Söderstadion är alltid Söderstadion. Landslaget tränade där inför avresan och när arenan badar i sol är det en rätt härlig arena och jag kommer att sakna den.
***
När Sverige mötte Norge i VM-kvalgenrepet i augusti så var Erik Hamrén tydlig och rak gällande Pontus Wernbloom: “en väldigt. väldigt viktig spelare mot Irland” och det var en signal som inte gick att misstolka.
Det var uppenbart att förbundskaptenen ville ha en krigare på planen när man skulle till Dublin och försöka hålla liv i det svenska VM-kvalhoppet och att den rollen skulle Pontus Wernbloom fylla. Vilket var skönt för mittfältaren att läsa.
Verkligheten blev en helt annan, för när matchen mot Irland drog i gång satt Wernbloom på bänken och istället bestod innermittfältet av Anders Svensson och Albin Ekdal. Inga konstigheter och resultatet blev positivt, men det svåra är att förbundskaptenen sänder konstiga signaler till CSKA-mittfältaren.
INTE KONSTIGT WERNBLOOM REAGERAR.
Vad kan man lita på? Ja, naturligtvis inte mycket, och framför allt inte en ledare under press men där binder Hamrén ris åt egen rygg och skapar ett problem. Att dessutom inte ens snacka med Wernbloom om saken är inte så smart.
För alla kan vi säga fel men då måste man reda ut det och förklara det. Den vanliga invändningen är att det är proffs och landslaget inte är en skyddad verkstad. Självklart inte, men det är väl bättre att försöka få alla att dra åt samma håll och det får man bäst genom att ha en dialog.
Pontus Wernbloom hade varit besviken oavsett men det hade varit mycket, mycket bättre om förbundskaptenen motiverat hur mittfältaren gick från “mycket, mycket viktig” till bänkad, för då hade han haft något att bearbeta.
Den typen av dialog är ett måste för att skapa ett starkt kollektiv och en känsla att alla är villiga att göra allt för att prestera ihop. Om alla är delaktiga i framgång och motgång, enligt Hamrén, så måste man förklara för dem.
Nu stod Wernbloom på gräset på Söderstadion och tyckte att det gått bra mot Norge men inte fattade varför det inte räckte till för att få spela mot Irland. Det tjänar ingen på, allra minst en förbundskapten som vill ta Sverige till VM.
***
Spelarnas insikter gällande Kazakstan är bristfälliga. Undantaget? Albin Ekdal som läste på inför en bortamatch med U21-landslaget.
***
Lasse Nilsson vs Pontus Jansson på twitter är rätt underhållande. Borlänge mot Arlöv är nog rätt jämnt.
***
Martin Mutumbas VM-dröm är över. AIK:aren var bara en sen inhoppare när Uganda föll mot Senegal med 1-0 efter att Mutumbas gäng fått en tidig utvisning.
***
Okej för att folk krökar efter matcherna och efter en seger, men jag förstår inte det här med att vara galet full långt innan avspark och vara full och störig på hemresan.
Å andra sidan höll våran taxichaufför på att köra av vägen när han förstod att vi hade varit i Dublin två nätter utan att ha gått ut och tagit del av nattlivet. “That’s not living, lads, tha’s not living.”
***
Wernbloom är för härlig när han får svara på vad hans minns från Kazakstan och svaret är inget för spelarna bara vallas omkring från flyg till buss och mellan hotell och arena. “Vi är som boskap”.
***
Astana är som Brasilia, en helt nykonstruerad huvudstad och där landets diktator byggt palats till sig och sin regering för landets oljestålar.
Kazakstan var en del av Sovjet från 1920-1991 och var både en plats för arbetsläger, bland annat för fruar till dissidenter, och för en stor del av landets kärnvapen.
***
När U21-landslaget var i Kazakstan var det livat från ledarhåll. En hög förbundsledare körde “old school.”