Malmö FF överlevde fyra kvalomgångar och tog sig till Champions League och gjorde därmed om det som bara Röda Stjärnan klarat tidigare. Att Skåne-laget imponerade genom att ta sig till den finaste och mäktigaste turneringen för tredje gången på sju år råder det ingen tvekan om.
Däremot är det rimligt att fråga sig om det ger mer att spela Europa League där man nått 16-delsfinal två år i rad jämfört med att få rejält med pisk i Champions League. Att få stryk med 8-0 eller 5-0 är inte så förbannat roligt och inte heller så utvecklande.
Fast när det nu lottats och står klart att Malmö FF ställs mot Chelsea, Juventus och Zenit St Petersburg är det lätt att konstatera att det inte är en drömgrupp. Fanns det ens en sådan? Ja, möjligen att gruppen som Wolfsburg hamnade i med Lille, Salzburg och Sevilla skulle klassas som det, men det hade blivit svårt.
Här kan man nästan klassa Chelsea som omöjligt men både ett Juventus som är i gungning efter en skakig fjolårssäsong, superligafiaskot och Cristiano Ronaldos reträtt, och ryska Zenit St Petersburg måste klassas som möjliga poäng. Det är inte stora möjligheter, men de finns.
Inför lottningen var det en diskussion både inom Malmö FF och bland supportrar om man ville ha stora lag eller hellre något som var så sportsligt överkomligt som möjligt. Jag kan sympatisera med bägge inriktningarna. Å ena sidan hade det varit häftigt med Lionel Messi och Paris SG i Malmö, å andra sidan vill man ha chansen att gå vidare.
Nu tror jag inte på Malmös möjligheter att gå vidare i Champions League, men väl att ta tredjeplatsen i gruppen och få vara med i Europa League efter jul. Nej, det blir inte lätt och det handlar om små möjligheter att rubba den ryska klubben Zenit som dock tappat en aning och även om man spelat gruppspel de två senaste säsongerna har man kommit fyra.
Det finns något i den här årgången av Malmö FF som lyckas gräva fram resultat trots motgångar. Man hanterade trycket på Ibrox Park trots utvisningen och 55 000 på läktarna och ordnade målen. Likadant när man i veckan klarade av att hålla undan mot Ludogorets trots VAR-motgångar och en skada på Johan Dahlin som kunde fått de flesta att tvivla.
Det är i den styrkan som Jon Dahl Tomasson skapat man kan hitta en tro. Möjligen och troligen skriver jag det lite påverkad av att Malmö FF är från Sverige och jag följer klubben betydligt närmare än jag följer Zenit St Petersburg. Att jag blir påverkad av en vilja att det ska gå.
Det borde naturligtvis vara omöjligt för Malmö FF att överleva på något sätt i ett gruppspel i Champions League. Bara att ta sig in där är i det närmaste omöjligt för svenska klubblag. Under de senaste 20 åren har det skett endast två gånger tidigare och Malmö FF överlevde inte då.
Samtidigt kan jag gilla inställningen att spelarna och ledarna vill ställas mot de bästa och mäta sig. Det kan sluta illa, men den gång man inte vill det längre är fotbollen inte lika rolig. När man inledde kvalet med fyra rundor framför sig kändes Champions League avlägset och nu är man där och har hela tiden höjt sig. Har man en nivå till i sig? Bara att hoppas.