När jag var liten var Ligacupen fortfarande stor, men i takt med att de stora engelska klubbarna ställt in siktet på främst Premier League och Champions League har den mindre av Englands två cuper tappat i värde. Numera heter den Capital One Cup och även om jag minns Milk Cup och Coca Cola Cup så är det inte helt lyckat med namnsponsring med många skiften.
Ta bara att inte ens en seger i Ligacupen kunde rädda Kenny Dalglishs säsong i Liverpool utan han fick sparken. Så hade det inte varit tidigare, då hade man sett en pokal och en resa till Wembley som något att verkligen kunna luta sig emot. De stora klubbarna är minst sagt avvaktande till det inhemska cupspelet.
I kväll förgyller dock Ligacupen min tillvaro. Laddat kvartsfinalmöte mellan Leeds och Chelsea och förr i tiden var det laddat och det hänger väl med än i dag enligt bland andra Guardian, men den riktiga storhetstiden för London-klubben sammanföll med Leeds sammanbrott. Så på senare år har det inte varit så stort.
Lite udda att hålla på den lilla klubben som äntligen får någorlunda fullt på Elland Road – talas om 35 000 vilket är bra när det sällan når 20 000 – och sett till att Leeds skrällde mot både Everton och Southampton och att Chelsea precis flygit in från Yokohama och knappast är heltaggade för att springa in i El Hadji Diouf, Lee Peltier, Luciano Bechio o Co.
Ja, hoppet är väl det sista som en fotbollssupporter lämnar efter sig. Finns alltid en match att se fram emot och hoppas och drömma om framgång. Nej, det ska inte gå att skrälla mot Rafael Benitez Chelsea som verkligen behöver en framgång mer än något annat och för oss svältfödda Leeds-fans kan man alltid ta fram Old Trafford:
[youtubeplay id=”owpnrxCXZJ4″ size=”large”]
Ingen hemlighet att jag brinner lite extra för Leeds United. En klubb som förvisso haft en del ljuspunkter, inte minst 1965-75 då man inte bara var ett av Englands bästa lag utan ett av Europas med seger i dåtidens Uefa-cup och finaler i både Cupvinnarcupen och Europacupen samt två ligatitlar, en FA-cup och en Ligacup.
[youtubeplay id=”Ja3G647Zl7M” size=”medium”]
Sedan finns ju alltid ligatiteln 1992 med ett skönt gäng som krigat sig upp från division 2 och sedan tog division 1 med storm. I modern tid finns de relativa framgångarna vid 2000-talets början då man bland annat spelade semifinal i både Uefa-cupen och i Champions League.
[youtubeplay id=”fXEdTdHy8lQ” size=”medium”]
Den sista, eller senaste, framgångsvågen hängde på lånade pengar och det slutade i en brant sluttande negativ spiral med sålda spelare, kris, nerflyttningar och till sist konkurs där Ken Bates, som köpt upp klubben, på något konstigt sätt lyckades bli av med en miljard kronor i skulder och ändå behöll han makten över Leeds via bolag i Karabien.
Även om den förre Chelsea-ägaren Bates tog upp Leeds i Championship för ett par år sedan är det uppenbart att han tagit ut mer pengar än han satt in. Så fort en spelare gjort bra i från sig har han sålts eller släppts och i Norwich är både Robert Snodgrass och Bradley Johnson tongivande och Jonny Howson finns på bänken. Fabian Delph är i Aston Villa och Max Gradel är i St Etienne.
Nu byter Leeds ägare men det ringer så många varningsklockor kring Bahrain-banken GHF Capital att jag inte tror på något annat än att de är inne för att med en liten slant trycka upp Leeds i Premier League och sedan försöka sälja klubben vidare. Inget snack om att det finns potential, men i en värld där Manchester City kan backa en miljard kronor är Leeds så långt efter att Ligacupen blir ett ljus i mörkret.
***
Ingen har väl missat att Zlatan klev på en Lyon-backen Dejan Lovren i söndags. Medvetet eller inte? Ja, det går att diskutera och jag trodde inte det då när jag såg matchen men håller med om att det är konstigt att han inte vänder och ser hur det gått med motståndaren efter det hela.
Sedan var det naturligtvis i stridens hetta och då var det säkert så att Zlatan hade koll på att han trampat på något men kanske inte visste exakt vad, och i sraffområdet både ger och tar spelarna och Lovren hade säkert också gett.
Fått några mejl som undrar varför vi inte tog upp det i Fotbollskanalen Europa och skälet är att vi uppfattade det inte som så farligt, vilket inte Simon Bank på plats i Paris heller gjorde. Rätt eller fel? Ja, det går att diskutera men det är bara ett par månader sedan vi tog upp Zlatans historia av att dela ut fula smällar, så det handlar inte om rädsla att kritisera.
Några mejlskrivare antyder att vi är rädda för att inte få intervjuer med Zlatan. Jag vet inte om de missat det, men Zlatan ger i princip inga intervjuer (i går var första intervjun på länge för en fransk tv-kanal) annat än när han är med landslaget och för de flesta är det en presskonferens där man får ställa frågor.
***
Ledsen att jag inte skött bloggen exemplariskt sista tiden men det är just det där med tid som inte räckt till. Ibland måste man varva ner helt enkelt och dessutom har det varit fullt med program på slutet. Lovar bättring efter helgerna.
***
John Guidetti till Palermo eller Sunderland? Spelar ingen större roll, bara han får komma till en klubb där han får spela. Tänk att i januari är det nästan nio månader sedan han senast klev in på en plan för att spela en riktig match. Det kan ta lite tid innan han kommer in i det, och därför måste han välja en klubb som ger honom tid.
Om han får fart på spelet redan i vår är det öppet spår mot Erik Hamréns landslag sett till bristen på speltid som gäller alla anfallare utom Zlatan. Mathias Ranégie, Marcus Berg och Markus Rosenberg har alla svårt att få någon längre tid på planen och Alexander Gerndt har sina andra problem och har dessutom haft det svårt i Utrecht på slutet.
***
I kväll 18:30 i TV4-Sport väntar Europaguiden från München, där jag och Lugis tränare och TV4-experten Tomas Axnér, som spelat i Bundesliga i sju år, guidar från den tyska fotbollshuvudstaden. Det blir mycket wurst, bier och allsång. Sedan tidigare har vi kört tre avsnitt och de kan ni se här:
Johanna Garå och Johannes Cleris i Barcelona:
Jesper Hussfelt och Tomas Nordahl i Milano:
Anna Brolin och Anders Kraft i Paris:
***
Sveriges vinterturnéer får ofta en politisk laddning. Nu är det diktaturen Nordkorea som väntar i King´s Cup i Chiang Mai i norra Thailand.
***
Ståplats får mer och mer stöd i England, men här Stefan Szymanski skriver intressant om att det egentligen inte finns bevis på att det är säkrare och att problemen med huliganer växer i Tyskland.
***
Gary Neville och jag är överens: klart Arsène Wenger ska få bygga vidare på Arsenal.