Norling ger även en rätt osminkad bild av sin tid i Malmö FF. Där Norling kände sig som en nödlösning från start och inte kände sig fullt ut accepterad av alla delar av klubben trots framgångarna. Lägg till hans överraskande avhopp efter SM-guldet 2013, som fick MFF-ledningen att uppträda kyligt mot honom i somras, och det finns en del att lyssna på för MFF-intresserade.
Dessutom ger Norling sin syn på en mängd saker inom svensk fotboll och även om han uttrycker det som om att han är imponerad av Hammarbys Nanne Bergstrand så framgår det rätt tydligt att den cyniska fotbollen som Bajen spelat på sistone inte står högt i kurs. Fansfavoriten Norling säger också att han är rädd för att bengaler ska skada någon och att barnen inte får gå på alla AIK-matcher.
Podden #Lundh är uppe i 115 avsnitt sedan starten och ALLA avsnitt finns här och bland gästerna finns SVT:s Daniel Nannskog och nye förbundskaptenen Janne Andersson, hans två scouter Jonas Thern och Tom Prahl, spelare som Oscar Wendt, Ludwig Augustinsson, Andreas Granqvist, Patrik Carlgren och Emir Kujovic, journalister som Erik Niva och Robert Laul och inrikesminister Anders Ygeman.
***
Stefan Lundin är sportdirektör för Svensk Elitfotboll och nu vill att klubbarna gemensamt ska stoppa försäljningar av spelare för att få svenska klubbar att nå gruppspelet i Champions League och Europa League med en större regelbundenhet. Allt enligt en intervju på Viasatsport. Bakgrunden är att inga svenska klubbar är med när gruppspelet drar i gång för första gången på fem år.
Tyvärr hänger inte Sef med i verkligheten och försöker istället stänga den ute. Det är bara två år sedan Lundins chef Lars-Christer Olsson ville att klubbarna skulle bänka spelare som vägrade förlänga sina kontrakt. Däremot fanns det ingen tanke på de spelare vars klubbar vägra förlänga kontrakten, utan det här skulle vara en ensidig rättighet för klubbarna.
Blir mörkrädd när jag ser att några av svensk fotbolls högsta företrädare förespråkar lösningar som dels strider mot EU-rätten om fri rörlighet, dels knappast genererar någon större motivation från spelare som kommer att stoppas från att ta ett kliv de är sugna på och kanske inte får fler möjligheter till. Eller att man vill tvinga dem att förlänga men utan att ge något tillbaka.
Om klubbar ska spela “hardball” med spelarna så får de kanske sluta ta Bosman-spelare på egen hand. Naturligtvis ska kontrakt respekteras och i fallet med Emir Kujovic så var det en sista möjlighet att ta in pengar och det var något spelaren drömde om. Att IFK Norrköping inte hade några pengar att stå emot försäljningar av Alexander Fransson och Arnór Ingvi Traustason är en verklighet som är svår att ändra på.
Givetvis har svensk klubbfotboll problem men det kan vara värt att påminna om att FC Köpenhamn är enda nordiska lag som är med i något av gruppspelen, den här gången i Champions League. Det går också att påpeka att man ska bli bättre på att ta betalt men det är svårt för klubbar utan pengar att stå emot när det är tomt i kassan och man ska klara elitlicensen.
Vägen fram är inte att agera sovjetiskt och försöka stänga ute världen. Man kan påminna om att Malmö FF nådde Champions League både 2014 och 2015 trots att man sålde enormt många spelare inför bägge säsongerna. Få trodde på MFF inför 2014 när man tappade tränare, sportchef, vd, lagkapten och en rad spelare och ändå klarade man av klivet.
Apropå Stefan Lundin kan det vara värt att påminna om att han lämnade Halmstads BK för portugisiska Maritimo i början av sin tränarkarriär? När gick han från Sverige till Portugal då? Jo, mitt i sommaren och mitt i säsongen naturligtvis. För det var då anbudet kom som givetvis var en dröm för tränaren och HBK släppte honom.
***
Pontus Jansson får beröm från både medier 1 och 2 samt från Leeds-fansen. Har den kollen…men det är Championship. Samtidigt kul att han får speltid och möjlighet att göra avtryck och Leeds är tyvärr en säljande klubb så det kan vara en väg uppåt i ligasystemet.
***
Hörde att Häckens rekrytering av Mikael Stahre – Expressens nyhet – inte landade helt klockrent i klubbens omklädningsrum.
***
Vad sker i Paris SG efter Zlatans reträtt? Och att ägarna sparkade Laurent Blanc? Tufft möte med Arsenal direkt i Champions League. Hatem Ben Arfa på läktaren och beordrad extraträning.
***
Klart det är imponerande av Malmö FF att avsluta matchen så starkt mot IFK Göteborg som gör en riktigt bra insats på Swedbank Stadion. Kombinationen Markus Rosenberg och Alexander Jeremejeff visade lite vad motståndarna i form av Blåvitt saknade med en svagare Tobias Hysén på bänken och inga riktiga avslutare på planen.
Det var efter matchen rätt uppenbart att Rosenberg uppskattade att få en annan roll när nu Vidar Örn Kjartansson flyttat till Israel. Kombinationen Rosenberg och Jeremejeff påminde mer om när Isac Kiese Thelin var Rosenbergs anfallspartner och då blev det betydligt fler mål från MFF:s lagkapten.
Tummen upp till sportchefen Daniel Anderssons rekrytering. Att Häcken inte riktigt såg samma potential i Jeremejeff framgick i podden med Mathias Ranégie tidigare i våras. Dif-anfallaren berättade att Häcken var intresserat att värva honom, men att man ville sälja Jeremejeff först innan man kunde ta in Ranegie men det blev inte av.
Guldstriden går in i ett spännande skede och kan bara se tre lag involverade och egentligen står det väl mellan Malmö FF och IFK Norrköping även om det är för tidigt att helt räkna bort AIK med nio omgångar kvar att spela. Så här ser restprogrammet ut:
Malmö FF, 48 poäng, 28 plusmål
Återstående matcher: Djurgården (B), Elfsborg (H), Helsingborg (H), Häcken (B), Norrköping (B), Östersund (H), Falkenberg (B), Gefle (B), Hammarby (H).
IFK Norrköping, 47 poäng, 26 plusmål
Återstående matcher: Helsingborg (B), Östersund (B), Djurgården (H), AIK (B), Malmö (H), Falkenberg (H), Elfsborg (B), Hammarby (B), IFK Göteborg (H).
AIK, 40 poäng, 12 plusmål
Återstående matcher: Gefle (H), Djurgården (B), Elfsborg (B), Norrköping (H), Östersund (H), IFK Göteborg (B), Häcken (H), Jönköping (B), Kalmar (H).
Det ska vara upplagt för Malmö FF att ta hem det här. SM-guldet är klubbens att förlora, även om man har en del mittbacksproblem. Visst, man har rätt kniviga matcher framöver fram till 16 oktober då Norrköping väntar på bortaplan. Förhoppningsvis lever guldstriden även till dess.
Egentligen är det nästan en starkare bedrift av IFK Norrköping att man är ett topplag i år också än att man vann SM-guldet i fjol. Inte bara har man förlorat guldtränaren Janne Andersson mitt under säsongen och ersatt honom med Jens Gustafsson, man har ju även tappat mer än ett halv guldlag:
Startelvan när man ordnade SM-guldet: David Mitov Nilsson – Linus Wahlqvist, Andreas Johansson, David Boo Wiklander, Nikola Tkalcic – Christoffer Nyman, Alexander Fransson, Daniel Sjölund, Arnor Traustason – Emir Kujovic, Alhaji Kamara.
Startelvan när man slog Jönköping senast: Andreas Vaikla – Linus Wahlqvist, Andreas Johansson, Marcus Falk Olander, Filip Dagerstål – Niklas Bärkroth, Tesfaldet Tekie, Daniel Sjölund, David Moberg Karlsson – Sebastian Andersson, Karl Holmberg.
Det är rätt sensationellt att man fortsatt kunna slussa in nya spelare och ersatt dem som flyktat och ändå inte tappat så mycket i kvalitet. Ta bara Andreas Blomqvist som inte spelade senast men som är ytterligare ett exempel på att Peking fortsatt att ta kliv. Därför går det inte att räkna bort de regerande mästarna på något sätt, även om man trotsar idrottens naturlagar.
Inte utan att jag lider lite med Blåvitt som gör en match där man definitivt borde tagit minst en poäng och absolut kunde ha tagit tre poäng. Fast det blir inte så när man inte sätter de chanserna man skapade, krävdes ett MFF-självmål för att få hål på Wiland, och sedan saknar man Gustav Svensson.
Man släpper in för många mål och en del är för lätta. Visst kan man stirra på Bjärsmyr, Rogne och de andra i backlinjen och även John Alvbåge har gjort en svagare säsong. Ändå känns det som om tappet av Gustav Svensson till Kina som förklaringen. Mittfältaren skyddade Blåvitt-försvaret på ett förtjänstfullt sätt.
Under 2015 släppte Blåvitt in 22 mål på 30 omgångar. Hittills har man släppt in 27 mål på 21 omgångar (jag räknar bort 0-3 som det blev mot Malmö efter Disciplinnämndens beslut) och det är en ökning från 0.73 i snitt per match till 1,29 vilket är en procentuell ökning på 75 procent. Framåt har man faktiskt gått från 1,73 mål per match 2015 till 1,76 2016.
I det här läget känns cupmatchen mot Oskarshamn i oktober som Blåvitts viktigaste uppgift under 2016. För att ha dörren till Europa öppen via gruppspelet i vår. Annars är det en säsong som ger intrycket att vara över, där man är för långt efter AIK på tredjeplats och formen talar inte heller för klubben.
Man räddade ekonomin genom att sälja Engvall och Aleesami men det väntar en tuff vinter för kostnaden för truppen är ännu för hög. Klubbens kassör gav en nykter bild i G-P inför förra veckans medlemsmöte och det är skönt med ett plusresultat men kraven att prestera sportsligt finns där och det är givetvis kämpigt.