Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Är Malmö FF ’14 eller HIF ’11 bästa mästarlaget i Allsvenskan i modern tid?

Lundhs blogg

Veckans poddgäst är Simon Thern och avsnittet hittar du via länken och där finns möjlighet att lyssna direkt eller hitta vägar till iTunes och Acast. Mittfältaren är frispråkig och då är det alltid lättare att få till en bra intervju och i podden går han igenom karriärens upp- och nergångar.

Mittfältaren fick en flygande start på utlandskarriären i Heerenveen men en svår skada tvingade honom till operation och ett drygt halvårs rehab. I podden berättar Thern om den tunga vägen tillbaka, om hur han känner för att sitta på bänken, om skiftena i ledningen för den holländska klubben och att speltid alltid går före lön och att han kan byta klubb redan i januari.

Thern talar om den starka relationen han har med Malmö FF, att han inte utesluter en snar återkomst till MFF och Allsvenskan för att få speltid och hur det gick till när Rikard Norling och MFF fick honom att komma till klubben. Dessutom om varför han lämnade Helsingborgs IF, tystnaden från de dåvarande lagkompisarna, hur hoten tog på familjen och att han aldrig varit tillbaka i stan efter att han lämnade klubben.

Annons

Simon Thern drömmer om att flytta till serie A i framtiden, tror att det finns plats för honom i Janne Anderssons landslag om han är i form, att han förväntar sig mer mod från A-landslaget framöver, att Sam Larsson kommer att göra avtryck i Blågult framöver och om att sjunga nationalsången.

Podden #Lundh är uppe i 120 avsnitt sedan starten och ALLA avsnitt finns här. Som vanligt hittar ni podden på Youtube, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns. Olle Juhnell Lindberg har producerat Simon Thern-avsnittet och de andra under det senaste halvåret och han är öppen för synpunkter på olle.lindberg@tv4.se.

*****

Sveriges damer ser ut att få möta Irans damer på fredag i Göteborg. En match med politiska förtecken och det är naturligtvis så att uppladdningen för Pia Sundhages landslag inte varit optimal. Dessutom talas det om att det är ett ungt landslag som kommer till Sverige och vad är det värt sportsligt för Caroline Seger o Co?

Annons

Visst, det är okej att gnälla på det, men jag gillar att SvFF gör något som trots allt är ett ställningstagande. Irans regim har knappast bejakat kvinnlig idrott och att då få hit ett damlandslag för match är ett bra steg. Det är knappast något som kan störa Sverige inför EM i Holland nästa sommar. Man har en match mot Norge i nästa vecka, och det är skarpt motstånd.

Se det som om ni gör en insats för att lyfta fotbollen i Iran. Det är kanon att SvFF inte gett sig i kampen och förhoppningsvis får till en match på Gamla Ullevi fredag kväll. Det är så mycket mer än fotboll om den matchen spelas, och då har inte det svenska förbundet gått lottlöst ur det politiska spelet som innebar att herrlandslaget spelade i Sverige i mars i fjol.

*****

Betvivlar verkligen inte Expressens uppgifter om att Alexander Isak har del av en eventuell transfersumma. Logiskt att han fick in det när han skrev nytt kontrakt med AIK. Det är väl antingen det eller en klausul som reglerar priset. Däremot är det intressant att AIK och Isak skrivit en sådan klausul när det numera är förbjudet enligt det nya regelverket kring tredjepartsägande.

Annons

*****

Varför hade ingen varnat om den nya enkronan? Skakad.

*****

Signerar min bok “Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll” på en del ställen i landet den närmaste veckan:

Torsdag 20 oktober i Göteborg
Akademibokhandeln Nordstan 12-13
Akademibokhandeln Frölunda 15-16
Akademibokhandeln Allum 17-18

Fredag 21 oktober i Göteborg
Akademibokhandeln Backaplan 12.30-13.30
Akademibokhandeln Kungsgatan Göteborg 14.30-15.30

Tisdag 25 oktober i Skåne
Akademibokhandeln Mobilia Malmö, 12.30
Akademibokhandeln Gleerups i Lund, 15:00
Akademibokhandeln Killbergs Landskrona, 16:30

Om ni inte kan komma dit finns den här och då även som ljudbok och e-bok.

*****

Champions Leagues gruppspel går tyvärr i fel riktning. Visst, det är fantastisk fotboll i vissa stycken men det är för förutsägbart och därmed ointressant. Tråkigt, men Uefa följer de stora klubbarnas önskemål och ännu så länge verkar sponsorer, tittare och fans följa med i utvecklingen.

Annons

*****

Gillar att Winnipeg Jets hyllade Anders Hedberg och Ulf “Lill-Pröjsarn” Nilsson i natt. Duon blev invald i klubbens Hall of Fame, men Bobby Hull uteblev. Ändå vackert att se hur man tar hand om gamla stjärnor.

680Hade gärna sett att landslaget hyllade Kim Källström, Andreas Isaksson och Zlatan Ibrahimovic i samband med en landskamp. Vem vill inte tacka för vad de gjort?

Vet inte om det handlar om att spelarna tvekar eller om SvFF är rädd för att det inte ska bli rättvist? Var drar man gränsen för vem som ska bli hyllad? Lex Therese Sjögran – Anders Svensson. Det borde man väl i så fall kunna lösa.

*****

Fick en oerhört ambitiös genomgång av mästarlagen i Allsvenskan 2006 och fram till i dag av Anton Petersen som han ville ha publicerad. Han har även rankat sina bästa uppsättningar, och kanske är det hans Malmö-boende som gör att han lyfter upp ett par MFF-årgångar? Eller är det korrekt? Längre ner hittar ni både hans och min rankning.

Annons

Här nedan är genomgången och vill ni nå Anton är det följande mejladress: anton.henrik.petersen@hotmail.com.

Elfsborg 2006

Målvakter: Johan Wiland, Abbas Hassan. Försvarare:
 Daniel Mobaeck, Andreas Augustsson, Jon Jönsson, 
Johan Karlsson, Johan Sjöberg, Martin Andersson, Jesper Arvidsson, Markus Falk-Olander. Mittfältare:
 Stefan Ishizaki, Anders Svensson, 
Jari Ilola
, Samuel Holmén, Daniel Alexandersson, Magnus Samuelsson, Emir Bajrami, Leándre Griffit. Anfallare: Mathias Svensson, Joakim Sjöhage, Denni Avdic. Tränare: Magnus Haglund.

Kommentar: 
Elfsborgs framgång 2006 var i mångt och mycket ett resultat av en satsning som hade skett i klubben året innan, det vill säga 2005. Utöver att man då knöt till sig den unge tränaren Magnus Haglund så lyckades man även locka tillbaka två rutinerade utlandsproffs –
Mathias och Anders Svensson – som omedelbart gjorde laget klart mer profilstarkt. Till råga på allt invigdes vid samma tid också Borås Arena med sitt ökända konstgräs. Allt som saknades 2005 var väl egentligen bara resultaten. Men dessa kom då istället 2006. De nämnda Svenssönerna var ledarfigurer, men många av profilerna var också yngre spelare. 2004 nådde Torbjörn Nilssons U21-landslag semifinal i U21-EM och hela fem av spelarna i det laget återfanns i Elfsborgs guldtrupp 2006 (Johan Wiland, Jon Jönsson, Martin Andersson,
Stefan Ishizaki och Samuel Holmén).

Annons

Säsongen 2006 kom att bli en uppgörelse mellan Elfsborg och nykomlingen AIK lett av den karismatiske Rikard Norling. Elfsborg ställde under stora delar av säsongen upp med en 4-5-1-uppställning vilket kritiserades då detta i regel förpassade unge stjärnskottet
Joakim Sjöhage till bänken – i varje fall då matcherna inleddes. Detta hindrade emellertid inte unge Sjöhage från att spela huvudrollen i slutomgången då han blev ende målskytt i Elfsborgs avslutande match hemma mot Djurgården. Elfsborg tog sitt första SM-guld på 45 år och Sjöhage fick i varje fall för en dag hela sport-Sveriges blickfång på sig. Som en kontrast kan nämnas att samme Sjöhage idag, tio år senare, utövar sitt fotbollsspelande i lilla Tvååkers IF, nykomling i division 1 södra.

Så gick det för spelarna efter guldet:
 Den store stjärnan Anders Svensson förblev Elfsborg troget. Däremot försvann flera av de yngre stjärnorna under sommaren 2007. Jon Jönsson blev proffs i franska Toulouse och landslagsmeriterade Samuel Holmén gjorde en övergång till danska Bröndby. Joakim Sjöhage bestämde sig för att testa sina vingar i den norska ligan och skrev på för Brann.

Annons

Så gick det i Europa-spelet året efter:
 Elfsborg inledde Champions League-kvalet lovande med att slå ut både nordirländska Linfield och ungerska Debrecen. Efter det följde dessvärre tuffaste möjliga motstånd i form av storklubben Valencia. Elfsborg var aldrig riktigt nära att rubba spanjorerna som vann dubbelmötet med totalt 5-1. Borås-laget förpassades därmed till Europa Leagues föregångare Uefa-cupen där man via seger mot Dinamo Bukarest hamnade i en femlagsgrupp med Villareal, Fiorentina, AEK Aten och tjeckiska Mlada Boleslav. Det relativt meriterade motståndet tog ut sin rätt och Elfsborg slutade sist i gruppen.

IFK Göteborg 2007

Målvakter: Bengt Andersson, Erik Dahlin, David Stenman. Försvarare: 
José Schaffer, Mattias Bjärsmyr, Adam Johansson, Hjálmar Jónsson, Magnus Johansson, Ragnar Sigurdsson. Mittfältare:
 Thomas Olsson, Niclas Alexandersson, Pontus Wernbloom, Jonatan Berg
, Gustav Svensson, Andrés Vasquez, Sebastian Eriksson, Eldin Karisik
, Jakob Johansson, Stefan Selakovic, Tobias Hysén. Anfallare: George Mourad, Jonas Wallerstedt, Marcus Berg, Mathias Ranégie, Nicklas Bärkroth, Ali Gerba. Tränare: Jonas Olsson och Stefan Rehn.

Annons

Kommentar:
IFK Göteborg 2007 var på sätt och vis en blandning av gammalt och ungt. Lagets två stora stjärnor var Bengt Andersson, 41 år, och Niclas Alexandersson, 36 år. Men i övrigt så var de flesta av Göteborgs stjärnor bara i 20-årsåldern, däribland det mycket skickliga mittbackslåset beståendes av Mattias Bjärsmyr och isländske Ragnar Sigurdsson. Ett mått på hur skickliga Göteborgs unga spelare var vid denna tid kom två år senare i U21-EM på hemmaplan där Sverige nådde semifinal. Då var en kvartett av spelare i den svenska centrallinjen hämtade från detta guldlag (Mattias Bjärsmyr, Pontus Wernbloom,
Gustav Svensson och Marcus Berg). Med den talangbanken var det kanske inte konstigt att tränarduon Stefan Rehn och Jonas Olsson stundtals nästan fick hybris i att släppa fram unga spelare. Under sommaren slogs exempelvis rekord då 15-årige Nicklas Bärkroth blev tidernas yngste spelare att debutera i Allsvenskan.

Annons

Säsongen 2007:
En svängig säsong där Hammarby inledde starkast men ganska snart fick se sig omsprungna av de regerande mästarna Elfsborg som länge såg ut att kunna försvara sitt guld. Men Elfsborg kroknade rejält på höstkanten och istället blev guldstriden en kamp mellan Djurgården, IFK Göteborg och Kalmar FF. En spektakulär sak skedde för övrigt då de två sistnämnda lagen möttes i Kalmar under slutet av sommaren. Glenn Hysén stod bland Göteborgsfansen och började plötsligt gorma ”Tobbe é klar!” syftandes på sonen Tobias. Kort senare var den sensationella affären ett faktum. Tobias Hysén lämnade något oväntat Sunderland för spel i Blåvitt. Hösten 2007 var kanske inte Hyséns formstarkaste tid i karriären, men han fick i alla fall vara med om att vinna IFK:s första SM-guld på över ett decennium. Mästartiteln säkrades först i sista omgången där Göteborg vann komfortabelt hemma mot Trelleborg samtidigt som Djurgården överraskande förlorade mot BP.

Annons

Så gick det för spelarna efter guldet: 
Merparten av de etablerade spelarna i truppen stannade i Blåvitt till nästföljande säsong. Undantagen var veteranen Magnus ”Ölme” Johansson som lade av med fotbollen,
Andrés Vazquez (som under året hade gjort ett av tidernas snyggaste allsvenska mål) som blev proffs i Zürich samt målvakten Bengt Andersson som under 2008 kombinerade amatörspel i den lilla klubben Tölö IF med inhopp i de norska klubbarna Moss och Fredrikstad. Och inte nog med det – ”Bengan” passade även på att återuppta sin gamla karriär som snickare kort efter sitt avslutade kontrakt med IFK. Vad gällde den blivande landslagsspelaren Marcus Berg så hann han lämna Blåvitt redan i augusti månad under pågående guldsäsong. Han hade då hunnit med att göra 14 mål vilket i slutändan faktiskt räckte hela vägen till allsvensk skytteligaseger. För unge Berg väntade härnäst proffsäventyr i den holländska klubben Groningen.

Annons

Så gick det i Europa-spelet året efter: Efter att enkelt ha slagit ut Murata från San Marino så ställdes Blåvitt mot schweiziska Basel. Första matchen i Göteborg slutade oavgjort, 1-1. I returmötet i Schweiz hade Blåvitt ett tag ledningen med 2-1 och det krävdes då minst två mål av Basel för att nå avancemang till nästa omgång. Läget såg med andra ord riktigt bra ut för IFK. Men det var då Blåvitts lagmaskin totalt brakade samman. Under matchens sista 20 minuter släppte Göteborgs nye målvakt Kim Christensen inte bara två, utan tre mål förbi sig – varefter de 18-faldiga svenska mästarna var ett slaget lag.

Kalmar FF 2008

Målvakter: Petter Wastå, Zlatan Azinovic, Etrit Berisha. Försvarare: Arthur Sorin, Patrik Rosengren, Marcus Lindberg, Emin Nouri, Mikael Eklund, Petter Lennartsson, Joachim Lantz, Tobias Carlsson, Stefan Larsson. Mittfältare: Rasmus Elm, Henrik Rydström, Viktor Elm
, Patrik Ingelsten, Daniel Sobralense, Erik Israelsson, Lasse Johansson, Jimmie Augustsson, Robin Östlind. Anfallare: David Elm
, Cesar Santin, Abiola Dauda, Marcel Sacramento. Tränare: Nanne Bergstrand.

Annons

Kommentar: 
”Tråkiga Kalmar” var det här året allt annat än tråkigt. Laget gjorde hela 70 mål under säsongen vilket är mest av ett allsvenskt lag i modern tid. Lagets två stora målsprutor var högeryttern Patrik Ingelsten (vann allsvenska skytteligan på 19 mål) samt den brasilianske forwarden Cesar Santin (hann med att göra tio mål innan han lämnade för FC Köpenhamn mitt under säsongen). Även de spelskickliga bröderna Elm var starkt bidragande till Kalmars offensiva kraft detta år. I defensiven så var de stora ledargestalterna mittfältaren Henrik Rydström och mittbacken Patrik Rosengren – även om den sistnämnde faktiskt blev petad under slutet av säsongen något oväntat. Ledde laget gjorde den nuvarande Hammarby-tränaren Nanne Bergstrand som efter guldet fick en gata uppkallad efter sig i Kalmar.

Annons

Säsongen 2008: 
Trots att Kalmar ledde Allsvenskan i princip från start till mål så avgjordes det inte helt förrän i sista omgången då Kalmar säkrade guldet med ett oavgjort resultat borta mot Halmstad. Det laget som främst utmanade Kalmar om guldet var Anders Svenssons Elfsborg som slutade tvåa i serien.

Så gick det för spelarna efter guldet: 
Patrik Ingelsten och Viktor Elm gick båda till holländska Heerenveen under vintern. Även för lillebror Rasmus blev det Nederländerna då han kommande sommar skrev på för de dåvarande holländska mästarna Az Alkmaar. Samma sommar blev det också klart att storebror David skulle få testa proffslyckan i Premier League med Fulham. För veteranerna blev det däremot inga proffsäventyr. Patrik ”Bagarn” Rosengren flyttade efter guldsäsongen hem till Mjällby där han gjorde ytterligare några säsonger som spelare, medan lagkapten Henrik Rydström stannade i Kalmar FF där han efter avslutad spelarkarriär (avslutade karriären 2013) har haft i olika ledarpositioner i föreningen.

Annons

Så gick det i Europa-spelet året efter: 
Kalmar åkte ut direkt i den andra kvalomgången mot ungerska Debrecen efter ett tätt dubbelmöte där antalet bortamål till slut fällde avgörandet. Debrecen gick sedan hela vägen till Champions League.

AIK 2009

Målvakter: Tomi Maanoja, Daniel Örlund, Nicklas Bergh. Försvarare:
 Markus Jonsson, Per Karlsson, 
Jos Hooiveld, Nils-Eric Johansson, Walid Atta, 
Patrik Bojent
, Pierre Bengtsson. Mittfältare:
 Jorge Ortiz
, Dulee Johnson, 
Daniel Tjernström, 
Martin Kayongo-Mutumba, Bojan Djordjic, Kenny Pavey, Gabriel Özkan, Viktor Lundberg, Yussuf Saleh, Daniel Gustafsson. Anfallare:
 Iván Obolo, 
Antonio Flávio, Saihou Jagne
, Miran Burgic, Mikael Thorstensson, Pontus Engblom. Tränare: Mikael Stahre.

Kommentar: 
Smått legendariskt rövargäng med busar och profiler som Dulee Johnson, Bojan Djordjic, Kenny Pavey och Martin Mutumba för att nämna några. Störste stjärnan var annars argentinaren Iván Obolo som framtill sin tid i AIK hade haft en brokig karriär med bland annat kortare sejourer i både Spanien och Italien utan att riktigt ha lyckats. Men i Gnaget dit han hade kommit 2007 gick Obolo från klarhet till klarhet, och under 2009 var han i sitt livs form. Coachade laget gjorde en doldis vid denna tid, nämligen Mikael Stahre. Stahre hade fått ta över AIK efter att Rikard Norling oväntat hade fått sparken på senhösten föregående år under uppmärksammade former.

Annons

Säsongen 2009:
 AIK fick ett smärre avbräck redan på försäsongen när den tilltänkte förstemålvakten 
Tomi Maanoja bröt benet. Daniel Örlund ersatte emellertid med bravur och var stundtals landslagsmässig under året. Örlunds starka spel i kombination med starka försvarspjäser som Jos Hooiveld och Nils-Eric Johansson gjorde att AIK hade Allsvenskans bästa defensiv detta år. På 30 omgångar släppte man bara in 20 mål. Främsta utmanare till titeln var IFK Göteborg som också hade ledningen i tabellen stundtals under året. I den sista omgången möttes de båda storlagen i en klassisk novembermatch i Göteborg. Inför matchen ledde AIK med en poäng, men med tanke på Blåvitts hemmaplansfördel var ändå känslan att det var helt öppet mellan de båda lagen. Blåvitt började matchen bäst och tog ledningen genom Thomas Olsson en bit in i den första halvleken. Brassen Flávio kvitterade dock för AIK varefter IFK Göteborg bytte in den före detta landslagsspelaren Niclas Alexandersson som hade gjort comeback under hösten efter att egentligen ha avslutat karriären året innan. Den då snart 38-årige Alexandersson hamnade dock i skuggan av en annan veteran, närmare bestämt AIK:s trotjänare Daniel Tjernström. I den 85:e minuten avgjorde lagkapten Tjernström med ett skickligt skott ur svår vinkel som gav Solna-laget 2-1 och därmed resulterade i AIK:s första SM-guld den här sidan millenniumskiftet.

Annons

Så gick det för spelarna efter guldet:
 Flera av förgrundsgestalterna försvann snabbt efter guldet. Holländske mittbacksgeneralen Jos Hooiveld gick till skotska storlaget Celtic. Daniel Örlund tog över som förstemålvakt i norska Rosenborg. Storstjärnan Obolo flyttade hem till Argentina och skrev på för sitt gamla lag, Arsenal de Sarandi. Straffspecialisten Markus Jonsson blev proffs i grekiska Panionios – för övrigt samma klubb som Mikael Stahre tog över några månader senare. När sedan
 Bojan Djordjic och Martin Mutumba tillsammans försvann till ungerska Videoton nästföljande sommar var väl känslan för många att detta guldlag till sist hade nått sin slutliga splittring.

Så gick det i Europa-spelet året efter:
 Med i princip ett helt nytt lag på banan fick AIK det väldigt tufft i Champions League-kvalet. Efter att med nöd och näppe ha besegrat Jeunesse d’Esch från Luxemburg blev det ett ordentligt nederlag mot Daniel Örlunds nya lag Rosenborg. 0-4 slutade dubbelmötet totalt mot de norska mästarna som i följande kvalificeringsomgång fick se sig utslagna av ett annat nordiskt lag – FC Köpenhamn.

Annons

Malmö FF 2010

Målvakter:
 Johan Dahlin, Dusan Melicharek, Dejan Garaca. Försvarare:
 Daniel Andersson, Joseph Elanga, Yago Fernández, Markus Halsti, Pontus Jansson, Ricardinho, Jasmin Sudic, Ulrich Vinzents, Filip Stenström. Mittfältare:
 Jeffrey Aubynn
, Jimmy Durmaz
, Wilton Figueiredo, Jiloan Hamad
, Rick Kruys
, Guillermo Molins, Miljan Mutavdzic
, Ivo Pekalski
, Robert Åhman-Persson, Muamet Asanovski. Anfallare:
 Daniel Larsson, Agon Mehmeti, Alexander Nilsson, Edward Ofere, Dardan Rexhepi. Tränare: Roland Nilsson

Kommentar:
Efter att stundtals ha varit hårt kritiserad under 2009 fick tränare Roland Nilsson plötsligt rejäl ordning på skutan när styrelsen tvingade honom att byta ut hans Gren mot Pep Clotet Ruiz och den duon förde Malmö till guld i samband med klubbens 100-årsjubiléum 2010. I defensiven hade lagkapten Daniel Andersson blivit bekväm med sin nya mittbacksroll och i offensiven blommade brassen Wilton Figueiredo ut till Allsvenskans kanske bäste playmaker. Det var också ett lag där flera unga spelare hade tongivande roller – exempelvis Johan Dahlin, Ivo Pekalski och Daniel Larsson. Den framtide landslagsspelaren Jimmy Durmaz fick också lite av ett genombrott denna säsong.

Annons

Säsongen 2010:
 Henrik Larsson hade lagt av och även tränaren Bo Nilsson hade slutat. Därför var det kanske lite överraskande att lokalkonkurrenten Helsingborg med Conny Karlsson som ny tränare tog kommandot och länge ledde serien. Under sommaren värvades dessutom Gefles målspruta Alexander Gerndt till klubben och HIF såg då nästintill ostoppbart ut. Men Malmö smög hela tiden med där bakom och med fem omgångar kvar var det plötsligt helt jämnt mellan lagen. Då satte de himmelsblå in en högre växel. Malmö vann fyra av de fem resterande matcherna och hade under dessa fem matcher hela 13-1 i målskillnad. Hemma på den nya arenan Swedbank Stadion kunde guldet säkras i slutomgången med en stabil 2-0-seger mot Mjällby. Jiloan Hamad och Agon Mehmeti stod för målen.

Så gick det för spelarna efter guldet: 
Till en början var Malmös guldtrupp relativt intakt. Laget som inledde Allsvenskan 2011 var i princip detsamma som hade vunnit guldet 2010. Men under sommaren 2011 började så smått spelare lämna för nya äventyr. Agon Mehmeti blev proffs i italienska Palermo,
 Yago Fernández gick till spanska Girona och Guillermo Molins lämnade för belgiska storklubben Anderlecht. Men den mest uppmärksammade övergången stod nog ändå inte någon av spelarna för, utan istället tränaren Roland Nilsson som åkte över bron och blev
 FC Köpenhamns nye tränare.

Annons

Så gick det i Europa-spelet året efter:
 Efter att ha värmt upp med seger mot Torshavn från Färöarna så var det dags för allvar mot Glasgow Rangers. Det skotska storlaget var favoriter men Malmö överraskade och vann ett tätt och rafflande dubbelmöte där Jiloan Hamad slutligen blev hjälte med en sen kvittering i bortamötet mot skottarna. Dramatiken blev än värre i den avslutande kvalomgången där MFF ställdes mot Dynamo Zagreb. Kroaterna vann övertygande i Zagreb med 4-1 och läget såg dystert ut. Men väl i Malmö fick skånepågarna, lett av den nye tränaren Rikard Norling, igång sitt spel rejält. Inför slutminuterna så hade ett Champions League-vittrande MFF en 2-0-ledning. Ytterligare ett mål krävdes dock för avancemang – och på hörna kom den stora chansen. Pontus Janssons nick var dock aningen för svag, och istället för Champions League blev det Europa League för Malmö. Väl där hade Malmö svårt att prestera, och utöver ett oavgjort resultat mot Rasmus Elm och Pontus Wernblooms AZ Alkmaar så blev det idel förluster för skåningarna. Och då var ändå inte heller övrigt motstånd (Austria Wien och Metalist Kharkiv) helt oöverkomligt precis.

Annons

Helsingborg 2011

Målvakter: Pär Hansson, Daniel Andersson. Försvarare:
 Markus Holgersson, Christoffer Andersson, Peter Larsson, 
Erik Wahlstedt, Marcus Nilsson, 
Erik Edman, 
Joseph Baffo, 
Hannu Patronen, Erlend Hanstveit. Mittfältare:
 Ardian Gashi, 
May Mahlangu, Mattias Lindström, Simon Thern
, Rachid Bouaouzan, Johan Eiswohld, Jörgen Skjelvik, Sebastian Carlsen, Gudjon Petur Lydsson. Anfallare:
 Erik Sundin, Rasmus Jönsson, Alexander Gerndt, Alvaro Santos, Thomas Sörum, Emil Åberg. Tränare: Conny Karlsson.

Kommentar: 
Tränaren Conny Karlsson hade svårt att komma överens med sin spelartrupp och var under intern kritik under hela året. Detta var för övrigt året då
 Erik Edman vid ett tillfälle blev hemskickad från träning efter bråk med just nämnde Karlsson. Man skakades även av att Alexander Gerndt anmäldes för misshandel av sin fru. Mitt i all röra fanns också ett HIF-lag som genomförde sin resultatmässigt bästa säsong under 2000-talet. Det var ett lag innehållandes flertalet rutinerade fanbärare som Christoffer Andersson, Erik Wahlstedt, Mattias Lindström, Alvaro Santos samt den redan nämnde Erik Edman. Men de äldre stjärnorna till trots – mest framträdande var nog ändå den 25-årige Pär Hansson. Hansson var Allsvenskans bäste målvakt detta år och tog även plats i landslagstruppen lagom till EM sommaren därpå. Det starka centralmittfältet med sydafrikanen May Mahlangu och norrmannen Ardian Gashi bör också nämnas som en viktig komponent i Helsingborgs guldbygge.

Annons

Säsongen 2011:
Helsingborg tog kommandot direkt i de inledande omgångarna och ledde sedan serien större delen av året. Guldet säkrades redan i september när toppkonkurrenten AIK tappade poäng mot Malmö FF samma dag som Helsingborg redan hade hunnit med att vinna borta mot GAIS – vilket gjorde Helsingborgs ledning ointaglig. Helsingborgsspelarna nåddes av guldbeskedet i samband med bussresan hem från Göteborg.

Så gick det för spelarna efter guldet:
 Anfallsstjärnorna Rasmus Jönsson och Alexander Gerndt hann bli proffs i tyska Wolfsburg respektive holländska Utrecht redan halvvägs in på guldsäsongen. Unge backen
Marcus Nilsson lämnade även han under sensommaren och blev då lagkamrat med Gerndt i Holland. Efter att guldet hade erövrats under hösten tyckte också försvarsklippan
 Markus Holgersson att det var dags att röra på sig varefter han i januari skrev på för
 Hasse Backes New York Red Bulls. En annan uppmärksammad övergång under vintern var Simon Therns flytt till lokalkonkurrenten Malmö FF.

Annons

Så gick det i Europaspelet året efter: 
Den efterföljande sommaren sparkade HIF andretränaren Per-Ola Ljung vilket fick Conny Karlsson att hoppa av och in kom Åge Hareide med Stefan Schwarz som assisterande. Efter att HIF hade slagit ut walesiska New Saints lottades Helsingborg mot det polska mästarlaget Slask Wroclaw i Champions League-kvalet. Helsingborg imponerade mot polackerna och dubbelmötet vanns med totalt 6-1. I den avgörande kvalomgången blev det dock stopp då skåningarna ställdes mot Mikael Lustigs Celtic som vann både hemma- och bortamötet med 2-0. Eftersom HIF åkte ut så sent som den sista kvalomgången blev man ändå direktkvalificerade till Europa Leagues gruppspel. I Europa League hamnade Helsingborg – anförda av den nye anfallsstjärnan Nikola Djurdjic – i en tuff grupp med spanska Levante, tyska Hannover och holländska Twente. Något slutspel blev det inte, men 4 poäng lyckades man ändå skrapa ihop och blev därmed 3:a i gruppen vilket får ses som en klart godkänd insats.

Annons

Elfsborg 2012

Målvakter:
 Kevin Stuhr Ellegaard, Kenneth Höje, Andreas Andersson. Försvarare:
 Johan Larsson, 
Daniel Mobaeck, 
Jon Jönsson, 
Andreas Augustsson, Joackim Jörgensen, Skúli Jón Fridgeirsson, Andreas Klarström, Stefan Larsson. Mittfältare: Stefan Ishizaki, Anders Svensson, Oscar Hiljemark, Marcus Rohdén, Viktor Claesson, Niklas Hult, Simon Hedlund. Anfallare: David Elm, Lasse Nilsson, Amadou Jawo, Per Frick. Tränare: Jörgen Lennartsson.

Kommentar:
 Med Andreas Augustsson kvar och Jon Jönsson som hade återvänt från proffsliv kunde Elfsborg mönstra samma framgångsrika mittbackspar som vid guldet 2006. Två andra betydelsefulla spelare som också var med sex år tidigare var Stefan Ishizaki och landslagsstjärnan Anders Svensson på mittfältet. Runt sig hade de nu ett koppel av unga framträdande talanger som Johan Larsson, Viktor Claesson, Niklas Hult, Oscar Hiljemark och Marcus Rohdén för att ta några exempel. Inför säsongen rådde främst osäkerhet kring målvaktspositionen där norrmannen Kenneth Höje hade panikvärvats in efter att tänkte förstemålvakten Kevin Stuhr Ellegaard hade dragit på sig en skada under försäsongen. Men värvningen av Höje visade sig snabbt vara en lyckoträff och norrmannen var enligt många Allsvenskans främste målvakt under våren. En bit in på säsongen ställdes tränaren
Jörgen Lennartsson för ett svårt val när Ellegaard återigen var spelduglig. Vem skulle nu ha rollen som förstemålvakt? Situationen löstes med att Höje såldes till konkurrenten Djurgården där han fortsatte att övertyga. Även en skadefri Ellegaard bjöd på bra spel och var en starkt bidragande orsak till att Elfsborg i slutändan gick segrande ur guldstriden.

Annons

Säsongen 2012:
 Elfsborg låg i topp större delen av säsongen tätt följt av Malmö FF. Med två omgångar kvar var det i princip helt jämnt mellan lagen. Då plötsligt fick MFF bara oavgjort hemma mot bottenlaget Örebro. När skåningarna sedan föll mot AIK i slutomgången så var saken klar. Elfsborg (samtidigt spelandes hemma mot Åtvidaberg – en match som slutade 1-1) blev svenska mästare. Malmö blev faktiskt inte ens tvåa efter den svaga avslutningen utan föll tillbaka till en tredjeplats. Allsvenskans stora silver spurtade istället ett målglatt BK Häcken till sig.

Så gick det för spelarna efter guldet:
 Mittfältsnavet Oscar Hiljemark blev proffs i PSV Eindhoven, men i princip alla andra stjärnor stannade i Elfsborg ytterligare något år i alla fall. Den hårdföre veteranen
Andreas Augustsson nekades lite överraskande förlängt kontrakt och flyttade vidare till GAIS.

Annons

Så gick det i Europa-spelet året efter:
 Elfsborg inledde Champions League-kvalet med att fullkomligen krossa de lettiska mästarna Daugava Daugavpils (11-1 totalt). Därefter följde ett tätt dubbelmöte med skotska Celtic som de sistnämnda vann med totalt 1-0. Elfsborg slussades då vidare till Europa League-kvalet där man lyckades slå ut danska Nordsjälland. Väl i huvudturneringen kom man dock sist i en grupp som utöver boråsarna bestod av Esbjerg, Standard Liège och Salzburg.

Malmö FF 2013

Målvakter: Johan Dahlin, Robin Olsen, Sixten Mohlin. Försvarare:
 Markus Halsti, Ricardinho, 
Miiko Albornoz, Pontus Jansson, Matias Concha
, Erik Johansson, 
Filip Helander
, Pa Konate
, Daniel Andersson, Johan Hammar, Alexander Blomqvist. Mittfältare: Simon Thern, Jiloan Hamad, Emil Forsberg, Erik Friberg, Simon Kroon, Petar Petrovic, Ivo Pekalski, Erdal Rakip. Anfallare: Magnus Eriksson, Tokelo Rantie, Dardan Rexhepi, Pawel Cibicki, Guillermo Molins, Benjamin Fadi. Tränare: Rikard Norling.

Annons

Kommentar: 
Under våren kretsade mycket av Malmös spel kring den kvicke sydafrikanske forwarden Tokelo Rantie. Men när engelska Bournemouth slängde upp över 30 miljoner kronor på bordet under sommaren så kunde MFF ändå inte säga nej till en försäljning. Med Rantie borta blev återvändande Guillermo Molins en nyckelfigur för de himmelsblå. Den tidigare mittfältaren Molins tog över Ranties forwardsroll med lyckat resultat. Molins som återvände från Anderlecht inför höstsäsongen bidrog inte bara med frejdigt spel offensivt utan var även viktig för laget med sin rutin. Japp, det stämmer – viktig med sin rutin. Noterbart i sammanhanget var att Molins vid denna tid bara var 25 år. Det säger en hel del om hur hyperungt denna version av Malmö FF var. De båda 22-åringarna Pontus Jansson och Jiloan Hamad var annars de stora ledargestalterna i laget och runt dem var ännu yngre förmågor som Emil Forsberg och Filip Helander i full färd med att utvecklas mot högre nivåer. Den 27-årige målvakten Johan Dahlin var faktiskt en av de allra äldsta i truppen – och när han stötte på skadeproblem under året fick ännu en talangfull ungdom chansen, nämligen Robin Olsen. Den framtide landslagsmålvakten Olsen klarade utmaningen föredömligt och imponerade i de matcher han fick spela.

Annons

Säsongen 2013:
 Ett starkt spurtande AIK slutade visserligen tvåa i serien, men under året var det framförallt IFK Göteborg och Helsingborg som gjorde Malmö sällskap i toppen. Både Blåvitt och HIF var dock helt ur slag när det skulle vankas guldstrid varpå Malmö fick chansen att avgöra serien redan i den näst sista omgången. I vildsint höstväder på Borås Arena lyckades MFF vinna mot de regerande mästarna Elfsborg med 2-0 och säkrade med dessa tre poäng guldet. Stjärnan Guillermo Molins gjorde båda målen i matchen.

Så gick det för spelarna efter guldet: 
Tre tongivande spelare lämnade MFF efter säsongens slut. Jiloan Hamad tog steget till Hoffenheim i Bundesliga, Johan Dahlin blev proffs i turkiska Gencerbirigli och mittfältaren Erik Friberg skrev kontrakt med italienska Bologna. Spelarflykten fortsatte kommande sommar då Miko Albornoz lämnade för tyska Hannover, Simon Thern flyttade till holländska Heerenveen och Pontus Jansson kritade på för italienska Torino. Legendaren 
Daniel Andersson som under guldåret 2013 gjorde sina allra sista matcher för de himmelsblå blev inför 2014 års säsong sportchef i Malmö FF. Han hade redan då under två års tid kombinerat sitt fotbollsspelande med olika ledarroller i klubben.

Annons

Så gick det i Europa-spelet året efter:
 Efter att Rikard Norling hoppat av så anlitade man Åge Hareide. Efter att MFF hade krånglat sig igenom dubbelmötet med lettiska Ventspils ställdes Malmö mot Sparta Prag. Sparta vann första matchen i Prag med 4-2 och läget såg dystert ut. Men väl på hemmaplan, inför en inlevelsefull publik, lyckades Malmö sensationellt vända underläget. MFF vann med 2-0 och gick vidare genom fler bortamål. Framgångarna fortsatte mot österrikiska Salzburg. Återigen förlorade Malmö bortamötet (2-1 till Salzburg), men det gjorde föga när skåningarna sedan krossade Salzburg hemma med 3-0. Malmö blev därmed första svenska lag på 14 år att ta sig till Champions League. Väl där var dock kvalitetshöjningen tydlig. I en tuff grupp med Juventus, Atletico Madrid och Olympiakos slutade Malmö sist. Men tre poäng lyckades man ändå ta efter seger hemma mot de grekiska mästarna Olympiakos där för övrigt en av spelarna var den före detta MFF-stjärnan
 Jimmy Durmaz.

Annons

Malmö FF 2014

Målvakter: Robin Olsen, Zlatan Azinovic, Sixten Mohlin. Försvarare: Matias Concha, Anton Tinnerholm, Filip Helander, Johan Hammar, Ricardinho, 
Erik Johansson, Pontus Jansson, Miiko Albornoz, Mahmut Özen, Alexander Blomqvist. Mittfältare: 
Erdal Rakip, Markus Halsti, Enoch Kofi Adu, Guillermo Molins, Simon Thern, Simon Kroon, Petar Petrovic, Amin Nazari, Emil Forsberg, Piotr Johansson. Anfallare:
 Magnus Eriksson, Markus Rosenberg, Pawel Cibicki, Isaac Kiese Thelin, Agon Mehmeti. Tränare: Åge Hareide

Kommentar: 
Ett litet frågetecken inför säsongen gällde hur den orutinerade Robin Olsen som bara fyra år tidigare spelade i division 5 skulle hantera att ta över som förstemålvakt efter att Johan Dahlin hade lämnat klubben. Den framtida landslagsmålvakten Olsen rätade emellertid ut frågetecknet till ett utropstecken och var allt som oftast stabiliteten själv i målet under året, såväl i Allsvenskan som i Champions League. En annan spelare som gjorde stora framsteg var försvararen Erik Johansson. Johansson var lite av en doldis när han året innan anslöt till MFF från Gais, men under 2014 etablerade sig Johansson inte bara som en ordinarie spelare i MFF utan tog också plats i Erik Hamréns A-landslag. Även i offensiven var det landslagsklass. Det rutinerade nyförvärvet Markus Rosenberg hade visserligen precis haft två tuffa säsonger i West Bromwich och tappat sin plats i Blågult när han återvände till Malmö, men väl hemma i Skåne föll alla bitar på plats igen. Rosenberg var Allsvenskans störste stjärna detta år och blev under sensommaren återigen uttagen till A-landslaget. Rosenberg tackade dock nej. Istället ville han ha fullt fokus på sitt MFF som var mitt uppe i Europa-spel.

Annons

Säsongen 2014: 
Malmö FF, med den nye tränaren Åge Hareide vid rodret, klarade konststycket att leda Allsvenskan från start till mål samtidigt som man kvalificerade sig för Champions League – inte illa med tanke på att en av lagets stora stjärnor, Guillermo Molins, blev långtidsskadad en bit in på säsongen. Trots att tre omgångar återstod så hade MFF redan i inledningen av oktober kammat hem seriesegern. Målet som definitivt säkrade guldet gjordes av
Markus Rosenberg då han i den 86:e matchminuten sköt 3-2 till Malmö i bortamötet mot AIK på Friends arena. Tidigare samma dag hade främsta utmanare IFK Göteborg oväntat blivit utklassade av bottenlaget IFK Norrköping – en match som såhär ett par år i efterhand kan ses lite grann som startskottet på en annan framgångssaga, nämligen den om hur
Janne Anderssons IFK Norrköping med små resurser kom att växa ut till en toppklubb i svensk fotboll i mitten av 10-talet.

Annons

Så gick det för spelarna efter guldet:
 Malmös spelare spreds över världen kan man minst sagt säga. Ricardinho försvann till Gabala i Azerbajdzjan. Markus Halsti flyttade västerut och skrev kontrakt med DC United i amerikanska MLS. Magnus Eriksson sökte sig till fjärran östern och skrev på ett lukrativt avtal med Guizhou Renhe i Kina. Den nyblivne landslagsmannen Emil Forsberg gick till storsatsande Leipzig i tyska andraligan. Succéförvärvet Isaac Kiese Thelin som för en spottstyver hade inhandlats från IFK Norrköping under sommaren såldes för uppemot
40 miljoner kronor till franska Bordeaux under vintern. Vad gällde målvakten Robin Olsen så väntade han till nästkommande sommar innan han styrde kosan söderut och blev proffs i grekiska PAOK Thessaloniki. Ungefär samtidigt lämnade Erik Johansson MFF för spel i det belgiska mästarlaget Gent.

Annons

Så gick det i Europa-spelet året efter:
 Efter att ha vunnit ett förvånansvärt tätt dubbelmöte mot Zalgiris från Litauen så ställdes Malmö ännu en gång mot Salzburg. För österrikarna var detta en chans till revansch efter förlusten mot MFF i Champions League-kvalet föregående år. MFF visade dock ingen nåd. Visserligen förlorade man bortamötet med 2-0, men väl hemma i Malmö var de himmelsblå helt klart numret större. Komfortabelt tog man ledningen med 3-0 redan innan halvtidsvilan – ett resultat som skulle stå sig matchen ut. MFF gick därmed vidare till den avgörande kvalomgången där man lottades mot de skotska mästarna Celtic. Även här förlorade Malmö på bortaplan (2-3) för att därefter, sin vana trogen, visa klass på hemmaplan och vända på underläget. Med en stabil 2-0-seger säkrade MFF avancemang till Champions League för andra året i rad. Väl i huvudturneringen fick man det dock tufft även detta år. MFF ställdes mot några av Europas giganter – Schaktar Donetsk, Real Madrid och Paris SG. Zlatans återkomst till Malmö, det vill säga hemmamötet mot PSG, slutade med storförlust – 0-5. Detta var dessvärre ett resultat som var signifikativt för Malmös gruppspel där målskillnaden efter de sex matcherna kunde summeras med de något bedrövliga siffrorna 1-21. Men tre poäng lyckades man ändå knycka åt sig. Hemma mot Schaktar Donetsk gjorde Markus Rosenberg MFF:s enda mål i turneringen vilket resulterade i en 1-0-seger mot ukrainarna.

Annons

IFK Norrköping 2015

Målvakter:
 Marcus Sahlman, Andreas Vaikla, David Mitov Nilsson. Försvarare:
 Andreas Johansson, Linus Wahlqvist, Markus Falk-Olander, David Boo Wiklander, Andreas Hadenius
, Filip Dagerstål, Christopher Nilsson Telo, Nikola Tkalcic, Adnan Kojic. Mittfältare:
 Alexander Fransson, Rawez Lawan, 
Arnór Ingvi Traustason, Nicklas Bärkroth, Mirza Halvadzic, Daniel Sjölund
, Gentrit Citaku, Tesfaldet Tekie. Anfallare: Christoffer Nyman, Emir Kujovic
, Joel Enarsson, Alhaji Kamara. Tränare: Janne Andersson.

Kommentar:
Den framtide förbundskaptenen Janne Andersson tog över IFK Norrköping 2011 och hämtade året efter in Tysklandsproffset Andreas Johansson till den östgötska klubben. Hårdföre Johansson hade tränats av Andersson i Halmstads BK under flera år, och när han nu återvände till Sverige fick han rollen som centralgestalt i Norrköpings defensiv. Johansson växte med uppgiften och fick till och med taktiska befogenheter av tränare Andersson. Även efter att ha passerat 30-årsstrecket fortsatte Johansson att utveckla sitt spel och stod förmodligen på toppen av sin karriär när han 2015, 33 år gammal och som självskriven lagkapten, förde Norrköping till klubbens första SM-guld på 26 år. Men Johansson var långtifrån den ende spelaren av dignitet i laget. Det före detta Turkiet-proffset Emir Kujovic öste in mål och vann den allsvenska skytteligan samtidigt som Daniel Sjölund och unge Alexander Fransson bildade Allsvenskans bästa innermittfält.

Annons

Säsongen 2015: 
Den allsvenska säsongen 2015 var en säsong där många länge gick och väntade på att storfavoriten Malmö FF skulle växla igång och ro åt sig guldet för tredje året i rad. Så blev dock inte fallet. Istället stod guldstriden huvudsakligen mellan tre andra lag – IFK Göteborg, IFK Norrköping och ett höststarkt AIK. Med fem omgångar kvar var det helt jämnt mellan lagen, och ända i slutomgången så hade faktiskt alla tre lag teoretisk chans på guldet. Norrköping ledde serien inför omgång 30 men hade en svår avslutningsmatch där de ställdes mot Malmö FF borta. Janne Anderssons mannar visade dock ingen guldfrossa utan vann med 2-0 efter att Malmös lagkapten Markus Rosenberg blivit utvisad i inledningen av matchen. Emir Kujovic samt isländske stjärnan Arnór Ingvi Traustason stod för Norrköpings mål i matchen.

Annons

Så gick det för spelarna efter guldet:
 Genombrottsmannen Alexander Fransson såldes till schweiziska Basel, men utöver honom var det få av de mer tongivande spelarna som lämnade Norrköping under vinteruppehållet. David Boo Wiklander som hade haft en ordinarie plats under guldåret försvann visserligen, men i det fallet handlade det om att Norrköping inte ville förlänga kontraktet med mittbacken som så småningom hamnade i Hammarby istället. Alhaji Kamara från Sierra Leone fick spelförbud efter att ett medfött hjärtfel konstaterats vid en läkarundersökning. Det hindrade dock inte Kamara från att fortsätta sin fotbollskarriär hos DC United i amerikanska MLS. Emir Kujovic och Arnór Ingvi Traustason stannade båda i Norrköping under våren och blev uttagna i 2016 års EM för sina respektive länder. Efter mästerskapet försvann både Kujovic och Traustason ut i Europa. Kujovic gick till belgiska Gent medan Traustason skrev kontrakt med Rapid Wien i Österrike. I slutet av sommaren försvann ännu en offensiv stjärna från Norrköping när Christoffer Nyman gick till Eintracht Braunschweig i tyska andraligan.

Annons

Så gick det i Europa-spelet året efter:
 Det var ett något stukat IFK Norrköping som gick in i Champions League-kvalet mot norska storklubben Rosenborg. Flera spelare var på väg bort från klubben samtidigt som
Janne Andersson precis hade lämnat Norrköping för jobbet som svensk förbundskapten och Jens Gustavsson hade tagit över. Till råga på allt så hade också den ordinarie målvakten under guldsäsongen, David Mitov Nilsson, råkat ut för ett benbrott under våren vilket gjorde att Norrköping fick förlita sig till den estländske tonåringen Andreas Vaikla mellan stolparna. Mötet i Trondheim tog norrmännen hem enkelt. Vaikla fick det tufft och den unge Norrköpingsmålvakten fick redan i den första halvleken släppa hela tre mål förbi sig. Resultatet blev till slut 3-1 efter att Norrköping reducerat i andra halvlek. Inte heller andra matchen började bra för de svenska mästarna. Rosenborg tog snabbt ledningen med 2-0. Men det var då Norrköping, lett av den nye tränaren Jens Gustafsson, stod för en mäktig vändning. 0-2 blev till 3-2. En imponerande insats måhända men inte tillräckligt sammantaget med tanke på det bleka resultatet i Norge. Det blev istället Rosenborg som gick vidare till nästa omgång där de i sin tur fick se sig besegrade av cypriotiska mästarna Apoel Nicosia.

Annons

 

Efter genomgången så har Anton Petersen rankat sina mästarlag enligt Topp 4, som ju är den svenska fotbollsmodellen när det handlar om medaljer (vilket hänger kvar sedan SM-guldet delades ut i cupform och då fyra lag fick medaljer) och nedan är hans ranking:

Guld: Malmö FF 2014

Ledde från start till mål i Allsvenskan och lyckades dessutom som första svenska lag på 14 år kvalificera sig till Champions League. Guillermo Molins, Emil Forsberg och
Markus Rosenberg var de stora stjärnorna men laget utmärkte sig också för de lyckade sommarvärvningarna. Relativt okända namn som Anton Tinnerholm, Enoch Kofi Adu och Isaac Kiese Thelin kom alla in och var högklassiga under hösten. Både Forsberg och Kiese Thelin försvann under vintern.

Stora silvret: Malmö FF 2010

Det lag som har tagit hem flest poäng under en och samma säsong de senaste tio åren (även poängsnittet är högre än de lag som tog guld före 2008 då antalet omgångar utökades från 26 till dagens 30). Daniel Andersson och Wilton Figueiredo var de två stora stjärnorna detta år, men laget innehöll även en rad spännande talanger – Jiloan Hamad, Jimmy Durmaz och Guillermo Molins för att ta några exempel – som skulle bära fram Malmö till fortsatta framgångar de kommande åren.

Annons

Lilla silvret: Helsingborgs IF 2011

Var nära att vinna redan 2010 men föll då på målsnöret mot ärkerivalen Malmö FF. Om det var Malmö som därefter blev sämre eller Helsingborg som utvecklade sitt spel ytterligare ett snäpp är svårt att avgöra, men 2011 så kunde i alla fall inget hindra Helsingborg från att ta en överlägsen seger i Allsvenskan. Stjärntrion Pär Hansson, Ardian Gashi och May Mahlangu stannade alla kvar i Helsingborg efter guldet och förde under den kommande sommaren laget till Europa League.

Brons: Kalmar FF 2008

När Kalmar etablerade sig som allsvenskt lag i mitten av 00-talet var det med ett spelsätt så defensivt att laget fick epitetet ”tråkiga Kalmar”. Men på bara ett par år fick Kalmar också fram Sveriges bästa offensiv. Cesar Santin, Viktor Elm och Patrik Ingelsten hade alla tvåsiffriga målskördar detta år. Totalt blev det 70 mål (mest av samtliga lag de här senaste tio åren) för Kalmar vars offensiva stjärnuppsättning också inkluderade den framtide landslagsspelaren Rasmus Elm.

Annons

 

Här är min rankning av mästarlag:

Guld: Helsingborg 2011

Under Conny Karlsson fick man till ett starkt maskineri som dominerade svensk fotboll under ett par år och man tog hem dubbeln 2011. Trots att man tappat några stora namn så var man effektivt och var med i toppen hela vägen. Att man sålde tongivande spelare under säsongen påverkade inte så mycket utan man var bäst.

Stora silvret: IFK Norrköping 2015

Efter många års träget jobb fick Janne Andersson till ett lag som inte bara spelade en framgångsrik och effektiv fotboll utan även underhållande. Dessutom utan att klubben lagt ut några större resurser på att värva ihop det utan det handlade om veteraner som fick till en nystart på karriären och en hel del unga talanger som klubben fostrat. Kanske en av Allsvenskans största skrällar genom tiderna och det var imponerande att man höll och övertygade hela året.

Annons

Lilla silvret: Malmö FF 2014

En av de mera makalösa förvandlingarna när det regerande mästarlaget över vintern tappade tränare, sportchef, vd och ett gäng tongivande spelare fram till sommaren och ändå genomförde en oerhört stark säsong. Inte nog med att man försvarade SM-guldet från 2013, man klarade även av att nå Champions League som första svenska lag på 14 år.

Brons: AIK 2009

Efter en kaossäsong där Rikard Norling till slut fått sparken och sportchefen Ola Andersson hoppat av så fick Mikael Stahre ihop ett lag av en rad starka karaktärer och man vann dubbeln. Kröningen när man besegrade IFK Göteborg på Gamla Ullevi var imponerande, men tyvärr hade inte laget så lång brinntid och redan året efter var succén långt borta.

Publicerad 2016-10-20 11:14

Kommentarer

Visa kommentarer

Senaste tweets

Arkiv

Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto