeplay id=”HYNULDWHf6g” size=”large”]

Dessutom glänste Alexander Kacaniklic för Fulham med en assist och en fixad straff och i bägge fallen var det Dimitar Berbatov som straffade WBA. Har du inte sett den svenska Premier League-sensationen i Ekwall vs Lundh on Tour så gör det: 

***

45 000 på två allsvenska matcher.

***

Förvånar mig inte det minsta att Zlatans lön anses uppumpad och att Le Parisien skriver den till 77 miljoner kronor istället för 120. Skälet är naturligtvis att hög lön är status och ett kliv ner till Ligue 1 måste bli kompenserad, och då vill man gärna ha ut de uppgifterna.

***

Elfsborg har 0.11 poäng i snitt på naturgräs sedan man vann på Råsunda våren 2011. Det är inte mycket, även om det nu inte spelar någon roll.

***

Jävligt snyggt mål, men det sved: [youtubeplay id=”tkaPaA-Ex7Q” size=”large”]

Olof Lundh

På fältet är det allra roligast

Även om det blivit en hektisk start på hösten är det fortfarande förbannat roligt att komma ut och jobba. Bevaka träningar, matcher och göra intervjuer. Efter en runda i Storbritannien häromveckan blev det en vecka i Skåne med Sverige-Kina och Sverige-Kazakstan.

Det enda deppiga är att Erik Hamrén och hans pressman Hans Hultman strypt tillgången på spelarna än mer än tidigare. Under den dryga vecka som landslaget var samlat så blev det varsitt gästspel hos oss i presspacket inför varje match, och sedan ett gästspel för de som spelat i matcherna.

Undantaget är Zlatan Ibrahimovic som bara körde en presskonferens förutom efter matcherna och även Hamrén kör lite annorlunda om än oftare än spelarna med två presskonferenser inför matcherna. Egentligen är det snacket med spelarna jag saknar, och en möjlighet att resonera och inte bara pumpa på med frågor.

Ja, ja, det är som det är och det är alltid svårt, eller rättare sagt omöjligt, att vrida tillbaka klockan. Tyvärr, för att jag tror att spelarna hade haft större möjligheter att förstå att medierna inte bara är svarta och vita, utan det finns något annat bakom frågorna.

VM-kvalet i Malmö innebar tre svenska poäng. Ja, det var naturligtvis ingen rolig match vilket var uppenbart när man såg hur spelarna agerade efter matchen. Det är oerhört sällan som spelarna låser in sig på det sättet och ligger lågt med medierna efter en seger i en VM-kvalpremiär.

Oavsett blir det intressant att se hur Hamrén resonerar i början av oktober när han ska presentera truppen till mötet med Färöarna och med Tyskland. Hittar han några hetare alternativ eller är det de vanliga som samlas i Stockholm för att ladda för resor till Torshamn och Berlin?

***

När vi var på fältet i Glasgow var vi verkligen ute i stycket och träffade Johan Mjällby Celtics träingsanläggning som låg långt utanför stan. Det var så långt ut att Mjällby var tvungen att staga upp sig i en flagga under intervjun, men den gamle AIK:aren bjöd till. Se själv:

***

U21-landslaget fick Italien. En tuff uppgift och bragdkravet ligger kvar för att nå Israel, men det hade det blivit oavsett lott. Faktum är att det italienska U21-landslaget var nästsämst av de seedade lagen.

***

Malmö FF sliter ekonomiskt. Fick höra att det inte är uteslutet att en hel del folk kommer att få sluta i klubben och en gammal legendar har fått besked om att det är oklart om han får köra vidare. Om det är arenan? Ja, det verkar inte som om ett bygge och sedermera köp av en egen arena var ett lyckokast.

***

Ingen har väl missat Aftonbladets kamp för att alla tittare ska ha rätt till tv-sänd sport. Undrar bara hur Leifby o Co ska agera mot den här aktören som låser in matcher med anrika, klassiska och populära lag och vill ha betalt för att låta folk se dem? Jag men att folk måste ju ha rätt att se Djurgården, Leksand, Örebro, Malmö och Södertälje, eller gäller det kravet bara TV4?

***

Sista 08-derbyt på Råsunda mellan Djurgården-AIK verkar få en värdig inramning. Över 31 000 sålda biljetter och det blir en häftig match mellan två klubbar på uppgång. Får inte glömma att det var 08-derbyna som hjälpte till att driva på allsvenskan i början av 2000-talet, och därför är det kul med en grym final.

Sedan gillar jag alltid en rematch mellan Magnus Pehrsson och Andreas Alm:

[youtubeplay id=”FFmmnNgB7pE” size=”medium”]

***

Ryktas att Mathias Ranégie bytte agent i sista stund för att komma till Udinese. Det är onekligen hårda tag i agentbranschen.

Olof Lundh

Världen behöver fler som Liverpoolfansens anhöriga

Äntligen fick de anhöriga till de 96 Liverpoolfans som dog i samband med katastrofen på Hillsborough 1989 fram sanningen. Den sanning de vetat om länge nog men som tryckts ner av polisen, regeringen, fotbollsförbundet, andra myndigheter och en del medier. Äntligen fick de rätt efter över 23 års kamp för rättvisa.

Här är alla dokument som nu finns där för alla att granska.

Världen behöver fler som inte ger sig, som Liverpoolfansens anhöriga och vänner. De har envetet jobbat för att den felaktiga bild om vad som hände inför FA-cupsemifinalen mellan Nottingham och Liverpool i april 1989, och som spridits vidare, skulle bli korrigerad och helt sanningsenlig, samt att dem som verkligen bar ansvaret för katastrofen skulle lyftas fram.

Bara hoppas att Englands reaktion inte stannar med premiärministerns David Camerons fina ursäkt utan att man gör allt för ställa de ansvariga till svars. Inte minst för att fortsätta utreda vad som skedde och dra lärdomar av det, och samtidigt se till att det verkligen är så att alla är lika inför lagen.

Det är så starkt att de anhöriga inte gav upp, särskilt sett till den närmaste omöjliga uppgiften att få ett samhälle att dra skyddstäcket av en del starka institutioner som polisen och räddningstjänst, och visa hur de ljugit och förfalskat för att klara sig undan skulden och dessutom skjuta över den på de verkliga offren.

Ja, det är precis så fruktansvärt. Inte nog med att man gjorde fel, man skyllde på dem som blev drabbade.

Tänk att förlora en dotter eller son i en katastrof och där grunden är polisens inkompetens och sedan lägger dessutom polisen skulden på offren och den grupp de tillhör. En version som stora delar av England i princip köper rakt av, och som först med tiden vittrar bort sakta men säkert. Ändå dröjer det till 2012 innan de får en riktig version och en ursäkt. Ja, det är naturligtvis en veritabel mardröm som ingen vill vara nära att uppleva.

Det som skedde får naturligtvis aldrig ett avslut för dem som blev drabbade av tragedin. De får aldrig tillbaka sina älskade barn, bröder, systrar, makar och andra släktingar och vänner och påminns naturligtvis om det hela tiden. Det vet alla som förlorat en anhörig, och då inte tvunget genom någon tragedi, och därför måste utredningen och ursäkten vara en början och inte ett slut.

Fotbollen i England var väldigt annorlunda i slutet av 1980-talet och läktarkatastrofer hade fått samhället att behandla fansen på ett sätt som visade sig till fullo i samband med Hillsborough 1989, men det där visar sig att det fanns flera andra incidenter som kunde slutat illa. Ett besök för att se ligafotboll då var så väsensskilt från dagens Premier League att de flesta inte skulle känna igen sig.

Mina första besök på Upton Park och Vicarage Road i mitten på 1980-talet var allt annat än vänliga och behagliga. Det var naturligtvis häftigt att vara där men det var också skrämmande, och man tog inte direkt hänsyn till fansen och bekvämligheter för dem. Utan det handlade om att hålla dem i schack.

Ironiskt nog var det Hillsborough som ledde till omvandlingen av den engelska fotbollen och där grunden blev Taylor-rapporten som följde katastrofen och den ledde till att man tog bort ståplats och pumpade in statliga pengar till modernare arenor. Även om det är säkrare och tryggare på fotboll i dag så är det knappast samma fans som söker sig till matcherna 2012 och som gjorde det 1989 och som uppenbarligen gjorde det med risk för sitt liv.

Fotbollen är inte sällan en enfaldig och egoistisk värld där alltför många tänker bara på sig själva, men Hillsborough har visat att olika krafter kan gå samman och det är inte sällan vackert att se. Everton har ställt upp och när Celtic tog emot Helsingborg hade man banderoller med att de 96 måste få rättvisa.

Blir rörd bara jag tittar på hur man i matchen Milan-Real Madrid några dagar efter katastrofen hedrar offren:

[youtubeplay id=”-q64TpA-uKY” size=”medium”]

 

Olof Lundh

Det kom ett brev till Erik Hamrén

Fick följande i mejlen direkt efter matchen:

Tycker jag att det är att fotbollslandslaget bara tränar 1 timme om dagen när de är samlade. Och enligt till exempel Sydsvenskans rapport från lördagens träning utan fokus och intensitet. Hamren deltog inte utan stod och pratade med en supportergrupp från Ås i Västergötland enligt samma tidning.

När man samlar spelar som ändå är hemifrån i mer än en vecka, varför tränar man inte minst 4-6 timmar per dag? Klart att man presterar dåligt med Hamrens inställning och så lite träning tillsammans! Jag tycker inställningen och sättet Fotbollsförbundet hanterar detta på är bedrövligt och helt obegripligt.

Vad anser du? Med vänliga hälsningar, Claes L

Att det inte handlar om träning i landslaget utan om att för många spelare är ur slag och att det är uppenbart. Jag var på träningen i lördags och även om det var ett lite mer plojartat pass så är det inte det som är förklaringen till den lama insatsen. Johan Elmander och Mikael Lustig behöver snarare spela matcher och komma i form för att hitta rätt, och det är inte landslaget som löser åt dem.

Olof Lundh

Små nationer är ju Zlatans jaktmarker

Zlatan Ibrahimovic har gjort 33 mål på sina 81 landskamper och är därmed fyra på listan över bästa målskyttar i landslaget. Han är bara fyra mål efter Henrik Larsson som är trea med sina 37 mål. Sett till att Zlatan inte sällan hittat rätt mot mindre nationer i landslaget kanske Kazakstan är ett lämpligt motstånd om han ska jaga ikapp sin gamle vän.

Så här är listan på svenska målskyttar – visar tiden de spelade, antalet mål och antalet matcher och Sven Rydell är nog omöjlig för Zlatan att nå om han inte spelar väldigt många år till. men Gunnar Nordahl är inte omöjlig.

1. Sven Rydell (1921-32), 49 mål/43 matcher

2. Gunnar Nordahl (1942-48), 43 mål/33 matcher

3. Henrik Larsson (1993-2009), 37 mål/106 matcher

4. Zlatan Ibramhimovic (2001-), 33 mål/81 matcher

5. Gunnar Gren (1939-58), 32 mål/57 matcher

6. Kennet Andersson (1990-2000), 31 mål/83 matcher

7. Marcus Allbäck (1999-2008), 30 mål/74 matcher

8. Martin Dahlin (1991-97), 29 mål/60 matcher

9. Tomas Brolin (1990-95), 27 mål/47 matcher

10. Agne Simonsson (1956-61), 27 mål/47 matcher

Rätt intressant att kolla in Zlatans 33 mål i landslaget och se hur han skördat rätt rejält mot mindre nationer som exempelvis Malta, San Marino och Finland även om han naturligtvis slagit till även som stora nationer.

Av de 33 målen i landslaget är sju i träningsmatcher och 26 stycken i tävlingsmatcher, varav de senaste kom i EM i somras där han gjorde mål både Ukraina och Frankrike.

Flest mål i en match var i VM-kvalet mot Malta i september 2004 då Zlatan var nybliven Juventusspelare och smällde dit fyra mål på Ta´Qalistadion. På hemmaplan i returen blev det bara ett mål.

Mot San Marino har Zlatan gjort fyra mål på två matcher, tre mot Finland,  tre mot Ungern och sedan är det ju Bulgarien 2, Italien, Spanien, Grekland, Ukraina, Frankrike och Island.

Han inledde sin landslagskarriär i tävlingsmatcher med att sitta på bänken i VM-kvalet mot Azerbadjzan och han rankar det som sitt största minne när publiken ropade efter honom. Inhoppet krönte han med att göra 3-1.

Olof Lundh

Grym insats av Jansson, Ajdarevic o Co

Sverige var i brygga när man klev ut på Guldfågeln Arena för sista matchen i EM-kvalet till U21-EM. Inte nog med att det blev 0-6 mot motståndarna Ukraina i våras, Håkan Ericsons mannar hade dessutom förlorat snöpligt i Slovenien i torsdags och var tvungen att vaska runt i startelvan. Ovanpå det var seger ett krav.

Fast U21-landslaget verkade inte taget av stunden och tvekade inte i starten och trots ett aggressivt motstånd så var det Astrit Ajdarevic som skallade in 1-0 på hörna från Miiko Albornoz och sedan nickade Ajdarevic fram Mikael Ishak som var iskall när han sprätte upp 2-0 i krysset. När den bollen gick i mål hade det inte ens gått sju minuter.

Dessutom ska det sägas att Ukraina absolut inte var ofarligt och man skapade några chanser och dessutom var man tufft och aggressivt kombinerat med sin snabbhet och teknik. I det perspektivet var den svenska ledningen och kontrollen av matchen än mer imponerande, och det blev en match där man var bäst när det verkligen gällde.

Även om Ukraina reducerade på slutet och det blev en del nerver vilket gjorde att slutet blev mer än nödvändigt nervöst. För det var verkligen så att Mervan Celik, Mikael Ishak och Rasmus Jönsson hade möjligheter att avgöra. Tack vare Karl-Johan Johnsson så blev det bara ett insläppt och därmed blev det svensk seger.

Astrit Ajdarevic första halvlek var fantastisk, och ljumsken tvingade av honom i paus, och sedan måste man hyllas Ishak och Celik i anfallsspelet och Oscar Hiljemark, Niklas Hult och Jakob Johansson på mittfältet och Pontus Jansson i backlinjen. Mittbacken från MFF var en veritabel jätte längst bak och styrde upp den helt nykomponerade backlinjen. Häftigt att se U21-gänget fixa segern.

Sett över hela EM-kvalet har Sverige varit bäst i gruppen och därför är det härligt att de tog sig till playoff till slut. Dock är det en bra bit innan man har tagit sig till U21-EM i Israel nästa sommar.

På fredag lottar man playoff och det är 14 lag där och som det ser ut nu blir det svenska landslaget inte seedat och då är det stor risk att något riktigt storlag väntar 12-16 oktober: Tyskland, Spanien, Holland, Frankrike eller Italien.

När EM-kvalet till Israel drog i gång var det 52 länder som slogs om sju platser då israelerna får en plats som arrangörer, och det säger en hel del om hur svårt det är att nå dit. Så även om det var en bragdartad insats mot Ukraina återstår ett rejält hinder på vägen.

Kanske kan Sverige få tillbaka en del spelare till dess? Ivo Pekalski? Alexander Milosevic? Men John Guidetti går inte att tro på i det här läget, för han har ju inte varit i gång sedan i april.

 

Olof Lundh

En bragd måste till om U21-landslaget ska nå EM i Israel

Sedan Olle Nordin bröt en tolv år lång torka och tog A-landslaget till Italien-VM 1990 har Sveriges herrar varit med i nio av tolv stora mästerskap. Okej för att man tog sig till EM 1992 via ett arrangörsskap av mästerskapet men det är ett ruggigt starkt facit och det är inte så många länder i Europa som har något liknande.

Jag vet att mästerskapen sällan gett så stora framgångar och VM-bronset och en EM-semifinal sticker ut även om de flesta säkert deppar över strafförlusten mot Holland i EM 04 och den snöpliga torsken på övertid mot Senegal i Japan. Två matcher där de svenska landslagen inte saknade möjligheter att avgöra men där bollarna studsade ut snarare än in.

Värre är det om man kollar in det svenska U21-landslagets facit i kvalen. Det är ytterst få gånger som landslaget nått hela vägen fram till slutspelen och det är naturligtvis för att det är få lag som går dit och därmed är det för svårt. Sett till hur EM och VM vuxit i storlek så har det blivit lättare för A-landslaget, även om U21-EM vuxit är det fortfarande svårt.

Blott åtta lag går till U21-EM i Israel nästa sommar och så länge det var åtta lag eller färre i EM för A-landslag så klarade landslaget bara att gå dit tack vare att Lennart Johansson drog i rätt trådar och såg till att Sverige fick anordna EM på hemmaplan under 1992. Sett till att Europa sedan dess fått betydligt fler länder så är U21-EM svårnått.

Sverige har två undantag. Under EM 1992 tog sig Sverige hela vägen till final mot Italien och därmed spel i OS i Barcelona, men då var det inget samlat mästerskap utan det var matcher hemma och borta. Det var en generation spelare som Patrik Andersson, Håkan Mild, Niclas Alexandersson, Jesper Jansson, Joachim Björklund, Stefan Landberg och där flera skulle få tongivande roller både i A-landslaget och i klubblag.

De lyckades få till det i kvalspelet under Nisse Andersson och vann en grupp med Grekland, Israel och Cypern och slog sedan ut Holland och Skottland innan Italien blev för svårt i finalen och vann första med 2-0 men förlorade returen 1-0. I OS förstärkte Tomas Brolin och man vann sin grupp men åkte ut i kvartsfinalen mot Australien (1-2) vilket var en missräkning.

Nästa gång det var dags var 2004 då Torbjörn Nilssons landslag med minsta marginal gick till playoff som grupptvåa efter Polen och med en poäng höll man Belgien bakom sig när de sex bästa grupptvåorna skulle tas fram. I playoff väntade Spanien och det blev rubriker när Zlatan Ibrahimovic nobbade spel och fick kritik men Kim Källström och Andreas Isaksson ställde upp och hjälpte U21 att skrälla.

Det spanska laget innehöll spelare som Pepe Reina, David Villa, Mikel Arteta, Asier del Horno, Víctor Valdés och Andoni Iraola och en hel del andra La Liga-äss men det klarade det svenska förstärkta U21-gänget av trots en spansk anstormning.

Först blev det 2-0 hemma och sedan 1-1 borta och det räckte för att nå slutspelet i Tyskland påföljande sommar som krockade med EM 2004 i Portugal vilket innebar att de bästa spelarna naturligtvis var med i A-landslaget och inte med U21-landslaget. Fast Nilssons manskap överraskade och nådde bronsmatch och bara en förlust mot Portugal innebar missat OS.

Naturligtvis finns U21-EM från 2009 där Sverige åkte efter straffdrama mot England men bara ett arrangörsskap gjorde att Rasmus Elm, Ola Toivonen, Marcus Berg, Martin Olsson, Emir Bajrami, Pontus Wernbloom och de andra fick möjligheten att spela ett mästerskap.

Att det är av betydelse för svensk fotboll är ju givet, för det är bara att kolla de trupper och landslag som lyckats och se vart de spelarna tagit sig sedan, och U21-landslaget är en viktig väg och kan man nå ett slutspel får man viktiga erfarenheter.

Däremot är det bara att inse att svenska spelare som mest håller till i allsvenskan har svårt att ta det där klivet när konkurrensen är så tuff som den är. Tyskland, Spanien, Italien, Frankrike, Holland och England är redan i play off.

Sverige måste slå Ukraina för att ta sig till playoff i oktober, oavgjort räcker inte, och väl där kan det ta stopp när 14 lag ska bli sju för om man lottas mot något av de stora länderna ska det till en rejäl skräll för att få se Sverige i Israel, och bara för att slå Ukraina i kväll krävs närmast en bragd.

Naturligtvis är den svenska gruppen med Slovenien och Ukraina en överkomlig grupp och det finns skäl att ifrågasätta och utvärdera förbundskapten Håkan Ericson om man inte når ett playoff, för den kvaliteten på spelare har han trots allt.

Däremot är en ny miss av U21-EM bara en bister påminnelse om att det är trångt om platser i de mästerskapen och för Sverige måste det till en stark samling spelare som peakar för att nå dit – men om det går så får det positiva effekter på A-landslaget.

Olof Lundh

Ingen stor löneökning för Zlatan o Co i landslaget

I dagens Expressen har tidningen dragit fram bonusarna som gäller för Zlatan o Co i VM-kvalet. Visst, det är en bra slant för oss vanliga, dödliga men det är ändå lite förvånande att spelarna inte höjt sina bonusar mer sett i perspektivet av vad det svenska fotbollsförbundet kan dra in på ett stort mästerskap.

Eller rättare sagt, det är bra att landslagspelarna håller igen eftersom överskottet som blir av EM och VM på många sätt går tillbaka till svensk fotboll. Det är ju inte så att majoriteten av landslagsspelarna behöver de pengarna. De flesta drar in en VM-bonus i veckan, eller i varje fall i månaden.

Enligt Expressen är avtalet följande för VM-kvalet och sett till diffusheten i vissa siffror så är det väl oklart om det verkligen stämmer till hundra procent:

* Seger: 35 000 kronor per spelare

* Oavgjort på bortaplan: 15 000 kronor

* Oavgjort på hemmaplan: Ingen bonus

* Förlust: Ingen bonus

* VM-avancemang: Minst 100 000 kronor.

* Maximal utdelning: 450 000 kronor

Fick ta hjälp av Malin Jonsson GP för att via Mediearkivet plocka fram en story jag skrev våren 1999 om vad som gällde för landslaget som då jagade en plats i EM i Belgien och Holland. Där jag drog fram avtalet vilket gjorde lagkaptenen Patrik Andersson förbannad. Det var han, Roland Nilsson, Johan Mjällby och Fredrik Ljungberg som förhandlat fram följande avtal:

* 5 000 kronor till varje spelare i truppen vid varje landslagssamling.
* 25 000 till alla i truppen vid varje vinst i EM-kvalmatcherna.
* 6 000 vid oavgjort på bortaplan i EM-kvalet.
* Bonus om laget når EM-slutspelet. 12 500 för varje seger i EM-kvalet till de
spelare som varit med i truppen vid de tillfällena.

Totalt kunde man ta in 340 000 kronor men eftersom det bara blev oavgjort borta mot England – Sverige vann resten av matcherna – så fick den spelare som varit med i alla EM-kvaltrupper 308 500. Att jämföra med att en VM-plats i Brasilien skulle max kunna ge 450 000 kronor men att det ska bli åtta segrar tror väl ingen på.

Man kan naturligtvis se på det här på olika sätt men om Expressens siffror stämmer så är det slående att spelarna på 14 år bara kunnat höja sin ersättning med 32 procent sedan 1998. Lägger man till att 340 000 kronor 1998 med inflation motsvarar 415 000 kronor 2012 så blir det en än mer modest ökning.

Visst, det är kanske mer än vad många löntagare fått se men det man får kolla på är vad förbundet drar in på att delta i stora mästerskap och hur utväxlingen blivit för förbund och landslag och vad som finns att hämta i mästerskap.

I EM 2000 så delade Uefa ut cirka 700 miljoner kronor och till EM 2004 höjde man det med 66 procent och landade 1 160 miljoner kronor. Till EM 2008 höjde man nästan 50 procent till och nådde 1,7 miljarder kronor i prispengar för lagen. I sommarens EM hade Uefa bara tryckt upp det till cirka 1,8 miljarder kronor, men det är alltså en ökning sedan EM-kvalet 2000 och till nu på 270 procent.

VM-utvecklingen har varit likadan och till VM i Tyskland 2006 delade man ut 2,3 miljarder kronor, en ökning med 38 procent från VM 2002. Till VM 2010 hade man ytterligare ökat på det med 60 procent till 3,7 miljarder kronor och inget tyder på att det minskar.

För det svenska förbundet har deltagande i alla mästerskap utom ett sedan EM 2000 betytt ett antal hundra miljoner kronor och då räknar man inte in sponsoravtal och annat som ökar i antal och i värde med framgångar.

Sett i det perspektivet så håller ju de svenska landslagsstjärnorna igen, om det är så att en plats i Brasilien “bara” är värd 450 000 kronor för dem. Det hedrar dem.

Olof Lundh

Varför är alla så rädda för medierna om de tycker något?

Vad förutsägbart det är när Hamrén, Ekdal, Wernbloom, Svensson och andra säger att det är överdrivet, feltolkat och att det är mediernas fel apropå Svensson vs Hamrén. De har dessutom fel, för i det här fallet så är det klart att förbundskaptenen inte bara sa för mycket, han uttryckte sig klumpigt, som ju Svensson säger.

Jag uppskattar en person som Henrik Rydström för att han vågar ha en åsikt, eller flera, och inte heller backar från dem bara för att någon annan tycker annorlunda. Som att Pontus Wernbloom inte ska spela från start i landslaget. Utgår från att Wernbloom inte hetsar upp sig över det, för det är ju Erik Hamrén som tar ut laget och inte en tjurskallig mittfältare från Kalmar.

Ta bara Rydströms åsikter om Jonas Olsson som han knappt ansåg vara en spelare för allsvenskan. Mittbacken är oerhört respekterad i Premier League och har spelat till sig en plats i landslaget. Det om något, är väl svar på tal. Och det tar naturligtvis Rydström som insett att man inte behöver bli nervös bara för att man tycker något.

Ibland kan jag önska att vi svenskar blev lite mer som holländare eller tyskar. Att man vågar säga vad man tycker och dessutom vågar stå för det. Det är inte alltid så att när Oliver Kahn, Jens Lehman och de andra ryker ihop att man skyller på medierna och drar upp något om feltolkat, glimt i ögat eller något annat förmildrande.

En debatt är alltid uppfriskande och sedan kan man naturligtvis skita i att vara med om man verkligen känner sig obekväm. Det är bara för den andre personen att säga att den uppfattningen/åsikten/tanken får stå för honom/henne, men jag har ingen uppfattning om det. Det är naturligtvis okej, men att alltid skylla på medierna är för fattigt.

Jag gillade Lars-Åke Lagrells inställning när han alltid hävdade att han ALDRIG blivit felciterad och sedan kastade han sig in i debatten och gav svar på tal om det behövdes.

Vi vet ju att de flesta har åsikter så att det räcker och blir över i ämnet fotboll och landskamper. Att då alltid skylla på medierna är så förbannat ängsligt. Om nu tränare X tycker att spelare Y inte ska spelare eller om spelare Z vill ha med spelare W i landslaget så måste väl det gå att skriva utan att det ska leda till den vanliga repliken: “Det är media som uppförstorar”.

Snarare är det folks reaktioner som gör att de som har åsikter inte vågar kliva fram. Om nu Mathias Ranégie anser att han borde ta plats i landslaget ska han få säga det utan att han ska svinas ner. På samma sätt som Anders Svensson måste få reagera om nu förbundskaptenen uttryckt sig på ett sätt som verkligen kunde tolkas fel, och det utan att få på sig en massa skit av fans och liknande.

Trots allt har vi yttrandefrihet i Sverige och det måste vara okej att anse att tycka saker och för medierna att återge det utan att för den skull den som säger något får skit och att alla sedan unisont skyller på medierna.

***

Blir alltid varm av att se Zlatan skriva autografer och låta sig plåtas av en hel del som vill. Nej, det är klart att han inte kan ställa upp för alla men det han gör är viktigt och det är gött att se.

***

Landslaget körde en skojfrisk träning under lördagen som inte gav mycket sett till VM-kvalet mot Kazakstan och det var det sista vi fick se av landslaget inför tisdag. Nu stänger Hamrén o Co söndag och måndag för att ladda för match. Så mitt tips om startelva är fortfarande den som startade mot Kina: Isaksson – Lustig, Granqvist, Olsson, Safari – Elm, Wernbloom – Larsson, Ibrahimovic, Toivonen – Elmander.

Funderingen är säkert på om Elm ska starta eller om Hamrén väljer Anders Svensson där och om han ska starta Emir Bajrami till vänster. Tror uppmärksamheten kring Svensson och sjukdomen på Bajrami gör att han kör vidare med elvan från mötet med kineserna.

***

Apropå Zlatan var det lite talande på dagens träning om en ny situation i landslaget där Chippen, Mellberg och Majstorovic förvunnit och som Ekwall skildrar bra i sin blogg.

Olof Lundh

Irland knäckte Borat United till slut

Kazakstan tog emot Irland i VM-kvalpremiären i Sveriges grupp hemma på konstgräset i Astana och det såg ut att bli en skräll. Kaptenen Kairat Nurdauletov nickade in ett ledningsmål i första halvlek och sett till hur landslaget hanterat fasta situationer så hoppas jag att Reine Almqvist har kollen.

[youtubeplay id=”CjZVpXAjfcM” size=”medium”]

Giovani Trapattonis Irland såg tungt och trögt ut men de reste sig i slutminuterna och Robbie Keane fixade en straff i 88:e som han själv drog upp i krysset och sedan var det inbytte Kevin Doyle som på tilläggstid tryckte in segermålet. Oerhört starkt att ordna en trea på konstgräset och det är inte helt lätt att möta kazakerna borta som ju slagit Serbien och kryssat mot Österrike och spelat jämnt med andra.

[youtubeplay id=”UtYSWxrUv_E” size=”medium”]

Inte heller blir man direkt skrämd när man kollar igenom Irlands laguppställning där evigt unge Robbie Keane som vanligt leder anfallslinjerna. Nej, det är ett lag som Sverige ska hantera, precis som Kazakstan.

Rätt kul att VM-kvalen är i gång igen och det är alltid häftigt att ta fram Fifa:s eller Uefa:s hemsidor och följa hur det rasslar in mål och är en del skrällar mot en del udda nationer.

För övrigt undrar jag vad som låg bakom Kazakstans skifte från Asien till Europa när det gäller VM-kval. I min värld borde den asiatiska vägen till VM vara lättare men det kanske är fel. Oavsett så kan jag inte tänka på Kazakstan utan att få upp den grymt fördomsfulla rullen om Borat i skallen:

[youtubeplay id=”WH2CABcffAo” size=”medium”]

***

U21-landslaget släppte ett guldläge i Slovenien att fixa en förstaplats när man föll 2-1. Rasmus Jönssons grymma läge var svårare att missa och Niklas Hults dribbel på slutet var värt ett bättre öde. Nu måste laget slå Ukraina i Kalmar på måndag för att ta förstaplatsen i gruppen, vid oavgjort blir man tvåa och går inte till play off och även förlust innebär att drömmen om Israel är över och att Håkan Ericson nog får byta jobb.

Värsta är att Ukraina plötsligt är med i matchen och kan vinna gruppen om de slår Sverige och de har dessutom 6-0 från i våras att gå på rent mentalt. Ja, det är en rejäl uppförsbacke som U21-landslaget skaffat sig, tyvärr.

***

Krönikerat om Anders Svensson vs Erik Hamrén vs medierna.

***

Ibland är jag glad att jag inte är amerikan så jag slipper brottas med sådant här.

[youtubeplay id=”Oye4rhUa2Fk” size=”medium”]

Och jag hoppas att den typen av reklam inte kommer till Sverige, och som kandidaterna inte ens vågar stå för.

***

Kan bli Lunds BK-Trollhättan på söndag. Tror inte jag sett en seriematch på Klostergården sedan 1980-talets slut. Möjligen var jag där tidigt 1990-tal och såg Lund-Landskrona. Apropå skral publik på Olympia och spelarnas och mediernas klagan på dåligt med folk – på Klostergården är det bara de närmast sörjande.

***

Zlatan Ibrahimovic ska på söndag 13:00 få en minnesplatta på Malmös Walk of Fame på Stadiontorget mellan gamla Malmö Stadion och nya Swedbank Stadion. Naturligtvis rätt att han får det sett till att han är från Malmö och sedan har excellerat. Däremot blev jag minst sagt fundersam när jag såg vilka de övriga är som fått minnesplattor.

De kriterier jag funnit är enkla: “Idrottens Walk of Fame är minnesplats för Malmöidrottare som haft stora idrottsliga framgångar genom tiderna.”

Måste säga att jag undrar om glappet för manliga fotbollspelare mellan Bosse Larsson och Zlatan Ibrahimovic? Visst, Lena Videkull och Therese Sjögran är med där men ingen av spelarna från VM-bronslaget 1994 och som ju också hade stora framgångar i Malmö FF med SM-guld och cupguld. Jonas Thern, Martin Dahlin, Patrik Andersson och Stefan Schwarz är ju med där.

För egen del är jag skeptisk till att Mats Näslund och Jörgen Persson redan dragit in minnesplattor men att döma av reaktionen på twitter så ser en hel del Persson och Näslund som stora Malmöidrottare. Ja, ja, det finns naturligtvis inget facit men jag tycker att juryn har hamnat snett men jag bor ju inte i Malmö så jag släpper det.

Olof Lundh

Den dubbla blåsningen med Erik och Mackan

Visade sig att jag gått på två blåsningar från landslagets håll på lika många dagar. Antingen så har jag ingen humor, eller kanske rättare sagt: jag har inte rätts sort humor för att snappa upp skämten från SvFF:s humorduo “Erik och Mackan“.

Först ut var Erik Hamrén som efter träningen i onsdags sa att Martin Olsson var så slut efter tisdagens pass att han behövde syrgas. Enligt Hans Hultman, pressmannen i Blågult, så var det ett skämt från förbundskaptenen och landslaget har inte ens syrgas på hotellet. Så nu vet ni att Olsson bara är dåligt tränad, men inte så dåligt att han behöver syrgas.

Andra blåsningen var Mackan a.k.a Marcus Allbäck i webb-tv på svenskfotboll.se som skämtade om Zlatans vara eller icke vara i startelvan mot Kina, och att han ville vila. Enligt Hans Hultman så var även det ett skämt och nu kanske “Erik och Mackan” måste sluta skämta. Ja, ja, vi får väl jobba på det.

Kanske är jag för lite göteborgare?

***

Helsingborg får hård kritik av spelare och medier efter den lama insatsen på Olympia. Men till försvar för de fotbollsintresserade i Helsingborg så kan man säga att landskampen hade dålig tajming. HIF har precis spelat en hel rad med matcher med kval till Europaspel och inom kort väntar Europa League där tre hemmamatcher kostar 720 spänn.

Att då en träningsmatch mot Kina – inte direkt hett – kostar 325 eller 425 spänn för sittplats och där det är osäkert om Zlatan Ibrahimovic kommer till start. Ja, det är inte så underligt att det inte blev någon rusning till matchen med de förutsättningarna och inte blev det lättare av det risiga vädret.

Naturligtvis ska landslaget ut och spela den här typen av landskamper i landet men man kan inte ta nästan lika mycket som för tävlingsmatcher. Även om man sålde 9000 biljetter – inte en chans att det var så många på matchen – så hade det varit bättre att ta 200 eller 150 och sälja ut arenan. För vilken familj slantar 1500-2000 för Sverige-Kina?

***

Anders Svensson hotar att sluta? Ja, dagens grej i Aftonbladet är bra (om det nu inte är ett skämt av Erik) och jag fattar inte heller riktigt att förbundskaptenen talar om att Svensson blivit sämre på ett par månader. Trodde att insatsen mot Ukraina satt kvar i förbundskaptenens medvetande på ett starkare vis.

För även om firma Wernbloom & Elm hanterade Kina så visade Svensson under EM att han fortfarande behövs. Att Svenssons utspel tyvärr slår tillbaka mot honom själv för att han väcker en del känslor i fotbolls-Sverige är inget att göra något åt. Om Hamrén däremot vill avstå från Svensson för att bygga nytt är det sin sak, men det är inte för att han är sämre än alternativen.

***

Dags för Malmö några dagar. Gillar vi kan ta fram cykeln på hotellet och åka fram och tillbaka till Swedbank.

***

Har Johan Larsson varit på Malta på semester när U21-landslaget spelade? Undrar varför han är petad. Tänk att Håkan Ericsons mannar kan bränna allt om de förlorar eller kryssar mot Ukraina på måndag. Samma Ukraina som slog dem med 6-0 i våras.

***

Erik Hamrén talade inför sponsorer före matchen mot Kina och han snackade om shining, attityd. Ja, ni kan det och det är inget skämt.

Olof Lundh

Att DN blir blåst av det kontot är en skräll

Jag är den förste att erkänna att det inte alltid är lätt i den nya mediavärlden där flödet av information är enormt och tempot är uppskruvat och ingen vill missa en bra grej. Det är som upplagt för att det ska bli fel i jakten på läsare och intäkter, och i förlängningen en överlevnad i en bister mediavärld.

Ändå är det rätt överraskande att Dagens Nyheter blir blåst av ett twitterkonto för Zlatan Ibrahomovic. Jo, ni läste rätt: IbraHOMOvic och det har DN alltså rättat till dagens tidning.

Dessutom står det på twitterkontot med tydlig skrift: “OBS! Detta är ett Parodikonto.” Och om det ändå fanns en tvekan så borde tweeten under den DN citerade fått dem att reagera, där det talades om annat än fotboll.

Ja, ja, det är som det är och det blir väl en läxa för DN, men det är rätt förvånande att det slinker igenom på en morgontidning som bygger mycket av sin retorik på trovärdighet och kritisk inställning.

Fast i en tid när man rustar ner på tidningarna så skapar man sig färre och färre kollar och då blir det så. Det är ett problem för hela branschen att vi jobbar snabbt, rappt och emellanåt utan eftertanke och koll.

***

Vill du se Sverige-Kina i kväll? Vi drar i gång 18:30 i BÅDE TV4-Sport och TV4-Sport Xtra (i HD och inga avbrott) och på fotbollskanalen.se om du har Play-abonnemang. ALLA DETALJER FINNS HÄR.

***

Måste slå ett slag för Alexander Kacaniklic i Ekwall vs Lundh on Tour där han råder alla unga spelare som får anbud från utländska klubbar att flytta.

***

Överlever Gais nu? Wanderson ivägskeppad i sista stund till Ryssland. Dessutom på lån så inte hela förlusten på brassen dyker upp i balansräkningen direkt och därmed torpederar elitlicensen. Ovanpå det kan det finnas en fåfäng förhoppning om att han gör succé och kan inbringa miljoner.

Fick i Helsingborg höra att HIF var intresserat att ta över honom innan fönstret skulle stänga men att Gais då plötsligt ändrade sig och inte ville skänka bort honom utan även vill ha fyra miljoner kronor för brassen vilket dödade dealen.

Inser att Jesper Jansson jagat på de flesta spelarna i allsvenska innan fönstret drog igen.

***

Tänk att en tidigare allsvensk storspelare ringde hem till en annan storspelare och ledare utan att de kände varandra och bad honom att ljuga när han fru skulle kolla var han varit i helgen. Ja, herregud.

***

Få i Helsingborg tror att Henrik Larsson blir kvar i Landskrona, men inte många är heller övertygade om att Aftonbladets nyhet om att han ska ta över HIF stämmer.

***

Får dessutom höra sköna stories om en del agenter, klockköp, husköp och en hel del annat. Inte bara spelare som drar in stålar i fotbollsvärlden.

***

Självklart förstår jag MFF-fansens frustration kring det uppkomna läget med tvångsbussande till derbyt i Helsingborg, men man får inte glömma att det varit oerhört stökigt och att polis och arrangörer måste agera på något sätt.

Däremot så verkar dialogen mellan klubb och fans fram till i går kväll vara så där och då går det knappast att få ihop det hela. Parterna måste jobba ihop om det ska funka.

***

Synd att Albin Ekdal inte är högerback eller ytter. Lättare att slå sig in där.

***

Koppi i Helsingborg är klass. Dessutom är Hotell Viking i min smak.

Olof Lundh

Även svenska yttrar är utrotningshotade

Missa inte Sveriges senaste Premier League-stjärna Alexander Kacaniklic i höstpremiären av Ekwall vs Lundh on Tour.

Vill du med till London i november och se Chelsea-Manchester City samt Charlton-Huddersfield så finns mer INFO OM RESAN HÄR.

***

Sitter på Olympia och kollar landslaget träna. Att det var ont om högerbackar visste vi sedan tidigare, men nu finns det inga yttermittfältare heller. Med Emir Bajrami sjuk, Christian Wilhelmsson i LA och Alexander Kacaniklic först uttagen i U21 och sedan sjuk så är Sebastian Larsson “last man standing”.

Sunderlands nuvarande innermittfältare är given till höger men det finns inga alternativ till honom om man inte räknar in Rasmus Elm som inte är en kantspelare. Till vänster är det just nu Ola Toivonen som fyller den rollen och i B-laget är det en skadad Martin Olsson som kör till vänster, och det är en tänkbar kandidat.

Annars är det rätt tomt i Erik Hamréns skafferi. Frågan om det beror på att det saknas alternativ eller om det handlar om att förbundskaptenen inte testat tillräckligt får olika svar beroende på vem du frågar. Min känsla är att Hamrén testat för få efter sin första inventering och nu håller sig till sitt manskap av “the usual suspects”.

Jag vet att Dusan Djuric är skadad just nu men han är en spelare som gjort det bra i Schweiz och tagit sig vidare till Ligue 1 men utan att han fått visa upp sig. Jimmy Durmaz, Jiloan Hamad och Niklas Hult är några alternativ samt Martin Olssons brors Markus som trots allt tog en plats i Blackburn i PL i våras och nu spelar i Championship. Alexander Farnerud är ett annat drag. Eller varför inte Tobias Sana?

Risken om man inte tar in andra alternativ är att en del spelare känner sig för säkra på en plats och att man inte heller har något erfaret att kasta in när man saknar många skadade och petade spelare som läget är nu. Ja, ja, det är inget problem mot Kazakstan, eller rättare sagt får inte vara det, men i tuffare matcher är det så.

***

Några tusen skolelever följde den svenska träningen och någon ärrad reporter konstaterade att det var mer liv på Olympia än på HIF:s hemmamatcher. Jublet när Zlatan tryckte in ett mål fick barnen att släppa loss. Inte riktigt Celtic Park men åt det hållet.

***

Sett till träningen är det här den svenska startelvan mot Kina om Zlatan spelar: Isaksson – Lustig, Granqvist, Olsson, Safari – Ekdal, Holmén – Larsson, Ibrahimovic, Toivonen – Elmander.

Den svenska startelvan mot Kina om Zlatan inte spelar: Isaksson – Lustig, Granqvist, Olsson, Safari – Ekdal, Holmén – Larsson, Toivonen, Elm – Elmander.

Rätt uppenbart att Rasmus Elm tappat i status i Hamréns ögon och det är synd att han inte kunnat växla över från AZ till landslaget och prestera där. Samtidigt har det blivit för mycket hattande kring just Elm och även om han aldrig skulle göra en “Sebastian Larsson” så hade han kanske behövt spel centralt ett längre tag för att etablera sig.

***

Uppenbart att Zlatan är utan sitt posse i landslaget. Olof Mellberg har lagt av. Daniel Majstorovic är inte tillbaka och frågan är om han når Blågult igen? Dessutom är Christian Wilhelmsson inte med den här samlingen.

***

Tv-branschen festade på Kristallen och det är alltid svårt med att avgöra hur en gala är i tv men jag har aldrig sett en roligare Kristallengala än den Filip och Fredrik rattade. Okej för att det drar ner lite när de vinner en del kristaller där det är tittarna som avgör men det var oerhört många sköna humorgrejer. Gillade att SVT-profiler fick lämna till reklam, Conan O’Brien som presenterade Mikael Persbrandt och hela starten med en radda tv-profiler.

Vet däremot inte hur jag ska ta att Gina Dirawi sopade golvet med en stunt-hund och att Harald Treutiger och Pekka Heino fick hänga över en pool i klassisk förnedrings-tv på slutet och där den förlorande Treutiger fick gå ut bakvägen utan rampljus och helt plaskvåt. Fast det är klart att om man är på gränsen som FoF ofta är, så blir det ju så. På det hela taget var det en förbannat kul gala.

Bra drag på festen efteråt och det tog emot när klockan ringde vid 06:00 och man skulle skicka i väg ett par kids till skolan med diverse olika instruktioner om träningar och dylikt för att sedan ta sig igenom trafikkaoset på vägen till Bromma flygplats och ett flyg till landslagets VM-kvalstart.

Ryckte en stor taxibil i kampen utanför Kristallen och det bara rasade in löst folk efter unge herr Hobohm undrat om han kunde packa in en del folk. Visade sig vara högkulturellt och progressivt i en kombo som hette Jessika Gedin och Pål Hollender. Lär inte komma närmare Babel och konsten än så, men det var en del spänstiga diskussioner på hemvägen, och något produktionsbolag tog räkningen så jag var nöjd.

***

Våga vägra Grand i Helsingborg som bokar av en stor bokning utan att höra av sig om man inte checkat in före 16:00. Istället bor vi på charmiga Hotell Viking med mitt favoritfik Koppi snett över gatan.

***

Martin Olsson är ändå för härlig. Först har han sådana ljumskproblem att landslaget kallar in en ersättare och sedan är Olsson ändå med och tränar. Det är samma kille som i Ekwall vs Lundh för ett par år sedan förstod att landslaget skulle träna samma dag och var tvungen att kasta i sig en voltaren.

Olof Lundh

Klarar BP trycket om Hammarby vinner nästa?

Sett till att förväntningarna var rejält uppskruvade inför Kennedy Bakircioglüs återkomst på Söderstadion så är det bara att konstatera att han uppfyllde dem. Visst, det kunde blivit klassiskt om han skickat in friläget som Erik Sundin bjöd honom på, men där kanske det sken igenom att han knappt spelat fotboll på ett och halvt år.

I Racing Santander blev det bara ett par matcher från start senaste säsongen och sett till att Kennedy bara tränat ett tag med Bajen så stod han för en stark insats även om han mattades i andra halvlek. Att han hjälpte till att dra drygt 12 000 åskådare visar att det finns ett värde med värvningen.

Lägg till Sundin som avgjorde matchen mot Ängelholm så är det två klassförvärv som klubben gjort. Sett i backspegeln så är det synd att de inte kom tidigare än så här, men det var knappast så att någon av dem hade flyttat till Hammarby annat än när det blev läge av olika skäl dagarna före transferfönstrets stängning.

Duon såg till att hjälpa Hammarby att långa stunder pressa tillbaka Ängelholm och även om de skarpa chanserna inte kom så tätt som publiken önskade så var min känsla hela tiden att den här matchen vinner Hammarby. Laget osade av ett annat självförtroende och ängsligheten som man så ofta sett prov på var som bortblåst.

Sett till inramningen på Söderstadion så är det makalöst att Hammarby inte är allsvenskt. Det gav gåshud att se och höra hyllningarna av Kennedy Bakircioglü, eller hur?

Egentligen borde kampen om allsvenskt kval vara körd för Hammarby, men sett till att man har BP i nästa omgång – grattis, BP, det blir klirr i kassan – så kanske det kan bli liv trots allt. Seger mot BP och då skiljer det åtta poäng med sju omgångar kvar och då har Hammarby: Brage H, Varberg B, Värnamo H, Degerfors H, Ljungskile B, Trelleborg H, Öster B. BP i sin tur har: Degerfors B, Ljungskile H, Trelleborg B, Ängelholm B, Brage H, Varberg B, Värnamo H.

Det kan bli en fantastiskt dramatisk höst om Hammarby vinner för då har BP tre bortamatcher på fyra omgångar och om laget börjar darra så kommer Hammarbys energi naturligtvis öka. Onekligen i sista stund som Hammarby toppar sitt lag och de vet ju att de oavsett går in i 2013 med en starkt lag som kommer att vara favorit att kliva upp – om de inte gör ett sanslöst ryck.

***

Runt 800 miljoner kronor för Hulk och Axel Witsel. Zenit St Petersburg har inte ont om stålar, och inte heller funderar de på Uefa:s Financial Fair Play. Eller finns det någon deal i och med att Zenits sponsor Gazprom även är Champions Leagues sponsor?

***

Cristiano Ronaldo. Vilken tomte. I ett land där varannan under 25 är arbetslös så kan han gnälla över småsaker.

***

Inte svårt att förstå Christian Wilhelmsson. Los Angeles är en häftig stad och MLS är en liga på frammarsch och det finns två lag som gäller: LA Galaxy eller New York RedBulls.

***

Pia Sundhage åker på rena Eriksgatan. Naturligtvis fanns inga alternativ till henne som förbundskapten och det är ett lyft för damlandslaget. Det är som om Sven-Göran Eriksson tagit över Sverige efter att han vunnit serie A med Lazio. Risken är bara att förväntningarna blir för stora, för det är ett helt annat landslag än USA:s och känslan är inte att det är en massa spelare utanför som trycker på och vill ta sig in i landslaget.

***

Får gratulera Örgryte till återkomsten i elitfotbollen. Efter 2-0 mot Lunds BK måste det vara klart, men är inte 3000 lite dåligt för en sådan toppmatch för en sådan stor klubb?

***

Missade du Fotbollskanalen Europa där vi dissikerade silly season och en hel del annat så kolla in det nedan:

I “Fergie Time” så snackade vi svenskarna ute i Europa:

***

Landslaget är i Helsingborg tisdag-fredag – match mot Kina på torsdag – och i Malmö därefter och fram till VM-kvalet mot Kazakstan på tisdag och fotbollskanalen.se hakar på.

***

Visst är det coolt att Erik Hamrén och Pia Sundhage var kursare på GIH 1985-87, men det är kanske lite mycket att även U21-landslagets Håkan Ericson gick samma kurs.

***

Ekwall vs Lundh on Tour kör med Alexander Kacaniklic – premiär tisdag.

***

En klubb i Bangkok...ja, det är inte utan att Svennis vet var han styr.

***

Starkt av Öster att slå Hammarby i publikmatchen med 20 åskådare när man invigde sin nya arena. Tveksam om trycket håller i sig i Växjö, eller har de ändrat sig. De behöver även vässa tekniken på nya arenan…Ola Salos sång gick inte hem. Sedan övertygade inte hymnen men den kanske växer med tiden? Lite minus också att det bara blev 1-1 hemma mot Värnamo, men det spelar mindre roll när det blir allsvenskt till våren igen.

Olof Lundh

Arkiv