Sportbladet hakade på den givna ilskan mot Viasat som nu höjer priserna för sitt paket för sporträttigheter rätt rejält. Vill man kolla Premier League, NHL, Champions League, La Ligaoch F1 så får man langa upp 399 kronor i månaden.
Rätt trött på diskussionen eftersom de verkligt ansvariga för prishöjningar av den här typen alltid kommer undan. Grunden är att Premier League, Champions League och alla andra ligor och förbund bara vill ha mer och mer och mer.
Naturligtvis är inte Viasat något statligt verk som ska generera ett nollsummespel till sina ägare. Det är höga risker när man satsar på sporträttigheter och vinsterna är långt ifrån garanterade för de tv-bolag som ger sig in i leken. Sedan kunde man säkert informerat bättre, tydligare och tidigare.
Men istället för att vara galna på
Per Nunstedt o Co för att man höjer priserna så kan ni skriva brev till PL-vd:n
Richard Scudamore. Han har runt 35 miljoner kronor om året för att driva på utvecklingen av Premier Leagues intäkter. Han har betydligt större skuld i det här än ett svenskt mediabolag på Södermalm.
När Viasat i höstas vann auktionen om att behålla Premier League 2016-19 så innebar det också att kostnaden dubblades och hamnade kring 500 miljoner kronor om året i Sverige. I Norge blev ligan ännu dyrare och det är en karusell som snurrar utan stopp.
Sport på tv går inte att ladda ner och även om det finns piratsajter är kvaliteten varierande och en del av ligorna är aggressiva i sin jakt på dem. Det gör att mängder av fans till klubbar och ligor troget betalar för att få se matcher vecka ut och vecka in. Sport är en rättighet som funkar för tv-bolag, och det vet ligor, förbund och klubbar.
Från och med i höst så genererar försäljningarna av tv-rättigheterna för Premier League i utlandet 14,5 miljarder kronor per år. Drygt 38 miljoner kronor per match vilket innebär att en omgång är värd 380 miljoner. Det har varit en tydlig strategi från Premier League att vid sidan om de brittiska rättigheterna ta in mer pengar från utlandet.
Det är naturligtvis likadant kring Champions League, NHL, Formel 1, La Liga och så vidare. Alla vill ha mer. För Viasat innebär det att man måste investera tungt i rättigheter och sedan satsar man ytterligare pengar för att producera studiosändningar kring matcher och göra reportage. Det kostar helt enkelt.
Självklart är det en enkel svart-vit journalistik att bara gå på läsarnas ilska mot Viasat och kröna upplägget med en krönika om att det är för djävligt. Även om
Marcus Leifby denna gång klädsamt tryckte in något om
Aftonbladet och
Schibsted, som ju gärna vill knyta upp Plus-kunder och har sänt egna matcher mot pröjs.
Ändå kan jag önska att man någon gång lyfte blicken än mer och förklarade det hela bättre än att bara hoppa på en mellanhand. Vilket inte betyder att Viasat är Moder Teresa men man är inte heller Hin håle. Det är lika tröttsamt som när någon rasar mot agenterna i fotbollens värld och beskyller dem för att sno allt av värde och glömmer vem som anlitar dem.
Sportbladets
Patrik Sjögren hade en
väldigt bra genomgång av de förändrade reglerna kring agenter i fotbollsvärlden och hur det påverkade en nyligen genomförd affär i Sverige. Intressant läsning och bra insikter men också kryddad med de vanliga och trötta invändningarna och klichéerna om agenter, och så exemplet att PL-klubbarna betalade 1,6 miljarder kronor till agenter under ett år.
Det är en enkel retorik och att slå in öppna dörrar. Alla kan hetsa upp sig över agenter och att de i princip stjäl av fotbollen om man inte vill se längre än så. Men om inte klubbar och spelare velat använda agenter så hade de inte funnits kvar i branschen.
I den här ystra dansen är många klubbar gärna med så länge de får rätt danspartner, men när de får fel då gnäller man gärna både högt och ljudligt. Det är lika logiskt som att klubbar kan dumpa spelare vars kontrakt går ut, men sedan kan frysa ut spelare som inte förlänger.
Skälet till att
Fifa slopade regelverket för agenter var att det i princip var verkningslöst. Alla parter gjorde ändå som de kände för och alla regler gick att runda och där deltog både spelare, klubbledare och agenter. Ingen var bättre än någon annan.
De processer som hamnade hos Fifa var långvariga och det var i princip omöjligt att bevisa felen. Det finns väldigt många exempel på hur lätt det var att glida undan trots att man satt kvar i syltburken när det blev offentligt. Det är förståeligt att Fifa släppte det.
Ja, det finns dåliga agenter precis som det finns klubbledare som ljuger och agerar ohederligt eller spelare som inte bryr sig om avtal utan ”förhandlar på egen hand” för att kunna strunta i sitt gällande kontrakt med en part för att kunna tjäna ännu mer.
På ett sätt är det snarare bättre att köra utan licens och regler för då vet alla vad som gäller. Det går att sitta på flera stolar samtidigt om man bara upplyser om det, vilket måste vara bättre än att man sitter på flera stolar utan att berätta om det. Sedan får det vara självsanerande, det är bara att strunta i att jobba med agent X eller Y om de är ohederliga.
Naturligtvis är jag delvis och indirekt part i målet när det handlar om tittarnas ilska över att Viasat höjer sina priser rejält för att kunna följa olika ligor. För det är även så att
TV4-Gruppen har
C More som betal-tv-kanal. Hävdar absolut inte att tv-bolag är ofelbara, vi gör också fel.
Däremot har tittare och läsare nytta av ännu mer nyanser. Verkligheten är sådan att tv-rättigheterna är förbannat dyra och när förbund och ligor hela tiden bara vill ha mer pengar så blir det dyrare för tittarna. Det finns inget som heter att man har rätt till det ena eller det andra.
Det är förbund, ligor och klubbar som äger rättigheterna och de vill ha betalt för dem. Det är inte så att tv-bolagen hittar på det och skrattar hela vägen till banken. Kolla in i C Mores bokslut de senaste åren så kan ni inse att det knappast är enbart en vinstaffär att visa sport.
Lägg till att teknikutvecklingen, som gör att alla kan se matcher i sin mobil, sin dator eller sin padda, har en baksida. Det är att den är dyr och kräver tunga investeringar. Ändå har väl alla upplevt hur både vi och andra tv-bolag fått problem när för många velat se matcherna och det är en ständig kamp att parera efterfrågan.
Alla som drömmer sig tillbaka till när SVT visade ALLT gratis och anser att den statliga tv:n ska sända allt även i dag har antingen drabbats av minnesförlust eller var inte födda då. En del kanske enbart sett VM-krönikan från 1994 på Youtube och blivit smittade av en del SVT-nostalgiker.
Fakta är att SVT visade rätt lite och utan de kommersiella kanalernas intåg och konkurrens så hade inte utbudet varit som det är i dag. Tyvärr finns det en kostnad inblandad i det här massiva utbudet och den får tittarna stå för. De kommersiella kanalerna har inga licenspengar att luta sig emot.
Visst kan jag förstå en frustration över att Viasat väljer att låsa in alla sporträttigheter i ett paket. Det handlar naturligtvis om en rädsla att utan det så kommer inte affären att bära sig och de höga rättighetspriserna får därmed ytterligare en effekt. Viasat vågar helt enkelt inte chansa på att ett uppdelat paket där folk kan välja ligor helt fritt betalar tillräckligt.
Rätt eller fel? Ja, det är som med tidningar och med skivbolag som alla tagit vissa beslut som fått följder långt efter man tog dem. Även om en del förstod effekterna av delning på nätet och gratis innehåll så gjorde inte alla det.
I en tid när man har en större rörlighet och valfrihet handlar det om att företagen måste förstå det också för annars kan det straffa sig. Det är lätt för oss att tycka som inte behöver plöja excel-ark och ska försöka jämka ihop gamla och nya affärsmodeller.
Som konsument har man trots all en viss makt. Om man slutar konsumera enligt de givna direktiven så anpassar sig de flesta av marknadens aktörer om bara tillräckligt många följer efter. Så det är bara att agera för att paketen ska låsas upp, men glöm att det finns en rättighet till att se alla matcher på ett visst sätt.
Den rättigheten ligger hos klubbar, förbund och ligor och så länge de driver på för att sälja den till högstbjudande så kommer utvecklingen att fortgå. Om de brytt sig om mer än pengar hade de ställt krav på tv-bolagen.
Ännu så länge ser utvecklingen inte ut att avta och då får man välja om man vill åka med eller avstå. Eller så kan man alltid klaga hos NHL, Premier League och Uefa för att de även ska känna av ett missnöje.