POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
LUNDHS KRÖNIKA
6d

Lundh: Kolossen Premier League är mycket slumpens skapelse

Om inte Sky-ägaren Rupert Murdoch höjt sitt bud i sista stund kanske inte Premier League varit där ligan är i dag.
En koloss som omsätter närmare 60 miljarder kronor och är mer industri än idrott.

Efter 20 års tjänst valde Richard Scudamore att kliva av rollen som vd för Premier League vid årsskiftet. Det säger en hel del att klubbarna då ombads samla ihop 60 miljoner kronor i avskedsgåva till en man som förvisso servat dem väl, men även berikat sig själv.

För det var knappast så att Scudamore hade svårt att hålla svälten från dörren. Mannen som tog över vd-posten 1999 hade över 30 miljoner kronor i årslön och bonus när han slutade men det är klart att han ville ha en del av utväxlingen som han bidragit till.

Bara när det handlade om tv-intäkterna som mer än femdubblades dem under Scudamores tid vid makten.

Kanske är det en rädsla över att framtiden är mer osäker som gör att ersättaren Susanne Dinnage hoppade av innan hon ens börjat och att ligan ännu letar.

Ingen kan ifrågasätta Premier Leagues enorma tillväxt sedan bildandet för 27 år sedan och i dag omsätter ligan dubbelt så mycket som både spanska La Liga och tyska Bundesliga och nästan en tredjedel av vad ALLA 55 ligor i Europa omsätter.

I dag framstår Premier League dessutom som är väloljat maskineri och i backspegeln ser det ut som att mycket var planerat. Ändå är det slående hur mycket som verkar vara styrt av slumpen. Åtminstone när man läser ”The Club – How the English Premier League became the wildest, richest, most disruptive force in sports”.

Journalisterna Joshua Robinson och Jonathan Clegg som i dag jobbar för Wall Street Journal har i boken försökt teckna framväxten av Premier League. De har talat med en hel del inblandade och man får följa med från slutet av 1980-talet fram till dagens industri där shejker, oligarker och miljardärer äger det som i dag är globala varumärken.

Visst, boken är skriven mer för en amerikansk marknad och det gör att en del skildringar är konstiga. Samtidigt är det på något sätt talande för Premier Leagues status att USA numera är en plats där ligan blir starkare och starkare och det finns möjliga bokköpare.

Det är givetvis en rad krafter som sammanstrålar när Premier League inte bara bildas utan även får fart. Allt från maktkamp mellan FA och ligorna till teknikskiftet där Skys satsning på fotboll gynnar ligan och följderna av tragedin på Hillsborough som leder till förbud mot ståplats och statliga bidrag (lotteripengar) till nya arenor som ger en ny publik.

Ändå kan man undra hur det slutat om inte Rupert Murdoch höjt Skys bud på morgonen 18 maj 1992. Då det pågick en kamp mellan ITV som visat den engelska ligan under några år och hade greppet och nykomlingen Sky som trodde sig kunna sälja både fotboll och paraboler.

Det vinnande budet låg på 304 miljoner pund för 60 matcher per säsong under fem år och det kom från Murdoch och Sky som vann. Detta trots att de stora klubbarna med undantag av Tottenham stöttade ITV och det handlade bara om att dåvarande ägaren Alan Sugar hade intressen i att sälja paraboler.

Det är också tydligt i boken hur mycket inspiration klubbarna hämtat från USA genom åren. Allt från nya arenor med rejält med toaletter till jumbotroner och affärer för att sälja prylar. Beskrivningen av hur Arsenal tänkte kring byggandet av sin nya arena och får lånen säkrade av att Arsène Wenger förlänger sitt kontrakt.

Eller bara beskrivningen av hur de hatade och nya amerikanska ägarna familjen Glazer ser till att få fart på sponsorförsäljningen kring Manchester United. Detta efter att man tappat Vodafone och där man istället såg till att dela upp sponsorskap i olika regioner i världen och på så sätt ökar på intäkterna. Som givetvis direkt eller indirekt gynnar Glazers.

Det är på många sätt en lärorik skildring att inse att det som utifrån sett verkar planerat och rätt själlöst inte behöver vara så. Snarare är det slump och tillfälligheter som styr i både köp av klubbar och när man gör olika stora affärer.

Som när Arsenals tidigare storägare David Dein berättar om sin upprördhet över att Roman Abramovitj förhört sig om Arsenal men fått beskedet om att den klubben inte är till salu. Eller när Abramovitj tappar intresset för Tottenham för att gatorna kring klubbens arena påminner om Omsk i Ryssland...och det är värre i London.

Alla vet i dag att oligarken gick ”all in” på Chelsea och pumpade in miljarder och London-klubben blev en utmanare. Några år senare kom Abu Dhabis styrande med nya miljarder och har gjort Manchester City till en klubb som vinner likt FC Barcelona där man också hämtat både företagsledare och tränare.

Givetvis finns det även en rad misslyckanden i boken. Allt från när Venkys köpte Blackburn Rovers, Randy Lerner tog över Aston Villa efter att ha fått välja på ett gäng klubbar till när amerikanerna Tom Hicks och George Gillett Jr styrde Liverpool på grund.

För det är naturligtvis så att även Premier League-historien innehåller en rad skrämmande exempel på att tillväxt inte innebär automatisk lycka. Snarare tvärtom, men det är också slående hur många som verkar gå in i fotboll utan att ha en aning om vad de ger sig in på eller hur fotbollsvärlden fungerar.

Så här i efterhand kan man konstatera att vinnarna av utvecklingen är spelare och agenter samt många som jobbar i klubbarna samt de ägare som klarat av att behålla sina klubbar i Premier League. För även om många tidigare gått back så har värdet på klubbarna rusat uppåt och inget talar för att den kurvan bryts.

Baksidan är givetvis att Premier League-klubbarna är långt ifrån vad man var en gång i tiden. Delar av den gamla publiken är utbytt och väldigt mycket är krass kommersialism och det är rätt cementerat i vilka klubbar som dominerar och når framgångar.

Om det är kul? Ja, åtminstone tycker tillräckligt många det på både läktare och fram tv-apparater. För annars hade inte maskineriet kunnat snurra. Så länge marknaden är stor nog så kommer inget att ändras heller, och där är alla vi intresserade delaktiga i att skapa den.

FAKTA

Helgens...

Helgens måste
Ångestlördag: Sheffield U-Millwall följt av Leeds-Sheffield W. Söndag: allsvenska möten i C More med AIK-Sirius och Malmö-Östersund som huvudnummer.

Helgens avstå
Träning. Krånglande hälsena sätter stopp.

Veckans VM-oro
Efter Sveriges två träningsmatcher mot Tyskland och Österrike så framstår SvFF:s budget (man har lagt in 18,7 miljoner kronor i intäkter) på att landslaget ska nå semifinal i Frankrike som väldigt optimistiskt. Peter Gerhardsson tar ut VM-truppen 16 maj och förbundskaptenen har inte så mycket alternativ. Det mest oroande är att stommen med Hedvig Lindahl, Nilla Fischer och Caroline Seger inte alls är lika vass som tidigare. Klart är att Sverige kan mönstra en stark startelva om alla spelare är i slag och man inte kör trebackslinje men att alternativen på bänken är få. Nog ska man kunna ta sig vidare som tvåa från gruppen med USA, Thailand och Chile och då väntar grupptvåan från E (Kanada, Nederländerna, Kamerun, Nya Zeeland) vilket känns som jämnt oavsett om det blir Kanada eller Nederländerna. Klarar man det blir det antagligen Tyskland i kvartsfinal och hemresa. 

Veckans maktkamp
Inför det extra årsmötet handlade det om vem som skulle bli ordförande i Östersunds FK efter Daniel Kindberg som ska upp i rätten om några veckor? Valberedningens förslag Bo Ottosson eller Mathias Rasteby? Det blev Ottosson som vann med 57-31 på ett årsmöte med mycket känslor. 

Veckans quick-step
VM 2019 väntar i Frankrike i sommar. Nyligen gick Adidas ut och talade om att man från och med detta mästerskap skulle betala lika mycket i bonus till kvinnor som män. Nu är det Nike som gör en grej av att man till VM 2019 för första gången tagit fram matchdräkter som är anpassade för kvinnor, och inte bara är omgjorda herrdräkter. Nike talar om en ”tipping point” kring damfotboll. https://www.forbes.com/sites/robertkidd/2019/04/07/why-nike-believes-2019-is-a-tipping-point-for-womens-soccer/#36a2efa96ee2

Veckans läsarbrev
Hej! Tack för en intressant artikel om att SvFF fick lägga ner sina VM-resor. Det hade varit intressant att veta var detta marknadsfördes? Jag är medlem i landslagets Supporterklubb, där jag kryssat i att jag är särskilt intresserad av just Damlandslaget. Jag är också med i supporterklubben Soft Hooligans. På inget av dessa ställen har jag sett någon reklam om resorna. Jag var också i kontakt med SvFF själva i februari ang. 

frågor om FIFA's biljetter, som jag inte fått tag i, men då blev jag inte heller tipsad om att köpa en resa med Björk & Boström Sportresor – trots att de tydligen ska ha varit till försäljning då. Där kan man ju tänka sig att det finns en given kund, en person som efterlyser biljetter men som inte fått tag i någon. Jag jobbar som journalist och tycker mig vara ganska bra på att göra research, men ingenstans har jag sett något om de här resorna. Nu har jag köpt biljetter och boende på egen hand, men hade ju gärna gjort det via en byrå om de fixat allt åt en. Tänker att det är lätt att skylla på att det inte finns när någon marknad, när marknaden inte vet om att produkten finns. 

Svar: Naturligtvis framstår det som rätt otroligt att förbundet inte ens kollat med er i supporterklubben om resor. Då kan man fråga sig med vilken intensitet som man försökt sälja paket. Uppenbarligen finns ett visst intresse, för jag fick i förra veckan mejl av en läsare som just försökt köpa VM-resor men upptäckt att det i princip inte gick. Därför gjorde vi en artikel om VM-resor till Frankrike där SvFF förklarade att man fått lägga ner en satsning på grund av bristande intresse. https://www.fotbollskanalen.se/sverige/svff-fick-lagga-ner-sitt-reseupplagg-till-vm-i-frankrike-fanns-inget-intresse/ Enda glädjande är väl att det blir fler supportrar än tidigare och sedan får man vara ärlig att säga att intresset är betydligt lägre än vid herrmästerskap. Om det beror på att man inte är duktiga nog på att sälja och marknadsföra till en möjlig marknad eller om marknaden inte finns där än är svårt att bedöma.

Veckans tabell
Malmö, 70,3 miljoner kronor (69,2)
AIK, 38,8 (31,2)
Hammarby, 34,5 (30,7)
IFK Göteborg, 33,4 (36,7)
Dalkurd, 32,8 (ny)
Elfsborg, 32,3 (33,8)
Djurgården, 30,7 (25,4)
Häcken, 24,1 (22,5)
Örebro, 22,9 (24,8)
Kalmar, 21,9 (20,8)
Sirius, 18,2 (13,5)
Trelleborg, 16,3 (ny)
IFK Norrköping, 16,1 (16,6)
Brommapojkarna, 14,2 (ny)
Östersund, 13,9 (17)
GIF Sundsvall, 13 (15,2)

Kommentar: I EY:s rapport om allsvenskans ekonomi har man alla fjolårets klubbar och dess sponsorintäkter. Noterbart är att Blåvitt, Elfsborg, Örebro, Kalmar, Norrköping, Östersund och Sundsvall alla hade minskade intäkter från 2017 och det går kanske att förstå för de som har sportsliga problem men inte för de andra. Dessutom rätt slående att MFF är så långt före de andra klubbarna. Vet naturligtvis att klubbarna redovisar olika och att det inte är helt jämförbart. Sedan kan man undra om Dalkurd klarar av att försvara intäkterna från miljardären Kawa Junad som ska ha brutit med klubben.

Veckans quick-step II
Hockeyförbundet som slopade arenakravet. Vettigt med tanke på Oskarshamn och för svensk ishockey men det går att förstå upprördheten i Karlskrona där klubben fick kommunen att skicka in 82 miljoner kronor. Håller med Sportbladets Mats Wennerholm om att det vore rätt att stämma förbundet.

Veckans intervju
Man har läst rätt många Zlatan-intervjuer genom åren och därför är det svårt att hitta nya grepp. Även om Zlatan som cowboy är lite för mycket ”så-har-du-aldrig-sett-Zlatan” så är det något med Scandinavian Mans intervju som Konrad Olsson gjort. Visst, den är på engelska men tyckte att intervjun gav lite inblick i Zlatans LA-liv.

Veckans huliganer
Soft Hooligans! Var med i Sportbladet och det är uppenbart något annat.

Veckans moderna fotboll
Eintracht Frankfurt och Wolfsburg avslutar säsongen med en sväng till Kina. Sedan tidigare har Bundesliga öppnat kontor i Peking och man har även haft gamla hjältar och legendarer på plats.

Veckans obegripliga
Att svensk fotboll inte lyssnar på domarna när det handlar om repriser på arenorna är för mig obegripligt. Det är en tuff arbetsmiljö redan och det är naturligtvis deras säkerhet som måste styra när det handlar om vilka repriser som ska visas. Noterar att Sef-basen Mats Enquist vill fundera kring repriser men direkt agerade för att dra in de förnyade och kritiserade visitationsreglerna. Borde även stoppa repriser under tiden parterna funderar över hur man ska göra.

Veckans tonåringar
Benjamin Nygren och Jack Lahne.

Veckans retoriska fråga
Tittar många på fotboll via illegala strömmar? Svaret hittar ni här. Det är samma svar som om påvens hatt och vad björnar gör i skogen. 

Veckans genombrott
Division 2-klubben Ytterhogdal uppmärksammas av Guardian.

Veckans värvning
BP fortsätter att försöka utveckla sitt arbete utanför den rena talangverksamheten. Nu värvar man in en ansvarig för att utveckla föreningens sociala arbete ihop med staden.

Veckans läsarbrev II
Hej Olof! Har följt konflikten mellan Skånes FF och SvFF och ni sammanfattade det bra imorse. Jag har funderat på något annat som snuddar vid detta och som Skånes FF blundar för. MFF har 20-25 skolakademier runt om i Skåne på olika högstadieskolor. Ungdomarna till dessa fotbollsklasser tas ut vid 12 års ålder och de bästa tilldelas platserna. Varför skall en tjej/kille som är bättre på fotboll få ta del av kommunala pengar som dessa klasser kostar extra? Blundar Skånes FF för denna selektering som sker redan vid 12 års ålder? Der rimmar illa jämfört med deras hållning i Elitlägerfrågan. Ha det bra!/ Martin

Svar: Bakgrunden till mejlet är artikeln i veckan om att striden mellan å ena sidan Skåne, Halland och Västergötlands distrikt och å andra sidans Svenska Fotbollförbundet fortsätter. Parterna är oense om elitlägret för både flickor och pojkar och där SvFF nu försöker runda distrikten och ändå ta ut talanger från Skåne, Halland och Västergötland. Intressant frågeställning om Malmö FF och det faller väl mer på kommunerna hur det ser på det än på distrikten till skillnad mot elitlägren där man ska ta ut talanger. Överlag är detta en laddad fråga där känslan är att man plockar den forskning som gynnar ens egen sak. Samtidigt är det svårt att se hur SvFF kan köra över sina egna distrikt.

Veckans siffror

800 000. Antalet pund som anfallaren Ched Evans fick av sina gamla advokater som han stämt eftersom han dömdes för våldtäkt mot sitt nekande. När han själv anlitade privatdetektiver och nya advokater blev han i slutändan friad efter att ha suttit inne i två och ett halvt år. I dagsläget är han utlånad till Fleetwood Town och är fortfarande en spelare som väcker mycket känslor i England trots frikännandet.

Veckans låt
”Nu Dom Frågar” – Erik Lundin.

Veckans Leeds United
Heligagudsmoder, vilket ångestdrama. Fem omgångar kvar när Leeds och Sheffield United krigar om uppflyttning till Premier League då Norwich verkar ha ryckt åt sig en ledning. Under lördagen tar Sheffield United emot Millwall innan Leeds spelar kvällsmatchen och möter Sheffield Wednesday.

Veckans poddintervju
Rasmus Jönsson är tillbaka i Helsingborgs IF och svensk fotboll och är måndagens gäst. Anfallaren talar om succéstarten, drivet att komma vidare, Felix Magaths böter, HIF:s ekonomi och skadehelvetet som tog tre år av karriären. Sedan tidigare finns närmare 230 andra poddintervjuer med olika svenska och utländska fotbollsprofiler som ni hittar via länken. 

Publicerad 2019-04-12 kl 20:01
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå