Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
LUNDHS KRÖNIKA

Smittsam glädje i U21 - men klivet upp är stort

Vad har U21-landslaget fått att äta?
Oavsett vad så vill jag ha samma.
Premiären i EM var extra allt och glädjen smittar - men klivet upp är stort.

I juni 2009 så VM-kvalade Sveriges herrar och Lars Lagerbäcks landslag haltade på semester efter förlust mot DanmarkRåsunda och sedan en spelmässigt icke-övertygande segermatch (4-0) mot Malta. Rubrikerna handlade mest om att Zlatan Ibrahimovic ansåg att Kim Källström spelat för mycket vänsterback.

Någon vecka senare piskade U21-landslaget i gång hemma-EM med matcher i Malmö och Helsingborg och frälste nationen. Ett landslag som bestod av rätt många profiler som bjöd på sig själva, som spelade underhållande fotboll och dessutom vann några matcher och gick vidare från gruppspelet.

Marcus Berg och Ola Toivonen kombinerade på topp, bakom dem låg Wernbloom, Svensson, Elm och Bajrami på mittfältet och det var Mattias Bjärsmyr, Rasmus Bengtsson, Mikael Lustig och Emil Johansson som täppte framför Johan Dahlin i målet. Trollgubben Labinot Harbuzi satt på bänken och hoppade in.

Jämförelsen mellan det slutna, tröga och lite trötta A-landslaget som var på väg att bomma VM i Sydafrika och det pigga, hungriga, öppna och underhållande U-21-landslaget var givet. Låt de unga spela i landslaget i höst, Lasse. Det blev den givna uppmaningen både bland fans och medier.

Därför är jag inte förvånad över att se liknande reaktioner efter U21-landslagets mäktiga premiärvändning. Underläge 0-1 och Alexander Milosevic utvisad tidigt i matchen mot Italien och det borde bara kunna sluta på ett sätt, men icke. Ännu en dramatisk avslutning såg till att ordna segern.

Efter höstens gruppspel som krävde sena mål och sedan den makalösa dramatiken mot Frankrike i playoff borde man kanske inte bli förvånad över vad Håkan Ericsons manskap kan ordna. Det är givetvis rätt att hylla dem, och det är förbannat lätt att vilja lyfta över dem i A-landslaget, men verkligheten är annan.

Av U21-landslaget från sommaren 2009 har ju många av dem testats men Mikael Lustig och Martin Olsson är egentligen de enda som verkligen etablerat sig, och Rasmus Elm förstås om inte hans magproblem hade satt stopp. Däremot har Elm inte uppfyllt potentialen i landslaget, vad det nu kan bero på.

Senast Sverige hade ett landslag som kvalt sig in till U21-EM var annars 2004, då man med hjälp av Kim Källström och Andreas Isaksson slog ut Spanien i playoff. De två spelarna var med A-landslaget när EM väl spelades och det blev andra som fick kliva fram i laget som blev fyra efter att ha förlorat bronsmatchen.

Av de 22 spelarna som Torbjörn Nilsson hade med sig till U21-EM i Tyskland så har många fått testa på spel i A-landslaget men det tog lite tid och få av dem blev alltid givna startspelare. De som varit det i perioder är väl: Johan Elmander, Mikael Antonsson, Markus Rosenberg, Tobias Hysén och Per Nilsson.

Sverige var även med i U21-EM i Rumänien 1998 och från den kullen klev det fram fler spelare. Kanske för att A-landslagets nye förbundskapten Tommy Söderberg varit ansvarig för U21-landslaget fram till hösten 1997 och därför hade koll på spelarna, och visste vad de kunde och vågade satsa på dem.

Även om Sverige fick nöja sig med att spela om femteplatsen mot Tyskland, och förlorade 1-2, så var spelare som Olof Mellberg, Fredrik Ljungberg, Anders Svensson, Erik Edman, Alexander Östlund, Daniel Majstorovic och Daniel Andersson med och de tog alla klivet upp i A-landslaget och var under perioder etablerade där.

Så det är klart att det går för U21-landslagets stjärnor att ta sig in i Erik Hamréns landslag, och redan har flera av dem varit med där och startat tävlingsmatcher. I det här läget är det en fördel för spelarna som är med i EM i Tjeckien att Hamrén och Ericson är tajta och drar åt samma håll.

Efter premiären mot Italien är det svårt att inte se fram emot fler matcher med Guidetti, Baffo, Lewicki och de andra. England är först ut på söndag och efter att det stjärnspäckade engelska laget föll mot Portugal så är pressen på engelsmännen och favorittrycket är där. Återstår att se om det blir ny dramatik.

I potten finns framför allt en plats i OS i Rio de Janeiro. Oturligt nog samma sommar som EM i Frankrike men kanske det finns några som vill dubblera för att få uppleva ett OS om nu Hamrén tar Sverige till EM? Han har åtminstone en del unga spelare som bankar på hans dörr och de verkar inte vilja sluta banka i första taget.

 


 

 

Helgens måste
Åttondelsfinalen i VM mellan Sverige och Tyskland lördag kväll, 21:30 i TV4. Därefter U21-EM på söndag med Sverige-England, 18:00 i TV12.

 Helgens avstå
Årets första bad.

Veckans Leeds United
Italienska Kappa ersätter Macron som stämt Leeds United på 65 miljoner kronor.

Veckans instagrammare
Lotta Schelin o Co avstår sociala medier under VM men U21-landslaget kör på och min kollega Patrick Ekwall har samlat alla aktiva på ett ställe. 

Veckans beundran
Bra och modigt av David Fjäll att berätta om sin tuffa tillvaro på SVT-sporten och att avundsjukan hos en del kollegor yttrat sig i form av rasism. Gillar även att sportchefen Per Yng är tydlig och inte sopar under mattan.

Veckans ”åh fan”
Danska Ekstrabladet körde en fin ”sportetta” samma dag som landet gick till val. Bild på segerskytten Pione Sisto som avgjorde i U21-EM och då med rubriken: I dag er jeg dansk matchvinder – #engangvarjegflygtning

Veckans journalistik
Ni minns pojkarna som greps brutalt av vakter på centralstationen i Malmö? Nu har Sydsvenskans Jens Mikkelsen och Hussein el-Alawi åkt till Marocko och träffat familjen vars son Amin var en av pojkarna. En deprimerande bild av hopplöshet i artikelserien men viktig läsning i del ett, del två och del tre.

 

Veckans låt
”Slant Six” – Joe Strummer. Alltid saknad.

Veckans citat
Man kan skriva dumheter, sen kan man smsa och be om pengar. Som jag överför. Frihet och oberoende kostar. Bland annat pengar. Sannas söner har en far (Mikael Persbrandt) som kör Rolls Bentley Ferrari. Nästa gång det krisar får man vända sej dit. Eller annorstädes.”

Ulf Lundell visar ingen pardon i sin blogg Badgers Drift där han går till attack mot dottern Sanna Lundell och Mikael Persbrandt efter en krönika i DN om Sanna Lundells bok.

Publicerad 2015-06-20 kl 15:28
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons